Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
EU-kommissionen hotar länder som bryter mot arbetstidsdirektivet med domstol. Det politiska dödläget drabbar medborgarna, anser Vladimir Spidla, arbetslivskommissionär.
Både kommissionen och EU:s ombudsman har tröttnat på trilskande ministrar. Ett nytt reviderat arbetstidsdirektiv ligger sedan ett par år tillbaka blockerat i ministerrådet. Arbetslivsministrarna kan inte komma överens om hur det ska skrivas om.
Två domar från EU:s domstol, Simap och Jäger, slår fast att jourtid ska räknas som arbetstid och att kompensation ska tas ut i nära anslutning till jourarbetet.
Flera länder, bland annat Sverige, har drivit på för att ändra direktivet så att de båda domarna inte ska kunna styra arbetstidsreglerna. Det anses fördyra för främst vården när all jourtid ska räknas som arbetstid. Samtidigt är ett nytt arbetstidsdirektiv blockerat av andra länder, med Storbritannien i spetsen, som vill ha kvar den kontroversiella regeln om att tillåta undantag för direktivets regel om max 48 timmars arbetsvecka, så kallad opt out.
Sveriges förra arbetslivsminister Hans Karlsson var beredd att kompromissa om 48-timmarsregeln för att få igenom ett direktiv som gör Simap och Jäger verkningslösa. Finland, som är ordförandeland under hösten, har kallat till extra ministerrådsmöte den 7 november för att försöka lösa den långdragna konflikten.
Och nu börjar också EU:s ombudsman Nikiforos Diamandouros och Vladimir Spidla få nog. Frågan är om en anmälan till domstolen kan få fart på de trilskande länderna.
Europaparlamentet måste godkänna en kompromiss i rådet för att det ska bli ett nytt direktiv. Men parlamentet har uttalat sig mot opt outens undantag mot 48-timmarsregeln och krävt att regeln ska fasas ut. Så frågan är onekligen om det går att få en lösning.
SJ väljer bort pendeltågen – facket fruktar för vem som ska ta över
Under våren kommer Region Stockholm ta beslut om vem som ska ta över pendeltågen i framtiden. SJ som kör nu har valt att inte lägga ett anbud. Nu befarar facket det värsta. ”Stor risk att det blir ett oseriöst företag”, säger Victor Cruces, ordförande för Seko Pendelklubben.
”Personalen på pendeln mäktar inte med ytterligare ett arbetsgivarbyte på så kort tid. Det kan bli spiken i kistan för många av oss.”
Så avslutas det öppna brev som skickats till Trafikförvaltningen och Trafiknämnden Region Stockholm. Avsändaren är Victor Cruces, ordförande för Seko Pendelklubben. Bakgrunden är upphandlingen av Stockholms pendeltåg.
– Vi är inte redo för en ny upphandling på så kort tid efter att vår tidigare arbetsgivare kört vår verksamhet i botten. Det kommer ta många år att få pendeltågen på fötter igen, säger Victor Cruces.
– Sedan SJ har tog över kan man säga att det har lagt sig ett lugn över vår arbetsplats. Sakteligen så ser vi att saker och ting håller på att förbättras, säger Victor Cruces.
SJ uppgav då till Sekotidningen att ersättningsmodellen i avtalet innebär en för stor risk att bolaget förlorar pengar på att driva pendeltågstrafiken.
Victor Cruces är besviken på att SJ inte lagt ett anbud, samtidigt är han inte förvånad. Han ser det som en ”oroväckande fingervisning” om hur dålig upphandlingen är.
– Det tyder på att det inte går att göra vinst, och då ökar risken för att det kommer in ett oseriöst företag som försöker göra vinst på personalens bekostnad: på bekostnad av våra arbetsvillkor, våra löner, vår arbetsmiljö och vår säkerhet.
Tror på underbud
Han tror risken är stor att nästa operatör kommer att vinna på ett underbud.
Enligt nödavtalet med SJ finns det en så kallad option, en möjlighet för Region Stockholm att förlänga avtalet fram till och med 2028. Seko Pendelklubben vill att regionen ska utnyttja den möjligheten.
– Men mest av allt skulle vi vilja att Trafikförvaltningen och SL drev Stockholms pendeltåg i egen regi, säger Victor Cruces.
Det är ett krav som klubben framfört i 20 år.
– Under de senaste 30 åren som pendeltågen drivits i privat regi kan vi se att det bevisligen bara blivit sämre, både för resenärer och för personalens arbetsmiljö, arbetsvillkor och säkerhet, säger han.
Inte vågat tänka på
Vad gör ni om MTR kommer tillbaka?
– Åh herregud, det scenariot har inte ens vi vågat tänka på. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag skulle överväga att sluta mitt jobb.
Varför det?
– För jag vet vad det innebär att ha dem som arbetsgivare: försämrade arbetsvillkor, försämrad arbetsmiljö, försämrad säkerhet, försämrad lön, säger Victor Cruces.
Det är just de konsekvenserna fackklubben fruktar om ett underbud vinner upphandlingen.
Det öppna brevet skickades i måndags. Nästa steg är att invänta svar från regionen.
– Vi hoppas få till ett möte och en dialog, säger Victor Cruces.
Det här befarar pendelklubben
Från det öppna brevet:
”Seko Pendelklubben befarar att den pågående upphandlingen leder till randen av en katastrof då delar av pendelns verksamhet, av besparingsiver, kan komma att outsourcas till underentreprenörer.
Vi befarar att arbetsvillkor och löner utsätts för dumpning.
Vi befarar att personalstyrkan i olika yrkesbefattningar kommer skäras ner.
Vi befarar att vissa yrkesbefattningar helt kan försvinna.
Vi befarar att vår arbetsmiljö försämras.
Vi befarar att säkerheten försämras ombord på tågen och i våra stationsmiljöer.
Vi befarar att vi i framtiden inte kommer kunna köra tågen hela, rena och i tid.
Vi befarar att servicen gentemot våra resenärer försämras.
Tusentals väntar fortfarande på svar om studiestödet
Skolstarten för Sveriges universitet och högskolor närmar sig, och fortfarande väntar över 8 000 personer på besked om omställningsstudiestöd. Ändå är CSN-chefen Elina Andersson positiv. ”Det sker förbättringar hela tiden”, säger hon.
