– Är det här mötet är? 

En efter en droppar byggjobbarna in på fackföreningen SAC Syndikalisternas kontor i Stockholm. Det är söndag eftermiddag, men många har arbetskläderna på sig. 

Syret tar snabbt slut då uppemot 40 män och några få kvinnor bänkar sig i den ganska trånga möteslokalen. Pelle Sunvisson från SAC välkomnar på ryska med några ord om vad facket är till för. 

Så visar han bilder från ett bygge i Trångsund där arbetsgivaren systematiskt har tagit in en handfull arbetare åt gången, struntat i att betala lön och ersatt dem som slutar med nya som luras på samma sätt. Hela huset har byggts utan byggställningar. 

Flera män i stolsraderna nickar igenkännande. På byggena i Stockholmsområdet finns omkring 11 000 utländska arbetare, enligt en beräkning från Byggnads, och en del av dem som råkar illa ut söker sig hit.

3 000 har tagit kontakt med SAC 

Sedan SAC startade sitt projekt för migrantarbetare för knappt tre år sedan har omkring 3 000 personer tagit kontakt. SAC har förhandlat för omkring 600 arbetare och säger sig ha dragit in 16 – 17 miljoner kronor till medlemmarna.

Till skillnad från LO-förbunden hjälper SAC personer som inte varit med i facket tidigare, utan blir medlemmar först efter att de har råkat illa ut. När mötet är över köar en rad arbetare till SAC:s förhandlare för att beskriva sina problem. 

Här finns bland andra Ahtma från Uzbekistan, som krävs på 20 000 kronor av sin arbetsgivare för att han har ertappats utan hjälm på arbetsplatsen. Och Jannis, vars arbetsgivare hotade att döda honom om han anmälde sin skadade hand. 

Även de anställda vid byggfirman Grumeco som Arbetet har berättat om har vänt sig till SAC. Så sent som i mitten av januari fick den siste av dem, Valerij Repnin, ut den lön som arbetsgivaren vägrade att betala när han jobbade för Grumeco sommaren 2022. 

Utnyttjas inte bara i byggbranschen

Men utländska arbetare utnyttjas inte bara i byggbranschen. Före byggjobbarnas möte hålls två möten för städare, ett på ryska och ett på spanska. Där är kvinnorna i majoritet. 

– Först är arbetsgivarna vänliga, lovar skriftligt anställningskontrakt och till och med semester. Sedan stämmer ingenting av det, berättar Maria från Ukraina. 

Bakhodur från Uzbekistan städade för en uzbekisk arbetsgivare i Stockholm, först som asylsökande, sedan med arbetstillstånd. 

– På pappret tjänade jag 25 000 kronor i månaden, det blev 19 000 efter skatt. Men en stor del av lönen var jag tvungen att betala tillbaka till arbetsgivaren i kontanter. Jag stod ut i två år för att inte förlora arbetstillståndet. 

Anastasia Omelian från Ukraina blev lovad lön enligt kollektivavtal när hon började på en städfirma med estniska ägare. Men antalet arbetstimmar anpassades inte efter hur svår städningen var. 

När en etta på Södermalm i Stockholm skulle flyttstädas fick hon sex timmar på sig. Lägenheten var så ingrodd att hon fick slita i tolv timmar. 

– När jag gick hem såg jag att jag var blodig om ena benet. Jag hade skurit mig på en ugnslucka som stod öppen, men jag var så stressad att jag inte märkte såret. 

Titthål på arbetsmarknadens skuggsida

Mötena med de utländska arbetarna är titthål in till den svenska arbetsmarknadens skuggsida. Bygg, städ, transport, avfall, restaurang, kroppsvård, bilvård och jord- och skogsbruk är riskbranscher för arbetslivskriminalitet, enligt polisen och Arbetsmiljöverket. 

Det betyder att människor utnyttjas till villkor som strider mot lagar och avtal, att arbetsmiljön i många fall är farlig, och att en del av de anställda saknar rätt att arbeta i Sverige. 

Hur många som berörs är okänt. I februari ska den statliga delegationen mot arbetslivskriminalitet försöka sig på en beräkning, men mörkertalet kommer alltid att vara stort. 

Ska någon bransch nämnas före de övriga är det förmodligen byggbranschen, där Skatteverket bedömer att 18 miljarder kronor i skatt ”fattas” varje år. 

– Den bild de utländska arbetarna vid Grumeco har givit i Arbetets artiklar – muntliga kontrakt, låga löner, bråk om betalningen – stämmer till 100 procent med hur det brukar se ut, säger Conny Svensson vid Skatteverket, som har arbetat mot oseriösa företag i byggbranschen i många år. 

Fuskmetoder utvecklas

En del reformer på senare år verkar visserligen i rätt riktning, säger Conny Svensson, som nämner entreprenörsansvaret och kravet på personalliggare. 

Fack och byggarbetsgivare jobbar också aktivt mot fusket. Förra året lämnade Byggmarknadskommissionen, som branschen själv tagit initiativ till, förslag om allt från en ny lag mot arbetskraftsexploatering till krav på elektroniska personalliggare för rot-arbeten i hushållen. 

Men samtidigt utvecklas metoderna att fuska hela tiden, säger Conny Svensson. På frågan vem som leder racet – fuskarna eller de som bekämpar fusket – svarar han: 

– Utvecklingen går åt fel håll, det blir bara värre och värre. Det är alarmerande.