Valfrågan 2022: Ska regler för arbetstillstånd bli hårdare?
För lätt att utvisas på teknikaliteter, eller ett system som premierar oseriösa arbetsgivare? Allt fler partier vill se hårdare regler kring arbetstillstånden. – All väntan gör en spänd, nervös, förbannad, säger Ivan Stefurak som levt på arbetstillstånd sedan 2012.
Ivan Stefurak.
Ivan Stefurak är från Ukraina och började jobba som isoleringsmontör i Stockholm 2012. Efter två tvååriga arbetstillstånd ansökte han om permanent uppehållstillstånd 2016, men utvisades.
Migrationsverket grundade beslutet på att arbetsgivaren inte hade levt upp till det som utlovades när arbetstillståndet beviljades – trots att det inte är ett krav enligt lagen, påpekar Ivan Stefurak.
– Jag hade lön enligt kollektivavtalet. Migrationsverket är inriktade på att hitta små brister och fatta negativa beslut. Det är ett orättvist och snårigt system med väldigt abstrakta regler, säger Ivan Stefurak, som fick rätt att komma tillbaka och jobba i Sverige när hans fru fick arbetstillstånd här.
Nu har hon sökt permanent uppehållstillstånd och Ivan Stefurak är medsökande. Paret har väntat på beslut i 14 månader.
– All väntan gör en spänd, nervös, förbannad. Vi uppfyller kraven i den nya utlänningslagen, ändå förväntar vi oss att Migrationsverket kommer försöka hitta brister. Vi har redan gått igenom helvetet och väntar oss det igen, säger Ivan Stefurak.
Kritik mot snåriga regler
Att reglerna för arbetskraftsinvandringen är snåriga och att man kan utvisas från Sverige på grund av små fel är en sida av kritiken som ofta riktas mot systemet: de så kallade kompetensutvisningarna.
Från andra håll anklagas arbetskraftsinvandringen för att bidra till lönedumpning och öka risken för utnyttjande och dåliga villkor för den anställde.
Det eftersom enbart den anställde ”straffas” genom utvisning om arbetsgivaren inte följer reglerna kring lön och villkor, samtidigt som arbetsgivaren går fri från konsekvenser.
2008 genomfördes en kraftig liberalisering av reglerna av Alliansen samt Miljöpartiet, där man bland annat tog bort den så kallade arbetsmarknadsprövningen, alltså att invandringen bara tilläts i yrken där det är brist på arbetskraft.
Prövning borde återinföras
I dag är dock en majoritet av partierna överens om att arbetsmarknadsprövningen borde återinföras, även om frågan splittrar blocken.
S, V och SD bildar en tydlig majoritet för att åter bara tillåta arbetskraftsinvandring när kompetens saknas i Sverige. I intervju har dock SD:s partiledare Jimmie Åkesson sagt att han är beredd att släppa kravet på arbetsmarknadsprövning i eventuella regeringsförhandlingar.
Men även i den forna Alliansen har tongångarna skiftat sedan 2008. Moderaterna vill i dag kraftigt höja inkomstgränsen för när arbetskraftsinvandring ska tillåtas, vilket i praktiken skulle utesluta många låglöneyrken från systemet.
Även Kristdemokraterna vill se en kraftigt höjd inkomstgräns kombinerat med undantag för brist- och säsongyrken.