Vårterminen för de flesta universiteten och högskolorna kickar igång på måndag, den 20 januari.
Men många som tänkt börja plugga väntar fortfarande på besked från CSN om de kommer att ha någon inkomst. Det handlar om omställningsstudiestödet som ger möjlighet för den som varit anställd länge att studera med mer pengar än vanligt studiestöd. Men stödet har sedan det infördes 2022 tampats med strul och problem.
När Arbetet når Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet, på torsdagen har bara 3 046 personer fått beslut om stödet inför skolstarten.
Det kan jämföras med de 11 550 ansökningar om omställningsstudiestöd till vårterminen som kommit in till myndigheten. Det innebär alltså att drygt 8 600 fortfarande väntar på besked.
Dessutom väntar fortfarande över 2 000 personer som hade studiestart i höst på besked om stödet, berättar Elina Andersson. Men med tanke på hur handläggningstiderna sett ut tidigare terminer ser hon positivt på siffrorna.
– Under vissa perioder har takten på handläggningen fördubblats, så det är en stark positiv utveckling, säger hon.
Från 60 till 130 personer
Fler handläggare och ett nytt handläggningssystem har effektiviserat arbetet på CSN.
– Systemet infördes i mars och är inte färdigbyggt, det sker förbättringar hela tiden, säger Elina Andersson.
Till en början var handläggningen manuell, alltså fanns inget datasystem till stöd.
Numera jobbar 130 personer med omställningsstudiestödet. Hösten 2023 var det bara 60 stycken som delade på arbetsbördan.
Målet är att majoriteten av de som söker stödet i oktober 2025 ska ha fått besked innan studiestart.
– Men det är viktigt att komma ihåg att det är en målsättning – det är ett fortsatt komplext regelverk, säger Elina Andersson.
Långa handläggningstider
I november förra året röstade riksdagen igenom olika lagändringar för att förenkla regelverket. Bland annat kommer det bli lättare för CSN att utreda ett av villkoren för att få stödet – att man ska ha jobbat åtta år de senaste 14 åren.
– I stället för att man ska behöva skicka in lönebesked för 14 år bakåt i tiden ska vi kunna hämta inkomstuppgifter från Skatteverket och göra bedömningen utifrån det, säger Elina Andersson.
Omställninggstudiestödet har alltså tampats med långa handläggningstider sedan det infördes för tre år sedan. Det kan ha fått konsekvenser för viljan till att söka stödet, säger Elina Andersson.
– Man kan ju tänka sig att folk har valt att inte studera för att man inte har fått besked eller att man inte vågar börja studera med omställningsstudiestöd, och det är ju superolyckligt och så ska det inte vara.
Hon känner dock att mer och mer faller på plats.
– Det ha varit stora utmaningar och det är tråkigt att vi inte kunnat leverera bättre fram till nu, men jag tycker vi har börjat lösa saker.
Elon Musks lögner om Diablo IV gör det sjukt pinsamt att äga en Tesla
Johannes Klenell om varför Elon Musk återigen tvingar oss att ta fram skämskudden.
Att bli man över 45 är att varje dag släpa sig upp ur sängen, stirra in i badrumsspegeln och säga: ”inte idag”, din jävel.
Ännu en dag då inte medelålderskrisens löften om evig ungdom genom exempelvis MC-körkort, en ung fru eller knark styr bort en från det enda som är viktigt i livet: att åldras med värdighet.
Då är det oerhört skönt att Elon Musk finns.
Varje gång jag tror att mänskligheten inte kan bli skämmigare levererar världens rikaste man nya nivåer av krisbeteende.
En man som döper sina barn till typ roten ur π och samtidigt dödförklarar den avkomma som haft mage att genomgå en könskorrigering.
Som lyckats med bedriften att boomer-radikaliseras inför öppen ridå av det sociala medie han själv äger.
Futtigheten i hans senaste bedrift är som ett svart hål.
Dataspel en superkraft
Under en sittning med poddaren Joe Rogan – världens största megafon för den radikalkonservativa eliten – satt Musk och briljerade med sin kompetens som gamer.
Rogan, en vandrande reklampelare för cannabis skadeverkningar, konstaterade om att du måste vara en oerhört exceptionell människa om du tillhör dataspelseliten.
Med ett nöjt leende påstod sig Musk ranka bland de topp 20 bästa i världen på rollspelet Diablo IV.
I gamercommunityt höjdes mer än ett ögonbryn.
Orimligt påstående om Diablo IV
För att spela på den nivån krävs nämligen att du lagt ned extremt mycket tid.
Och Musk påstod sig i samma intervju gå helt upp i spelandet, vilket alltså skulle innebära att han negligerat allt annat sedan Diablo IV släpptes 2023.
Musk har under samma tidsintervall hunnit med att lansera en fullständigt livsfarlig Tesla cybertruck, kampanja för och få ett eget departement av Donald Trump, ha stormöten med europeiska högerextremister och dra ett par miljoner föråldrade MAGA-skämt på X.
I och för sig bara bedrifter i bottennapp. Men ändå.
Obegripligt i Elden Ring
Tidigare har Teslamästaren stoltserat med sin utrustning i rollspelet Elden Ring.
Även här kliade många sina huvuden. Min sambo som är betydligt kunnigare än mig på det här spanade in hans ”build”.
Hon fnissade och kallade det hela en ”glass cannon”.
Karaktären hade förvisso hög nivå, men spelaren själv verkade inte ens förstå grunderna i spelet.
Många undrade om han respekterar själva ”grindandet”.
Alltså att bli bättre genom att bekämpa monster på monster. I veckan föll domen. Då gällde det spelet Path of Exile 2. Även där tillhör bilhandlaren den absoluta eliten.
Högerextrema hundvisslor
”What we kek in life echoes in eternity!” hundvisslade miljardären med en grod-emoji på sin plattform när han klev in på världsrankingen.
Kek är en gamerterm snarlik LOL som användes inom MAGA-rörelsen för snart ett decennium sedan. Musks dåvarande karaktär Kekius_Maximus hade uppnått imponerande level 94 när denne tyvärr gick bort.
Nu skulle Musk, under en stream, visa upp sina skills med nästa övermäktiga avatar, Percy_Verance. Den här gången var bevisen än påtagligare. Den världsrankade Musk förstod inte ens sin egen inventory och klickade febrilt på kartdelar han inte hade tillgång till.
