Arbetet listar branscher där själva lönestrukturen är en laddad fråga:

1. Handeln

Det är inte rimligt att klockslagen då jobbet görs ska avgöra lönen i så hög utsträckning. Särskilt eftersom dessa pengar ofta tillfaller extraarbetare som är tillfälligt i branschen, personer som oftare jobbar på obekväma arbetstider. 

Så argumenterar Svensk Handel då de vill omvandla ob-ersättning till lön i avtalsförhandlingarna. Arbetsgivarorganisationen menar att det skulle skapa utrymme för att premiera kompetens och prestation.

Även för Handels är lönestruktur en av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen, men facket delar inte Svensk Handels bild av ob-ersättningen.

I en rapport som publicerats i dag, onsdag, menar man att bilden av att ob-pengarna tillfaller extrapersonal är felaktig. Man tror att en växling där ob-pengar görs om till lön på sikt gör att kollektivavtalets värde minskar avsevärt.

Tvärtom yrkar Handels på utökade ob-regler, en anpassning till att butiker och lager har mer öppet än tidigare.

Facket önskar också ett tydligare lönesystem.

– Våra avtal är ibland lite obegripliga för både arbetstagare och arbetsgivare, vi vill försöka göra lönestrukturen enklare, säger Handels avtalssekreterare Per Bardh, som i övrigt är fåordig med hänvisning till pågående förhandlingar.

Parterna är eniga om att det bör löna sig att vara trogen branschen men vägen dit har man olika syn på.

Svensk Handel menar att frusna minimilöner kan skapa utrymme för att premiera prestation. Men Handels vill i stället höja dessa löner lika mycket som övriga löner.

Svensk Handel vill inte uttala sig med hänvisning till pågående förhandlingar.

2. Besöksnäringen

HRF tänker lägga fram ett utkast till ny lönemodell under avtalsförhandlingarna.

Nu fördelas 40 procent av lönepåslagen enligt central överenskommelse, medan 60 procent ska fördelas efter förhandlingar om lokala potter.

Visita vill öka andelen som förhandlas lokalt till 80 procent medan HRF alltså vill se ett helt nytt system. 

Facket hänvisar bland annat till att det ofta inte hålls pottförhandlingar alls ute på företagen.

– Vi har starka misstankar om att den pengen inte går ut till personalen över huvud taget, utan den behåller arbetsgivarna, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson om vad det leder till.

Facket anser också att systemet behöver bli mer transparent.

– Många förstår inte hur man ska kunna få en löneökning, säger Per Persson.

HRF vill att lönesystemet ska bygga på bland annat utbildning, lojalitet och ansvar.

Även arbetsgivarna i Visita vill att det ska löna sig att stanna och utvecklas i branschen.

Arbetsgivarorganisationen menar att frysta ingångslöner skulle skapa utrymme för sådana satsningar, men HRF yrkar på att ingångslönerna höjs på samma sätt som övriga löner.

Hur ska man kunna höja ingångslönerna och samtidigt ha utrymme för påslag för sådant som kompetens?
– Om man utnyttjar den kunskap som faktiskt finns bland våra medlemmar så skapar det möjlighet att tjäna mer pengar för företagen, säger Per Persson.

Visita vill inte uttala sig med hänvisning till pågående förhandlingar.

3. Byggsektorn

Betalt per timme rakt av eller med variation utifrån hur effektivt jobbet gjorts. Det gällde striden när Byggnads tog ut medlemmar i sex dagars strejk 2016.

Facket ville värna prestationslönen, som är avtalets huvudlöneform, medan arbetsgivarna ville försvaga dess ställning.

Fackets argument handlade om prestationslönen bland annat stärker inflytandet samt gynnar arbetsmiljön och produktiviteten. Arbetsgivarnas blick kom från ett annat håll, varifrån man såg en krånglig löneform som skapade faror i och med hur snabbhet premieras.

Prestationslönerna ligger vanligen på en högre nivå än tidlönerna.

I slutänden fick prestationslönen ha kvar positionen som huvudlöneform.

Året efter lyfte parterna åter lönesystemet i avtalsförhandlingarna, det landade i att en partsgemensam arbetsgrupp tillsattes. 

Inför årets avtalsförhandlingar skriver Byggföretagen nu att man vill slutföra gruppens arbete och föra in det i avtalet.