Vid sidan av löneökningar är förbättrade pensioner och försäkringar de viktigaste kraven som LO-förbunden vill driva gemensamt i avtalsrörelsen nästa år.

LO har i själva verket velat förhandla om de kollektivavtalade pensionerna och försäkringarna länge.

Medlemmarnas intresse för förbättrade avtalspensioner har vuxit i takt med rapporterna om att den allmänna pensionen blir låg.

Men Svenskt Näringsliv har inte velat förhandla med LO om detta.

Arbetsgivarna har kunnat hänvisa till en särskild förhandlingsordning för pensions- och försäkringsfrågor, som säger att dessa ska hållas utanför de vanliga avtalsrörelserna.

Utan den möjlighet att varsla om konflikt som finns i avtalsrörelserna har LO inte kunnat sätta tryck bakom kraven på bättre pension och försäkringar.

En dom i skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar i går, torsdag, ändrar på detta.

Domen innebär att LO inte längre är bundet av förhandlingsordningen.

Därmed kan LO-förbunden ställa som villkor att pensions- och försäkringsfrågorna ska vara avklarade innan de skriver under nya kollektivavtal om löner och övriga villkor i avtalsrörelsen våren 2020.

– Jag har svårt att se att några kollektivavtal på LO-området skulle träffas utan att de här frågorna är lösta, säger Dan Holke, vd och chefsjurist vid LO-TCO Rättsskydd.

Förra gången avtalspensionerna för privatanställda arbetare förbättrades (år 2007) kunde LO-förbunden ställa höjda pensionspremier som villkor för att skriva under avtal med sina motparter, och i och med skiljenämndens dom finns alltså samma möjlighet i vår.

Det troliga är därför att LO inom kort skickar en förhandlingsframställan till Svenskt Näringsliv och begär att få förhandla om sina krav.

Den förhandlingsordning som har hindrat LO att komma åt pensions- och försäkringsfrågorna infördes 2013, på Svenskt Näringslivs initiativ.

LO sade upp den redan hösten 2018, men arbetsgivarna har hävdat att det är juridiskt omöjligt att säga upp förhandlingsordningen utan att också säga upp själva avtalen om pension och försäkring.

LO:s uppsägning var dock helt riktigt, enligt Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar, som är partssammansatt och har en oberoende jurist som ordförande.

Arbetet har förgäves sökt LO:s ledning för en kommentar.

Hans Gidhagen, försäkringsexpert och förhandlare vid Svenskt Näringsliv, vill i dag inte kommentera skiljenämndens dom.

Här är LO:s krav på förbättringar av avtalspension och försäkringar:

  • Premier till Avtalspension SAF-LO ska betalas in från första arbetsdagen, oavsett ålder. I dag börjar inbetalningarna först från 25 års ålder, och de upphör vid 65 års ålder. Många LO-medlemmar börjar arbeta i 19–20-årsåldern och skulle höja sina pensioner kraftigt om de tjänade in avtalspension redan från början (vilket medlemmar i Kommunal redan gör).
  • Premierna till Avtalspension SAF-LO ska betalas in månadsvis. I dag sätts de in i den anställdes pensionssparande en gång om året, och medan pengarna står och väntar får den anställde ingen ränta (i en del fall är räntan till och med negativ). Att premierna beräknas månadsvis gör också att arbetare som har hög lön enstaka månader lättare kommer över den gräns vid vilken pensionspremien stiger från 4,5 till 30 procent av lönen. Gränsen går vid löner på ungefär 40 000 kronor per månad.
  • De pengar som arbetsgivaren betalar in till avtalspensionen ska redovisas på lönespecifikationen. Särskilt Hotell- och restaurangfacket har länge brottats med arbetsgivare som inte redovisar lönerna korrekt och därför betalar in för lite pengar till de anställdas avtalspension. Problemet finns dock i alla LO-förbund. I år har till exempel Elektrikerförbundet, inspirerade av HRF, i olika projekt gått igenom hur pensionsinbetalningarna sköts, och upptäckt att de lönesummor som rapporterats in till pensionscentralen Fora är 300 miljoner kronor för låga.
  • Slopad så kallad vållandeprövning vid arbetssjukdomar i trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA).
  • Möjlighet till omställningsstöd och ekonomisk ersättning i omställningsförsäkringen (AGB) även för personer som blir uppsagda av personliga skäl (inte bara för dem som sägs upp på grund av arbetsbrist).