En åskådare beskrev upplevelsen som att ”lyssna på en mellanstadieelev som återberättar en bok han inte läst.”
Konsensus är att någon betalats för att göra grovjobbet att ta entreprenörens karaktärer till nivån han försökt spela på.
Percy_Verance, avled senare mycket tragiskt, samtidigt som Musk höll en digital intervju med högerextrema AfD.
Att äga en Tesla blev oerhört pinsamt
Det skämmiga i en juridiskt vuxen miljardär, så besatt av att vara bäst på något fullständigt meningslöst, leder tankarna till när Nordkoreas diktator Kim Jong Il gjorde fem hole in one – under sitt livs första och enda golfrunda.
Pinsamheten är så enorm att den borde skrämma bort exakt alla livskrisande män som mig själv från att någonsin kompensera vårt glesnande hårfäste med att äga en Tesla. Skammen är för stor.
Elon Musk har nu raserat all credd han haft hos den grupp vars respekt och kärlek han så desperat sökt – manliga gamers.
På något vis är det talande för en modern superkapitalist som under så lång tid köpt sig till en självpåtagen geniroll utan att egentligen ha skapat speciellt mycket själv.
Vare sig betalsystemet Paypal som gjorde honom rik eller elbilen är hans uppfinningar.
En livstid av att ta cred för andras arbete har tagit honom hit.
Varför gör Försäkringskassan en Roy Andersson-film av min utbrändhet?
Jessica Eriksson skriver en rapport från arbetsträningen efter att ha gått in i väggen.
Första vardagen i oxveckorna. Januaris svartaste morgon.
Min yngsta dotter, den jag kallar räkan, slår armarna runt mig och viskar att hon inte orkar gå till skolan. Hon vill stanna hemma och mysa.
Självklart förstår jag henne. Ute är det kallt och vått, folk hostar och snörvlar i alla riktningar. Pushnotiserna varnar för snökaos, influensa och vinterkräk.
Jag minns vad min mamma brukade säga, när jag uttryckte mig som räkan: det är tråkigt nu, men lönar sig i framtiden.
När du ska komma in på högre utbildningar och söka jobb.
Jobbet var slutmålet
Sistnämnda, alltså mitt framtida jobb, var alltid slutmålet.
Det som hände innan, well, det var väl bara en 15-20 år lång transportsträcka.
Sen skulle jag bli lönsam, bidra till samhällsnytta och BNP.
Och SOM jag lyckades! Inte bara med utbildning och jobb, faktum är att jag gick ännu längre. Låste upp nivåer mamma inte ens nämnt.
Jag blev nämligen utbränd.
Men det slutar inte där. Jag fick även samhällets finaste pris för intensiv, trogen tjänst: långtidssjukskrivning.
Men sånt gillar ingen att läsa om, det är för tråkigt. Vi återvänder till den där januaridagen i stället.
Test av arbetsförmåga
Vid lunchtid tar jag mig till Capio rehab. Det finns ingen glädje där. Inte heller finns det några väntrum. Därför sitter vi, patienterna, uppradade längs korridorerna och stirrar in i landstingskonst.
På min högra sida sitter en hopsjunken tant med stripigt hår och syrgasslangar i näsan. Till vänster en överviktig gubbe med rosslande andning. Allt luktar surt, ingrott och utmattat.
Framför oss rör sig unga sjukgymnaster snabbt och agilt, de blir så vackra i den här miljön. Självlysande gudar. En av dem ropar mitt namn och jag följer henne till ett avskalat undersökningsrum.
Där berättar hon att det som ska testas i dag är min arbetsförmåga. Detta görs på uppdrag av Försäkringskassan. Sen pekar hon mot en vägg där det hänger två rader med postfack.
”Först ska du sortera posten. Sen ska du bygga ihop den där pallen”.
Hon riktar handen mot vad som ser ut att vara en byggsats från Ikea. Till sist vänder hon sig mot datorn på hörnskrivbordet. ”Där ska du skriva en manual för rullstolar. Sammanlagt kommer testet ta ungefär två timmar.”
Jag sväljer torrt. Försöker föreställa mig en man från näringslivet underkasta sig samma uppgifter. Någon med fet lön, dyr kostym, fancy klocka. Det skulle aldrig hända.
Var tar de vägen? Till spa i Schweiz. Ett gated community i Sydamerika. Ser framför mig utbrända dollarmiljardärer och barnbarn till nazister som skålar vid baren.
Vad gör de med alla pallar?
Jag har så många frågor, men ingen jag orkar ställa högt. Till exempel: vad gör ni av alla pallar?
Och: hur mycket tid och pengar hade vi inte sparat, om Försäkringskassan bara frågat mig istället. Så kallad tillitsbaserad styrning.
Men så funkar ju inte Sverige. Vi gillar, nej, vi är besatta av att mäta. Att jag ska bedömas medan jag sorterar post är kanske den minst problematiska följden på detta.
Men visst är jag upprörd. Främst för att de tar alla mina små pärlor av ork. De jag vaknade med i morse och som ska räcka hela dagen.
Efter testet återstår barnhämtning, middagshandling, matlagning och; att vara en underbar mamma.
Okej; en mamma som svarar på tilltal. Förlåt mitt gnäll, men jag önskar verkligen att någon i denna byggnad tog hänsyn till mina svaga nerver och klena fysik. Kanske strök mig över handen?
Tänk om hon såg mig nu
”Du kan börja nu,” säger sjukgymnasten med tonlös röst. Så det gör jag.
Medan jag arbetar hör jag henne smattra på sin laptop. Jag ser mig över axeln. Möter kvinnans blick innan den riktas ned mot skärmen igen.
Jag fortsätter sortera. På ett av facken står det Renata Clumska, på ett annat Carina Berg. Ingen av dem får brev.
När jag är färdig säger hon åt mig att bygga pallen. Det blir en vobblig konstruktion. En hög smäll när ett av benen faller till golvet.
Det börjar rinna svett under brösten. Tänker på räkan, om hon såg mig nu. Då skärper jag mig.
Ändå missar jag nåt, blir tvungen att lossa skruvarna och börja om. Det ljusa träet knakar och smäller. Tusen små nålar sticker i armhålorna.
Bakom mig smattrar tangenterna, ljudet från hennes ivriga antecknande. En ny fråga vaknar: varför regisserar Försäkringskassan en Roy Andersson-film på distans, med mig som motvillig huvudperson?
