Arbetslösheten den högsta på tre år: ”Många unga känner hopplöshet”

Arbetslösheten är den högsta på tre år, visar färska siffror från Arbetsförmedlingen. 

Vid årsskiftet var 377 000, vilket motsvarar 7,1 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa. Ett år tidigare låg siffran på 6,6 procent. 

– Arbetslösheten ökade brett. Såväl bland kvinnor som män, bland inrikes och utrikes födda samt bland yngre och äldre är fler inskrivna som arbetslösa idag än för ett år sedan, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande. 

Märks en oro

Och en oro för arbetslöshet märks bland unga. För andra året har LO genomfört den årliga undersökningen ”Ungdomskoll” där drygt 2 000 personer i åldrarna 18–29 år intervjuats av analysföretaget Novus. 

Där framkommer bland annat att 29 procent tror att det skulle vara svårt att hitta ett nytt jobb, med minst lika bra lön och villkor, om man plötsligt blir arbetslös. År 2023 låg den siffran på 22 procent. En ganska stor skillnad, tycker Elsa Alm, LO:s ungsekreterare. 

– Här ser vi svart på vitt att pessimismen ökar och att unga upplever otryggheten på arbetsmarknaden som allt större, säger hon. 

”Svårt att få in en fot”

Hon märker av en utbredd oro. 

– Oavsett om man har gått en utbildning eller inte – även yrkesutbildningar – upplevs det som svårt att få en fot in på arbetsmarknaden. Och även om man har fått en fot handlar det ofta om kortsiktiga kontrakt. 

Många unga uttrycker att de vill ha en fast anställning och jobba heltid, i undersökningen, berättar Elsa Alm. 

– Jobb är så grundläggande för en människas trygghet, och forskningen visar tydligt på vad arbetslöshet leder till: ökad risk för sjukdomar, psykisk ohälsa, stress och press.

Elsa Alm varnar för att en utbredd pessimism inom ungdomsgenerationen kan få långtgående konsekvenser.

– Det påverkar inte bara ungas syn på arbetsmarknaden, utan även synen på deras framtid och på samhällets framtid. Många känner en hopplöshet.

”Inte satsat tillräckligt”

Hon tycker man inte satsat tillräckligt på att få unga in i yrkesprogram. Att man har misslyckats med att lyfta vilken möjlighet det innebär. Det finns ganska många lediga jobb i Sverige, betonar hon. Människor måste få rätt arbetsmarknadsutbildningar, det måste finnas en fungerande arbetsförmedling. 

– Samhället måste hjälpa till att matcha människor in på de arbeten som finns, jag tror att vi behöver investera väldigt mycket mer i just de systemen, säger hon. 

Även i Svenskt Näringslivs senaste undersökning om gymnasieval framkommer en attitydförändring. Andelen som uppger att de har anpassat sitt val efter hur arbetsmarknaden förväntas se ut i framtiden uppges öka över tid. 

Att unga verkar fundera mer över jobbfrågor är positivt, enligt Johan Olsson, Svenskt Näringslivs kompetensförsörjningsexpert. Däremot är orsaken – lågkonjunkturen – tråkig. 

– Det är viktigt att unga tar medvetna och genomtänkta beslut kring jobb oavsett konjunkturläge, säger han.

Få söker yrkesprogram

Organisationen uttrycker också oro för att för få söker yrkesprogram i Sverige. 

– Ska vi minska arbetslösheten och få ett ökat välstånd är yrkesprogrammen avgörande. I förlängningen ställer det här till det för Sverige som nation, sa Johan Olsson till Dagens Nyheter i veckan. 

Av 130 000 elever som sökte in på ett gymnasieprogram inför läsåret 2024/25 var det 36 procent som sökte till ett yrkesprogram. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar behöver antalet öka med 20 000 elever varje år för att möta arbetsmarknadens behov.