Det blir kocken Pim van Dorpel – i dag vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket – som tar över som LO:s ordförande.

Nå, han väljs förstås på kongressen om någon vecka men han är i alla händelser valberedningens förslag. Och för första gången någonsin är det från HRF som LO hämtar sin högsta företrädare.

Tidigare har LO:s ledare kommit från industrin och från den offentliga sektorn (en gång). Det finns ett undantag till. Avgående Susanna Gideonsson, som kom från Handelsanställdas förbund.

Kanske ska man tolka det som en signal, att en företrädare för den privata servicebranschen efterträder en annan. Det är ju i den här sektorn många av de nya jobben växer fram. Det är också här arbetsmarknadens otrygghet firar triumfer. Deltider, vikariat, timjobb, sms-jobb…

Allt fler blir medlemmar

På ett sätt är van Dorpels position möjligen lite mer bekväm än Gideonssons.

En av de svåraste avtalsrörelserna på mycket länge genomfördes med LO-samordning. Förbunden konfliktade nästan inte alls för att sluta avtal med arbetsgivarna.

Många a-kassor har aldrig haft fler medlemmar än nu. Fler förbund rapporterar att medlemsantalet växer.

LO:s politiska partner Socialdemokraterna förvaltar inte en politisk uppgörelse med C och L där udden är riktad mot fackföreningsrörelsen.

Dukat bord alltså? Inte direkt.

Utdraget arbete för valberedningen

Oenigheten internt kring det nya huvudavtalet lever kvar och har förstås påverkat valberedningens utdragna arbete.

I försnacket har det till och med viskats om att en del av de större förbunden önskat införa en lösning där deras röster ska väga tyngre när LO kommer till beslut.

Och utanför LO-borgen finns det andra bekymmer.

Där finns arbetare som sett reallönerna falla i inflationens spår. Hur starkt är försvaret för dagens system – med en tuktad och sammanhållen lönebildning runt industrins avtal?

Orsaken att vi fick det systemet var ju för att få stopp på att löneökningarna försvann i inflation. Nu försvann löneökningarna ändå och reallönerna i Sverige har tappat mark mot lönerna i euroländerna. 

När IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä – som valberedningen föreslår ska bli LO:s avtalssekretare – har slagit fast att tiden för tvåprocentiga löneökningar är över lyssnar nog många kongressombud och förbundsmedlemmar.

Öppet fackfientlig regering

Där finns en öppet arbetarfientlig högerregering som underminerar föreningsfriheten och vill hindra fackföreningar från att stödja politiska partier.

Där finns ett socialdemokratiskt parti som i högra grad måste förmås inse att LO-förbundens medlemmar inte är valarbetare och röstboskap. De är stolta yrkesmänniskor som ställer helt rimliga krav på att politiken främjar och inte försämrar deras livsvillkor.

Hur blir det med karensavdragen? De sociala försäkringarna? Tandvården? Arbetstidsfrågan?

Där finns ett hav av oorganiserade arbetare som måste vinnas för den facklig idén.

Där finns ett land som behöver höra LO-medlemmarnas röst.

Om Pim van Dorpel väljs på kongressen måste han på allvar bli den rösten.