Nej, jag vill inte leva såhär
Under arbetet med rullstolsmanualen kroknar jag. Säger till kvinnan att jag gjort mitt bästa. Rösten svag, liksom kuvad. Så får hon känna att hon vunnit.
Kan skriva till Försäkringskassan att jag gjorde ett ärligt försök och att det inte finns någon anledning att ta mina pengar.
Min handläggare ringer några dagar senare. Hon är ny och inleder samtalet med att sucka över hur länge jag varit sjukskriven.
Vill du verkligen leva så här, frågar hon. Nej, svarar jag. Det måste finnas något du kan göra, manar hon på.
Vi börjar spåna. Som student arbetade jag i äldrevården, det var fint, säger jag. Men för stressigt. Handläggaren hummar bekräftande. Barnmorska är ett drömjobb, eller kanske lärare, fortsätter jag. Hon frustar.
Vill fly med min dotter
Jag fortsätter droppa olika yrken men det känns hopplöst, stressen ökar överallt och jag undrar – vem är det som ska arbeta? Hur starka måste vi vara? Hur förbereder jag min dotter?
Ärligt talat vill jag bara ta henne i min famn och fly från alltihop, skrika NI FÅR HENNE ALDRIG!
Men så får man inte göra, knappt ens tänka.
I stället tar jag emot hennes hårda omfamning, rösten som säger ”jag orkar inte i dag mamma”.
Man vad ska jag säga till henne. Vad ska vi säga till våra barn. Det blir bättre sen?
Enligt tingsrättens dom uppträdde mannen aggressivt och hotfull.
Bilder från en övervakningskamera i rummet visar att han knuffar kvinnan, håller fast hennes armar och slår undan hennes händer. Han blockerar också vägen för henne när hon försökte lämna rummet.
Ica-handlare som missköter sig kan uteslutas ur Ica. Det är Icas ansvarsnämnd som avgör frågan. Nyligen beslutade dock nämnden att handlaren i Småland kommer undan med en varning.
”Ansvarsnämnden såg allvarligt på ärendet och utfärdade därför en varning med föreskrifter. Däremot ansågs det ej som tillräckligt för att besluta om en uteslutning” skriver Magdalena Sekkenes, pressansvarig, ICA-handlarnas Förbund, till Handelsnytt.
Hon skriver vidare att nämnden kan starta ett nytt ärende om föreskrifterna de beslutat att handlaren ska följa i framtiden inte följs. Vilka föreskrifterna är vill Ica dock inte kommentera.
Handels: ”Det är fegt av Ica”
Handels försteombudsman i Växjö, Lars Jarslet, tycker att det inträffade är så allvarligt att handlaren borde ha uteslutits och inte bara varnats.
– Jag tycker att det är fegt av Ica. Särskilt eftersom det finns en lång historik när det gäller den här mannen, och det känner Ica till, säger han.
Han nämner att det förutom domen om ofredande, även förekommit arbetsmiljöproblem i butiken under lång tid med trakasserier både mot anställda och fackliga förtroendevalda.
– Med den information Ica fått tycker jag inte att den här mannen borde ha fått fortsätta som Icahandlare.
Hur arbetsmiljön är i butiken i dag, och hur de anställda reagerat på domen, kan Lars Jarslet inte svara på.
– Vi är inte så välkomna där, så jag vet tyvärr inte.
Ica-handlare är inte anställda
Ica-handlarnas förbund vill inte ställa upp på någon intervju kring beslutet.
Pressekreterare Magdalena Sekkenes skriver till Handelsnytt att varje icahandlare äger och ansvarar för sin egen verksamhet.
De är alltså inte anställda av Ica. Ica kan alltså inte säga upp en handlare, utan enbart utesluta handlaren och butiken ur Ica.
”Varning är den starkaste markering som ICA kan ge innan en uteslutning och en sådan kräver att någon har brutit mycket kraftigt mot sina åtaganden.” skriver Magdalena Sekkenes.
Artikeln är tidigare publicerad i Handelsnytt som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
Den fackfientlige mångmiljardären Elon Musk har blivit Donald Trumps högra hand. Bedömare menar att den svenska Tesla-strejken är en del av hans politiska radikalisering. Frågan är hur långt Musk kommer att gå för att beskära fackens makt?
Det är en ljum onsdagkväll i november på Donald Trumps residens Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida. En vecka har gått sedan Trumps valseger mot Kamala Harris.
Några av den blivande presidentens närmaste allierade, klädda i aftonklänningar och mörka kostymer, har samlats i trädgården, omringade av vajande palmer, för att fira. Från scenen ropar en talare, Trumps rådgivare Brooke Rollins: ”Var är högerns George Soros?”, och syftar på den ungersk-amerikanska miljardär som donerat enorma summor till Demokraterna. Elon Musk ler och sträcker högerhanden i luften. Festdeltagarna jublar, och Brooke Rollins utbrister: ”Gud välsigne dig Elon. Vi är så, så tacksamma.”
Musks förmögenhet har ökat med miljarder
Elon Musk – världens rikaste man – donerade motsvarande drygt tre miljarder kronorför att få Trump och andra republikanska politiker valda under 2024. Sedan dess har han mer eller mindre flyttat in på Mar-a-Lago, och syns ständigt vid Trumps sida.
Musks investeringar i Trump är kaffepengar jämfört med hur mycket han redan har tjänat på valsegern. Sedan valet har hans förmögenhet ökat med 170 miljarder dollar – drygt 1 800 miljarder kronor – tack vare stigande Tesla-aktier.
Elon Musk belönas också med stor politisk makt. Han kommer att leda Trumps nya ”effektiviseringsdepartement” Doge, tillsammans med en annan miljardär, Vivek Ramaswamy.
Planen är att de ska skära bort minst 2 000 miljarder dollar (ungefär 22 000 miljarder kronor) från regeringens budget. Den nya maktpositionen kommer att innebära en rad intressekonflikter eftersom Musk, vars företag regleras av amerikanska myndigheter, nu själv ska styra över den regleringen.
Motarbetar fack på Teslafabriker
Elon Musk har fungerat som en sidekick till Trump, men är också en tung politisk profil i egen kraft, med över 200 miljoner följare på X, och med ett eget tydligt politiskt varumärke: En populist, motståndare till etablerade medier (Musk beskrev sitt köp av X år 2022 som ett motgift mot ”fake news”) som sprider konspirationsteorier och högerextrem propaganda.
