Det är sommar och Johan Danielsson är i valet och kvalet. Hoppa på en tjänst som kökschef och vara med och skapa något från grunden? Eller ta jobb som kock via ett bemanningsbolag? Alternativen är många, men framtidsstressen minimal i en bransch som skriker efter personal.

– Det hör nästan av sig för många, säger Johan Danielsson som snart ska i väg på nästa jobbintervju.

Annat var det år 2020, i pandemins början. Han stod plötsligt arbetslös och fick söka a-kassa. Coronavirusets framfart satte ljuset på våra socialförsäkringar.

Debatten gick het. Vilka nivåer är rimliga? Och när den värsta krisen klingat av, vilka tillfälliga pandemiregler borde bli bestående?

Fick rekordmånga medlemmar

I december i fjol var 3,9 miljoner personer med i en a-kassa. Det är sju av tio i arbetskraften. Under pandemin sökte sig rekordmånga nya medlemmar till a-kassorna. För kocken Johan Danielsson gick det smidigt att få a-kassa. Men för många andra blev det i stället väntan i långa led.

– Jag hoppas och tror att många fått upp ögonen för vad social välfärd och skyddsnät betyder, säger han.

Nivåerna på ersättningar är en skiljelinje i politiken. Under sitt första maj-tal meddelade S-ledaren Magdalena Andersson att hennes parti går till val på att permanenta de tillfälliga a-kassereglerna. Under pandemin höjdes både taket och grundnivån.

En dålig idé, tycker de tidigare allianspartierna (M, KD, C och L). ”Situationen förbättras inte av att regeringens höjning av a-kassan gjort att även nyligt arbetslösa tackar nej till jobb”, skrev Moderaterna i sin vårmotion angående arbetslösheten. De partierna vill, genom olika lösningar, sänka ersättningar med tiden och även korta tiden man kan få dem.

De vill förstatliga a-kassan

Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill i stället, liksom S, behålla pandemihöjningen. En annan debatt handlar om vem som ska sköta a-kassan. Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna vill att a-kassan ska bli statlig och obligatorisk.

Det senare skriver även Centerpartiet och Miljöpartiet under på, men till exempel C tycker att de befintliga a-kassorna kan få finnas kvar.

I dag är a-kassorna knutna till fackförbund och kritiker varnar för att en allmän och statlig a-kassa skulle försämra medlemsrekryteringen. I den situation som Johan Danielsson befann sig i spelade nivåer och ersättningstid mindre roll för jobbsökarivern.

– För mig gjorde det där ingen skillnad för det fanns inte mer jobb för det. Men i ett normalt arbetsliv tycker jag på något vis att det är rätt. Men då kanske man har större problem att få jobb och då ska man också få hjälp på riktigt.

Partienkät: Ska den höjda a-kassan under pandemin permanentas?

Socialdemokraterna

JA ”En stark a-kassa är en fråga om respekt för vanligt folk…”, sa Magdalena Andersson när hon på första maj lovade att permanenta pandemihöjningen av a-kassan..

Moderaterna

NEJ Moderaterna vill tillbaka till taket som var före pandemin. Efter 100 dagar vill man ha en snabbare avtrappning än taket före coronakrisen.

Sverigedemokraterna

JA Vill att höjningen av taket i a-kassan första 100 dagarna blir bestående, därefter en avtrappning av taket till 800 kronor per dag. Jämfört med vänstersidans 1 000 kronor.

Centerpartiet

NEJ Vill tillbaka till nivåerna som var före pandemin, med 910 kronor per dag de första 100 dagarna. Men vill ha ett något högre tak från dag 101 jämfört med L, KD och M.

Vänsterpartiet

JA Vill också ha kvar höjningen som gjordes av a-kassan under pandemin, men vill till skillnad från andra partier inte ha någon avtrappning alls.

Kristdemokraterna

NEJ Vill ha tillbaka nivåerna som gällde före coronakrisen. Men vill behålla den högre grundnivån under 2022 “med ambitionen att behålla detta även senare”.

Liberalerna

NEJ Liberalerna vill se en tillbakagång till de nivåer som gällde före pandemin.

Miljöpartiet

JA Vill ha kvar de tillfälliga höjningarna av a-kassan. ”På längre sikt vill vi bygga ihop arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sömlöst trygghetssystem.”

Fakta

A-kassan höjdes på olika sätt under coronapandemin när många förlorade jobbet. Det blev lättare att kvalificera sig och nivåerna höjdes. Nu strider partierna om hur systemet ska se ut. Det handlar om hur länge man ska få ersättning, hur avtrappningen ska se ut och var taket, alltså maxgränsen, ska ligga.