EU-kommissionen hotar länder som bryter mot arbetstidsdirektivet med domstol. Det politiska dödläget drabbar medborgarna, anser Vladimir Spidla, arbetslivskommissionär.

Både kommissionen och EU:s ombudsman har tröttnat på trilskande ministrar. Ett nytt reviderat arbetstidsdirektiv ligger sedan ett par år tillbaka blockerat i ministerrådet. Arbetslivsministrarna kan inte komma överens om hur det ska skrivas om.

Två domar från EU:s domstol, Simap och Jäger, slår fast att jourtid ska räknas som arbetstid och att kompensation ska tas ut i nära anslutning till jourarbetet.

Flera länder, bland annat Sverige, har drivit på för att ändra direktivet så att de båda domarna inte ska kunna styra arbetstidsreglerna. Det anses fördyra för främst vården när all jourtid ska räknas som arbetstid. Samtidigt är ett nytt arbetstidsdirektiv blockerat av andra länder, med Storbritannien i spetsen, som vill ha kvar den kontroversiella regeln om att tillåta undantag för direktivets regel om max 48 timmars arbetsvecka, så kallad opt out.

Sveriges förra arbetslivsminister Hans Karlsson var beredd att kompromissa om 48-timmarsregeln för att få igenom ett direktiv som gör Simap och Jäger verkningslösa. Finland, som är ordförandeland under hösten, har kallat till extra ministerrådsmöte den 7 november för att försöka lösa den långdragna konflikten.

Och nu börjar också EU:s ombudsman Nikiforos Diamandouros och Vladimir Spidla få nog. Frågan är om en anmälan till domstolen kan få fart på de trilskande länderna.

Europaparlamentet måste godkänna en kompromiss i rådet för att det ska bli ett nytt direktiv. Men parlamentet har uttalat sig mot opt outens undantag mot 48-timmarsregeln och krävt att regeln ska fasas ut. Så frågan är onekligen om det går att få en lösning.