Till hans politiska profil hör också ett starkt motstånd mot fackföreningar. Själv har han formulerat det som att han ”inte håller med om själva idén om fackföreningar”.
Elon Musk har motarbetat bildandet av fack på sina Teslafabriker och har anklagats för att hota och avskeda anställda som försöker organisera sig fackligt. I Sverige strejkar IF Metall sedan över ett år på Teslas verkstäder och serviceställen mot att företaget vägrar teckna kollektivavtal.
Målet: Att krossa lagen som skyddar arbetare
För USA:s fack väntar nu fyra osäkra år. Elon Musk väntas rikta in sig på arbetsmarknadsmyndigheten National Labor Relations Board, NLRB.
Myndigheten har drivit en process mot Musk efter att han sparkat anställda på sitt privatägda rymdbolag Space X som kritiserat honom i ett öppet brev. Musk svarade med att hävda att den hundraåriga myndigheten saknar legitimitet, vilket han vill pröva i domstol.
Musks mål är att krossa National Labor Relations Act, som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i den privata sektorn. Han har stöd i den ambitionen från andra fackfientlig jätteföretag, som Starbucks och Amazon.
– Jag är säker på att Musk och Trump kommer att avskeda den nuvarande chefen för NLRB och ersätta henne med någon som helt och hållet tar arbetsgivarnas parti, säger Jeff Hauser, som leder tankesmedjan Revolving Door Project och har en bakgrund inom AFL-CIO, USA:s motsvarighet till LO.
Musk vill gynna Tesla
Elon Musk väntas ha flera stora planer för sin tid som Trumps förtrogne i Vita huset, förutsatt att de båda alfahannarna kan hålla sams. Bland annat vill Musk avveckla regleringar som han anser hindrar Space X.
– En av hans vänner, miljardären Jared Isaacman nominerades just till att leda NASA, säger Jeff Hauser, och fortsätter:
– Musk vill också gynna Tesla och påverka regleringen av bilar i USA, till exempel när det gäller självkörande fordon. Han vill troligen också påverka lagstiftningen kring artificiell intelligens, sänka skatterna och få bort begränsningarna för rasdiskriminering vid anställningar.
Stridsvilja hos USA:s arbetare
De senaste fyra åren har USA:s fack haft medvind. Arbetare lyckades organisera sig på notoriskt fackfientliga arbetsplatser som Amazon och Starbucks. Joe Biden har setts som den mest fackföreningsvänliga presidenten någonsin. Det har dessutom funnits en stridsvilja hos amerikanska arbetare i kölvattnet efter pandemin. Hundratusentals har strejkat, stundtals med stor framgång, som i fallet med bilarbetarfacket United Autoworkers strejk mot de tre största amerikanska biltillverkarna år 2023 som ledde till stora löneökningar.
– Det mesta tyder på att strejkvågen kommer att fortsätta de kommande fyra åren, säger Tobias Higbie, arbetarhistoriker på universitetet UCLA:s Institute for Research on Labor and Employment i Los Angeles.
– De höga levnadsomkostnaderna i USA sätter väldigt hård press på arbetarna, vilket har varit drivkraften i strejkerna. Utöver att strejka kommer facken förstås organisera sig inför valet till USA:s kongress 2026. Målet är att Demokraterna ska ta tillbaka åtminstone en av kongressens kammare och göra det svårare för Trump att få igenom sin politik, säger Tobias Higbie.
Kluven syn på facket
Synen på fackföreningar är kluven och komplicerad i den tillträdande Trump-regeringen. – Det finns en auktoritär, populistisk del av Republikanerna som vill föra in fackföreningar som Teamsters och bilarbetarfacket UAW under partiets paraply, säger John Logan, professor i arbetsmarknadsstudier vid San Francisco State University. – De har noterat att medlemmarna i de facken är mycket mer konservativa än ledningen, och att de i hög grad röstar på Trump. Musk vill å sin sida absolut inte införliva UAW i Republikanerna. Han vill krossa facket eller åtminstone se till att de inte kan komma i närheten av hans företag, säger John Logan. – För Elon Musk är kontroll viktigast av allt. Han vill absolut inte dela beslutsfattandet i sina företag med någon annan. Hela idén att en fackförening ska kunna ha synpunkter är helt otänkbart för honom.
Nedstängda fabriker påverkade Musk
Den 53-åriga tiobarnspappan har gjort en snabb politisk resa högerut. Elon Musk ska i tidigare presidentval ha röstat på Biden, Clinton och Obama. Men i maj 2022 vände han, och uppmanade sina följare på Twitter att rösta på Republikanerna med hänvisning till att Demokraterna står för ”splittring och hat”. Efter att ha köpt Twitter och döpt om plattformen till X använde han den för att lansera republikanen Ron DeSantis valkampanj.
Skiftet tycks ha skett under pandemin, då Covid-restriktionerna ledde till att Teslas fabriker i Kalifornien och Kina stängdes tillfälligt. Det gjorde att företagets aktier tappade kraftigt i värde. Synen på pandemin var kraftigt politiserad i USA, och Musk tydde sig till högersidan som var motståndare till nedstängningarna.
Elon Musk har själv lyft fram att erfarenheterna med sin dotter Vivian, som är trans och har bytt juridiskt kön, varit en viktig faktor i hans högersväng, och i att han blivit en ledarfigur i det amerikanska kulturkriget.
– Som jag ser det är min son död, dödad av ”woke-viruset”, sa Musk i en intervju med den kanadensiske psykologen och högeraktivisten Jordan B Peterson.
– Så jag lovade att förstöra woke-viruset efter det. Och vi gör vissa framsteg, fortsatte Musk.
”För mycket för hans känsliga ego”
I en annan nyckelhändelse i Musks politiska utveckling lät Joe Biden bli att bjuda in honom till ett möte om elbilsindustrin i Vita huset år 2021. Vd:arna för biljättarna General Motors, Ford och Stellantis var på plats, liksom UAW:s ordförande, men inte Elon Musk trots att Tesla står för omkring sju av tio sålda elbilar i USA. Anledningen till den uteblivna inbjudan antas ha varit Musks fackfientlighet.
