Ivan Stefurak är från Ukraina och började jobba som isoleringsmontör i Stockholm 2012. Efter två tvååriga arbetstillstånd ansökte han om permanent uppehållstillstånd 2016, men utvisades.  

Migrationsverket grundade beslutet på att arbetsgivaren inte hade levt upp till det som utlovades när arbetstillståndet beviljades – trots att det inte är ett krav enligt lagen, påpekar Ivan Stefurak. 

– Jag hade lön enligt kollektivavtalet. Migrationsverket är inriktade på att hitta små brister och fatta negativa beslut. Det är ett orättvist och snårigt system med väldigt abstrakta regler, säger Ivan Stefurak, som fick rätt att komma tillbaka och jobba i Sverige när hans fru fick arbetstillstånd här.  

Nu har hon sökt permanent uppehållstillstånd och Ivan Stefurak är medsökande. Paret har väntat på beslut i 14 månader. 

– All väntan gör en spänd, nervös, förbannad. Vi uppfyller kraven i den nya utlänningslagen, ändå förväntar vi oss att Migrationsverket kommer försöka hitta brister. Vi har redan gått igenom helvetet och väntar oss det igen, säger Ivan Stefurak. 

Kritik mot snåriga regler

Att reglerna för arbetskraftsinvandringen är snåriga och att man kan utvisas från Sverige på grund av små fel är en sida av kritiken som ofta riktas mot systemet: de så kallade kompetensutvisningarna.  

Från andra håll anklagas arbetskraftsinvandringen för att bidra till lönedumpning och öka risken för utnyttjande och dåliga villkor för den anställde.

Det eftersom enbart den anställde ”straffas” genom utvisning om arbetsgivaren inte följer reglerna kring lön och villkor, samtidigt som arbetsgivaren går fri från konsekvenser. 

2008 genomfördes en kraftig liberalisering av reglerna av Alliansen samt Miljöpartiet, där man bland annat tog bort den så kallade arbetsmarknadsprövningen, alltså att invandringen bara tilläts i yrken där det är brist på arbetskraft. 

Prövning borde återinföras

I dag är dock en majoritet av partierna överens om att arbetsmarknadsprövningen borde återinföras, även om frågan splittrar blocken.

S, V och SD bildar en tydlig majoritet för att åter bara tillåta arbetskraftsinvandring när kompetens saknas i Sverige. I intervju har dock SD:s partiledare Jimmie Åkesson sagt att han är beredd att släppa kravet på arbetsmarknadsprövning i eventuella regeringsförhandlingar.

Men även i den forna Alliansen har tongångarna skiftat sedan 2008. Moderaterna vill i dag kraftigt höja inkomstgränsen för när arbetskraftsinvandring ska tillåtas, vilket i praktiken skulle utesluta många låglöneyrken från systemet.

Även Kristdemokraterna vill se en kraftigt höjd inkomstgräns kombinerat med undantag för brist- och säsongyrken.  

Partienkät: Ska arbetsmarknadsprövningen återinföras?

Socialdemokraterna

JA. Vill återinföra arbetsmarknadsprövningen. Har nyligen infört bindande anställningsavtal och anmälningsskyldighet för arbetsgivare när villkoren ändras.

Moderaterna

NJA. Vill bara ge tillstånd om lönen överstiger ca 27 500 kronor i månaden. Ta bort möjligheten till spårbyte och stoppa arbetskraftsinvandringen för personliga assistenter.

Sverigedemokraterna

JA. Vill egentligen återinföra arbetsmarknadsprövningen, men kommer inte kräva det i regeringsförhandlingar om lönegolvet för arbetskraftsinvandrare blir ”tillräckligt högt”.

Centerpartiet

NEJ. Vill ”värna och utveckla dagens regler för arbetskraftsinvandring.” Kompetensbehovet är upp till företagen själva, enligt partiet.

Vänsterpartiet

JA. Vill återinföra arbetsmarknadsprövningen. Enligt partiet är systemet i dag ”riggat för att arbetsgivare ska kunna utnyttja och ta hit lågbetald arbetskraft.”

Kristdemokraterna

NJA. Vill se ett lönegolv på drygt 35 000/mån med undantag för bristyrken. Ta bort möjligheten till spårbyten och ”ta krafttag mot skrupelfria företag” men också stoppa kompetensutvisningarna.

Liberalerna

NEJ. Vill ”göra det enklare för utländsk kompetens att komma hit och bidra till vårt land”. Samtidigt ska lönen räcka för att försörja sig i Sverige, enligt partiet.

Miljöpartiet

NEJ. Vill behålla dagens öppna system, införa att nytt arbetstillstånd för högkvalificerade för att förhindra kompetensutvisningar. Men också öka kontrollen av oseriösa företag.

Fakta

I jämförelse med andra länder har Sverige de senaste åren haft ett mycket liberalt system för arbetskraftsinvandring. Det kom till 2008 då alliansen och Miljöpartiet bland annat kom överens om att ta bort den så kallade arbetsmarknadsprövningen, alltså en kontroll av behovet på arbetsmarknaden innan arbetstillståndet utfärdas. Just nu ligger flera förslag på regeringens bord för att på olika sätt skärpa reglerna. I juni infördes också bland annat nya krav på att ett anställningsavtal ska skickas med ansökan till Migrationsverket och att arbetsgivare tvingas anmäla till myndigheten om villkoren försämras.