Stridsfrågorna som gör att Byggföretagen inte utesluter strejk: ”En tradition”
Strejkvarsel har varit mer regel än undantag i förhandlingar om byggavtalet de senaste tio åren. Nu är det förhandlingsdags igen, med kniviga frågor på bordet.
Mats Åkerlind, Byggföretagen
Byggnads har varslat om strejk fyra av fem gånger som byggavtalet, byggsektorns stora kollektivavtal, förhandlats om sedan 2013.
Tre varsel har blåsts av innan strejk brutit ut. Men 2016 lade ungefär 1 600 byggnadsarbetare ned arbetet i en vecka.
Nu är det dags att förhandla om avtalet igen. På ena sidan förhandlingsbordet sitter Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd på arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.
Hur orolig är du för konflikt i år?
– Inte oroligare än något annat år, men det är ju tyvärr en tradition där det blir varsel och konflikt många gånger.
Gnissel mellan parterna
Utgångsläget ser inte helt enkelt ut.
Arbetsgivarsidan har stämt Byggnads efter att parterna inte kommit överens om hur ändringar i lagen om anställningsskydd ska påverka avtalet.
Byggnads har lämnat ett gemensamt arbete mot arbetslivskriminalitet, med argument om att arbetsgivarna i praktiken håller fuskare om ryggen.
När fack och arbetsgivare presenterade sina krav på det nya avtalet för varandra demonstrerade byggnadsarbetare utanför.
– Det känns lite mer taggat i år, nu tar vi inte mer skit. Det kriminella måste bort från branschen, sa betongarbetaren Alexander Westberg, som rest dit från Norrköping, till Arbetet.
Kräver gräns för bemanning
Sedan dess har parterna träffats några gånger och gått igenom vad de menar med sina yrkanden.
Utöver de LO-gemensamma ekonomiska kraven har facket en rad krav om villkorsändringar som syftar just till att förebygga kriminalitet i branschen. Ett av dem går ut på att det inte ska vara tillåtet att anlita underentreprenörer eller bemanningsföretag om det anlitande företaget inte gör huvuddelen av jobbet med egen personal.
Det skulle rita om spelplanen i en bransch som länge gått emot att det finns allt fler arbetsgivare på varje bygge.
Huvudentreprenörerna ger andra företag i uppdrag att sköta delar av jobbet. Byggnads uppfattning är att det skapar oreda, att det blir svårt att kontrollera att ingen fuskar.
”Jättesvår fråga”
Mats Åkerlind på Byggföretagen menar i stället att det större antalet entreprenörer återspeglar en specialisering där var och en gör det den är bäst på. Hans bild är att det bidrar till bättre kvalitet och säkerhet.
– Det är en jättesvår fråga, säger han om Byggnads krav.
Arbetsgivarna har från sitt håll lagt en rad krav om arbetstider. De går ut på att vidga ramarna för när och hur arbetstid får läggas ut.
Byggnads vill i stället skärpa upp reglerna på samma område, man menar att nuvarande handlingsutrymme missbrukas på ett sätt som skapar osund konkurrens.
Det nuvarande byggavtalet löper ut sista april.
Fler frågor där det kan hetta till i avtalsrörelsen
- Seko kräver stopp för ensamarbete på tåg
Efter att tågvärdar tagits bort på pendeltågen i Stockholm ställer facket detta krav i avtalsförhandlingarna. ”Ett oerhört ingrepp i vår arbetsledningsrätt”, har Tågföretagens förbundsdirektör Pierre Sandberg sagt om kravet. - Handels kräver stopp för hyvling
Det har väckt uppmärksamhet att H&M nyligen har hyvlat tjänster, alltså skurit ned antalet timmar anställda får jobb. Ändringarna i lagen om anställningsskydd förra året satte nya ramar för hur hyvling får gå till, men Handels avtalssekreterare Martin Nyberg har tidigare sagt till Arbetet att de ändringarna inte gjorde skillnad för deras medlemmar. Facket vill nu ha förbud mot hyvling i avtalet. - HRF vill slopa enstaka dagar
”Daglöneri är ovärdigt på svensk arbetsmarknad 2023” sa Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Peggy Nyholm till Arbetet i februari. Hon pratade om förbundets krav på att anställningsformen enstaka dagar tas bort ur kollektivavtalet med Visita. Den ger möjlighet till korta, tillfälliga anställningar för tid som inte går att schemalägga.