– Det blev för mycket för hans väldigt känsliga ego, säger Jeff Hauser.
– Han är en mycket märklig man.
Jeff Hauser tror även att den svenska Tesla-strejken spelat en roll i Elon Musks radikalisering.
– Den är en delförklaring till varför Musk är en så hängiven motståndare till facket, och varför han lägger så mycket tid och pengar på politik. Han var inte en särskilt politisk figur för fyra år sedan, säger Jeff Hauser.
– Och jag tror att om amerikansk arbetsrätt förstörs av Musk kommer amerikanska fack att betrakta Sverige och andra länder med en stark arbetarrörelse som en förebild för vad man ska göra härnäst.
National Labor Relations Act
Lagen, som kom till 1935, slår fast anställdas rätt att organisera sig och uppmuntrar kollektivavtal på den amerikanska arbetsmarknaden. Lagen erbjuder ett skydd så att anställda i privata företag kan arbeta för att förbättra sina arbetsförhållanden utan risk för repressalier. De flesta anställda omfattas av lagen oberoende om de är med i ett fack eller inte.
Källa: nlrb.gov
Musks intressekonflikter
Elon Musks roll i ledningen för Trumps nya effektiviseringsdepartement ”Doge” väntas göra världens rikaste man ännu rikare. Så här kan hans företag och dess arbetsplatskonflikter påverkas.
Tesla
Den amerikanska trafikmyndigheten NHTSA utreder Teslas autopilot som har kopplats till 13 dödliga olyckor. Om myndighetens resurser stryps kan det påverka utredningen.
Elbilsjätten har också hamnat i juridiska processer för sitt motstånd mot fackföreningar. Företaget har stoppat anställda som delat ut fackliga flygblad, förbjudit fabriksarbetare att bära fackliga t-shirts och hotat anställda med att de kan bli av med sina aktier om de går med i facket. Musk har också hotat att avskeda strejkande anställda. Tesla anklagas också för problem med sexuella trakasserier, rasism och skador på jobbet.
Arbetsmarknadsmyndigheten NLRB har agerat mot Tesla, som nu väntas försöka påverka myndigheten.
Space X
Rymdbolaget Space X har fått uppdrag för motsvarande 150 miljarder kronor av USA:s regering sedan Elon Musk tog över företaget. Space X jagar efter fler uppdrag, bland annat för bredbandstjänster via Starlink och månfärder.
Musk har avskedat anställda på Space X som kritiserat honom offentligt, vilket är olagligt enligt NLRB. Här finns risk att Musk rekommenderar nedskärningar på NLRB, vilket kan påverka hans företag.
xAI
xAI är Elon Musks startup för artificiell intelligens. Planen är att bygga världens största superdator i delstaten Tennessee. Detta projekt har kritiserats för att orsaka utsläpp i området. Elon Musk har redan flera konflikter kring Tesla och SpaceX med miljömyndigheten EPA – en myndighet som ”Doge” kan kunna påverka.
Kryptovaluta
Namnet på Elon Musks nya effektiviseringsdepartement ”Department of Government Efficiency”, eller Doge, är en referens till hans favoritkryptovaluta Dogecoin. Valutan har stigit med 100 procent sedan valet. Musk har även gjort stora investeringar i andra kryptovalutor. Uppluckrade regler kring kryptovalutor kommer att ha en stor effekt på Musks privatekonomi.
Jacob Rudenstrand på Svenska Evangeliska Allianssen svarar David Eklind Kloo i debatten om huruvida Gud finns.
David Eklind Kloo skriver en sympatisk krönika i Arbetet 20/12 om religiositet i bred bemärkelse, då han kommenterar Aktuellts debatt om Guds existens mellan Aftonbladets Eric Rosén och kyrkohistorikern Joel Halldorf strax innan jul.
Enligt honom finns det dimensioner av tillvaron där vi endast kan förundras: ”naturens storslagenhet, i musikens extas, i ensamhetens stillhet. I det genuina mötet med en annan människa.” I detta instämmer även jag.
Däremot gör Eklind Kloo en ofullständig återgivning av mitt resonemang i Sändaren 12/12 när han skriver att ”religionens kraft”, enligt mig ”hänger på huruvida det finns ’historiska och förnuftiga skäl’ att tro på dess mysterier”. Detta samtidigt som han beskriver mig som en representant för en ”infantil kristendom”.
För att föra ett vuxet religionssamtal krävs att man gör rättvisa åt den andres argument. Det jag syftade på i min artikel var frågan om Jesu fysiska uppståndelse hade ägt rum i historien, vilket rimligtvis är just en ja- eller-nej-fråga.
Med andra ord ligger det inom ramen för det ”dualistiskt rationella tänkandet” som David Eklind Kloo kritiserar – i en text som intressant nog ändå präglas av ett dualistiskt tänkande (hans förundran kontra den infantila ateismen eller kristendomen).
Grundbulten i kristen tro är Jesu uppståndelse
Som David Eklind Kloo säkert vet är grundbulten i kristen tro Jesu uppståndelse. I en av de tidigaste kristna texterna, 1 Korinthierbrevet, skriver Paulus att om Kristus inte har uppstått är den kristna tron ”meningslös”. Därmed är den historiska frågan avgörande för en kristen, varför jag välkomnar Eric Roséns uppmaning om att ta sanningsfrågorna på allvar.
Lika självklart är dock att döda inte kan uppstå av sig själva om utgångspunkten bara är naturen och ett slutet universum. Detta visste också de första kristna. Men de hävdade att den Gud som skapat naturen hade uppväckt Jesus.
Huruvida Gud existerar är inte en naturvetenskaplig fråga då det – liksom frågan om gott och ont, eller om människans inneboende värde eller om varifrån naturen kommer – berör metafysikens område.
Allt detta är därför levande materia bland filosofer och tänkare, och ligger utanför den enkla dualismen.
Liksom en av de ledande Jesus-forskarna idag, N T Wright, menar jag att de inomvärldsliga förklaringarna som getts åt de historiska fakta vi har om vad som följde på Jesu död – begravningen, den tomma graven, de många påtagliga mötena med den uppståndne och den kristna kyrkans överraskande och kraftfulla framväxt – är otillfredsställande.
De kräver en förklaring utan dogmatiska låsningar till en naturalistisk världsbild. Detta samtidigt som vi får förundras över tillvarons mysterier. Jag ser fram emot ett fortsatt samtal om detta.
Jacob Rudenstrand Bitr. generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen
Svar direkt från David Eklind Kloo
Om den historiske Jesus inte uppstått från de döda så är den kristna tron meningslös, skriver Jacob Rudenstrand med hänvisning till aposteln Paulus.
I en diskussion om denna ”ja-eller-nej-fråga” som Rudenstrand menar är ”avgörande för en kristen” – ”grundbulten i kristen tro” – skulle jag ställa mig på samma sida som Eric Rosén, vars ateism jag i mitt förra inlägg kallade infantil.
Men det finns människor som inte tror att timmermannen från Nasaret först dog och sedan började att leva igen, men som ändå närmar sig Varats mysterium – det heliga – genom kristen tro. Precis som det finns människor som inte tror att Gud gav Moses två stentavlor på Sinai berg eller att ängeln Gabriel ord för ord förmedlade Koranen till Mohammed, men som ändå orienterar sig i tillvaron med hjälp av judiska eller muslimska praktiker.
Människor för vilka myter har en kraft som är oavhängig deras koppling till historiska händelser.
När Eric Rosén i det inlägg som startade denna debatt kallade all religion för desinformation osynliggjorde han alla dem som är religiösa, eller tror, på detta sätt. Det var för det jag kritiserade honom.
Och nu kallar alltså Rudenstrand deras tro meningslös.
David Eklind Kloo Författare till Den väg är bred – om att tro på Gud men tvivla på sig själv
Får man vejpa på jobbet? – sex svar om e-cigg i arbetslivet
Får man vejpa på jobbet om alla tycker det är okej? Och vem vänder man sig till om man är less på fruktdoftande ånga från arbetskamraterna? Arbetet reder ut vad som gäller för elektroniska cigg.
Texten uppdaterades
Bild:
Tony Dejak
1Vad är en vejp?
Det är ett annat namn för elektroniska cigaretter. Även kallade e-cigg, vapes eller vaporizers. De drivs av batterier och innehåller en vätska med bland annat nikotin och smakämnen. När vätskan hettas upp blir den ånga som man andas ner i lungorna. Det finns både vejps med och utan nikotin.
2Får man vejpa på jobbet?
Innehåller vejpen nikotin är svaret solklart nej, enligt Arbetsmiljöverket. Då utsätter du nämligen dina arbetskamrater för skadlig rök, så kallad passiv rökning, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om hygieniska gränsvärden. Det spelar ingen roll om utsläppet av farlighet är mindre än för ”vanliga” cigaretter. Om det finns rökrum eller rökrutor så kan man dock röka där. Men gäller det en nikotinfri vejp är det inte ett lika glasklart nej-svar.
3Så vad gäller då?
I den nya tobakslagen från 2018, som även gäller olika former av vejps, står att chefen ansvarar för att arbetstagaren inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök och liknande, exempelvis vejps. Det finns också regler i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning som säger att man ska undvika försämring av luftkvaliteten. Även om vejpen luktar gott försämrar den luftkvaliteten ur ett arbetsmiljöperspektiv. Men det gör även exempelvis parfym, så var gränsen går är inte helt tydligt. Och på vejpfronten saknas vägledande domar.
4Vad gör man om vejpandet sker mot ens vilja men chefen inte gör något?
Då kan man kontakta sitt skyddsombud eller någon facklig på arbetsplatsen för att få hjälp med att driva frågan.
5Men om alla på jobbet tycker det är okej?
Om man är en liten arbetsplats och alla tycker det är härligt med vejping – och den är nikotinfri – så bör det vara okej, enligt Fredrik Haux, expert på luftkvalitet på Arbetsmiljöverket. Men det förutsätter att ingen på arbetsplatsen har någon invändning mot ångorna.
6Finns det några specialregler för vissa arbetsplatser?
Ja. I tobakslagen listas platser där rökning alltid är förbjudet, så även för anställda. Platserna är bland annat hälso- och sjukvård, skola, barnomsorg, i kollektivtrafiken, på restauranger, barer och kaféer.
Källa: Fredrik Haux, expert på luftkvalitet på Arbetsmiljöverket och Hjärt-lungfonden.
Sorg och oro på Ica-butiken efter mordet: ”Ingen ska tvingas arbeta”
Psykisk chock, sorg och oro. De anställda på Ica Maxi i Botkyrka har reagerat på mordet i butiken på olika sätt. En dryg vecka efter vansinnesdådet fortsätter krisstödet i butiken.
”Flera medarbetare blir vittnen till en traumatisk händelse där en kollega blir knivskuren och senare avlider.”
Så skriver Ica Maxi Botkyrka i sin anmälan till Arbetsmiljöverket om psykisk chock efter knivmordet förra veckan, skriver Handelsnytt.
Ett dåd som inte bara tog livet av en kvinna i 60-års åldern utan också påverkade alla som jobbar i butiken.
– Det är väldigt varierande hur man mår och reagerar efter en sådan här situation, säger Anders Jonasson, butikssäkerhetschef på ICA Sverige, som haft löpande kontakt med butiken efter dådet.
– Det här är en extrem situation. Det finns inga onormala reaktioner i det här läget.
Handels: ”Jättejobbigt för de anställda”
Handels Stockholmsavdelning har haft kontakt med både anställda och ledning i butiken, men ännu inte besökt arbetsplatsen.
– Det är klart att det som hänt är jättejobbigt för de anställda. Vi är i kontakt med butiken och kommer att åka dit inom kort. De har ett krisstöd som pågår och som måste få jobba på i detta läge, säger Frida Bengtsson, ombudsman och regionalt skyddsombud.
Krisstödet i form av psykologer och terapeuter kopplades in av Ica samma kväll som dådet skett. Butiken stängdes omedelbart och de anställda som var på plats samlades för krishantering.
– Det första stödet har man i gruppen så vi samlar de olika funktionerna i butiken och går igenom vad som hänt tillsammans med psykolog eller terapeut.
Butiken höll stängt i en dag
Efter att hållit stängt dagen efter dådet öppnade butiken igen. Anders Jonasson säger att beslutet fattades i samråd med de anställda.
– Stämningen var så klart dämpad, men ändå utifrån omständigheterna bra den första dagen. Jag upplevde att medarbetarna ville komma tillbaka och öppna. Kunderna visade också respekt och stöd.
Även om det kan kännas jobbigt att öppna butiken igen så tätt inpå ett våldsdåd, så brukar det inte bli bättre av att hålla stängt i flera dagar, enligt Anders Jonasson.
– Det blir ännu tuffare att komma tillbaka och återta arbetsplatsen för medarbetarna om man låter det gå för lång tid. Däremot är det viktigt att ingen ska tvingas att arbeta om man inte känner att man orkar rent psykiskt och fysiskt att göra det.
Han betonar att det också fanns extra personal i butiken, och psykologer och terapeuter på plats så att den som ville kunde gå ifrån för stödsamtal. Extra väktare hade kallats in för att öka tryggheten.
– Tillsammans med butiken hade vi beredskap så att medarbetarna fick komma tillbaka i den takt de orkade. Det fanns stöd och stöttning, annars hade butiken inte öppnat.
Ica: ”Prata med din chef vid oro”
Hur man reagerar efter en traumatisk händelse är väldigt individuellt oavsett om man var på plats i butiken eller ledig när dådet skedde.
En del klarar sig också relativt väl de första dagarna, och behöver stöd först senare.
Även om Ica har beredskap och en organisation centralt för att stödja butiker och medarbetare i krissituationer så betonar Anders Jonasson att mordet på Ica Maxi är en unik situation.
– Det här är ett helt oprovocerat angrepp mot en medarbetare som avlider i butiken. Det är extremt ovanligt att något sådant här händer. Det är ju ett vansinnesdåd som egentligen inte har en direkt koppling till butiken eller medarbetarna där, utan det här kunde ju ha skett på en pendeltågstation eller en restaurang eller var som helst.
Just att det hade kunnat drabba vem som helst kan göra att oron ökar bland butiksanställda även på andra ställen. Anders Jonasson säger att de Icaanställda som känner sig oroliga inte ska tveka att söka hjälp.
– Om man känner oro ska man börja med att prata med sin närmaste chef och så kommer vi vara beredda att möta upp med stöd och stöttning från centralt håll.
Artikeln är tidigare publicerad i Handelsnytt som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
Arbetslösheten den högsta på tre år: ”Många unga känner hopplöshet”
Arbetslösheten fortsätter öka, och pessimismen gror bland unga, visar en ny undersökning. ”Många känner en hopplöshet”, säger LO:s ungsekreterare Elsa Alm.
Arbetslösheten är den högsta på tre år, visar färska siffror från Arbetsförmedlingen.
Vid årsskiftet var 377 000, vilket motsvarar 7,1 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa. Ett år tidigare låg siffran på 6,6 procent.
– Arbetslösheten ökade brett. Såväl bland kvinnor som män, bland inrikes och utrikes födda samt bland yngre och äldre är fler inskrivna som arbetslösa idag än för ett år sedan, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Märks en oro
Och en oro för arbetslöshet märks bland unga. För andra året har LO genomfört den årliga undersökningen ”Ungdomskoll” där drygt 2 000 personer i åldrarna 18–29 år intervjuats av analysföretaget Novus.
Där framkommer bland annat att 29 procent tror att det skulle vara svårt att hitta ett nytt jobb, med minst lika bra lön och villkor, om man plötsligt blir arbetslös. År 2023 låg den siffran på 22 procent. En ganska stor skillnad, tycker Elsa Alm, LO:s ungsekreterare.
– Här ser vi svart på vitt att pessimismen ökar och att unga upplever otryggheten på arbetsmarknaden som allt större, säger hon.
”Svårt att få in en fot”
Hon märker av en utbredd oro.
– Oavsett om man har gått en utbildning eller inte – även yrkesutbildningar – upplevs det som svårt att få en fot in på arbetsmarknaden. Och även om man har fått en fot handlar det ofta om kortsiktiga kontrakt.
Många unga uttrycker att de vill ha en fast anställning och jobba heltid, i undersökningen, berättar Elsa Alm.
– Jobb är så grundläggande för en människas trygghet, och forskningen visar tydligt på vad arbetslöshet leder till: ökad risk för sjukdomar, psykisk ohälsa, stress och press.
Elsa Alm varnar för att en utbredd pessimism inom ungdomsgenerationen kan få långtgående konsekvenser.
– Det påverkar inte bara ungas syn på arbetsmarknaden, utan även synen på deras framtid och på samhällets framtid. Många känner en hopplöshet.
”Inte satsat tillräckligt”
Hon tycker man inte satsat tillräckligt på att få unga in i yrkesprogram. Att man har misslyckats med att lyfta vilken möjlighet det innebär. Det finns ganska många lediga jobb i Sverige, betonar hon. Människor måste få rätt arbetsmarknadsutbildningar, det måste finnas en fungerande arbetsförmedling.
– Samhället måste hjälpa till att matcha människor in på de arbeten som finns, jag tror att vi behöver investera väldigt mycket mer i just de systemen, säger hon.
Även i Svenskt Näringslivs senaste undersökning om gymnasieval framkommer en attitydförändring. Andelen som uppger att de har anpassat sitt val efter hur arbetsmarknaden förväntas se ut i framtiden uppges öka över tid.
Att unga verkar fundera mer över jobbfrågor är positivt, enligt Johan Olsson, Svenskt Näringslivs kompetensförsörjningsexpert. Däremot är orsaken – lågkonjunkturen – tråkig.
– Det är viktigt att unga tar medvetna och genomtänkta beslut kring jobb oavsett konjunkturläge, säger han.
Få söker yrkesprogram
Organisationen uttrycker också oro för att för få söker yrkesprogram i Sverige.
– Ska vi minska arbetslösheten och få ett ökat välstånd är yrkesprogrammen avgörande. I förlängningen ställer det här till det för Sverige som nation, sa Johan Olsson till Dagens Nyheter i veckan.
Av 130 000 elever som sökte in på ett gymnasieprogram inför läsåret 2024/25 var det 36 procent som sökte till ett yrkesprogram. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar behöver antalet öka med 20 000 elever varje år för att möta arbetsmarknadens behov.
Arbetsmarknaden i december
7,1 procent var inskrivna som arbetslösa. Sammanlagt 376 517 personer.
8,3 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Sammanlagt 44 872 ungdomar.
149 647 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer.
172 614 personer deltog i program med aktivitetsstöd.