Efter beslut av kommunistpartiet har Kina ratificerat ILO:s kärnkonventioner 29 och 105, om förbud mot respektive avskaffande av tvångsarbete. 

– Kina lägger stor vikt vid att skydda arbetstagares rättigheter och intressen, sade landets FN-ambassadör Chen Xu i samband med undertecknandet i Genève.

Men FN-ambassadören nämnde inte den fråga som dominerat de senaste årens debatt om tvångsarbete i Kina, att omkring en miljon människor från den muslimska minoriteten uigurer internerats i arbetsläger i provinsen Xinjiang. 

 – Mycket tvångsarbete är kopplat till Xinjiang, där erkänner ju Kina inte att tvångsarbete förekommer, säger Henrik Lindholm, verksamhetschef på Ethical Trading Initiative (ETI), en medlemsorganisation som verkar för hållbara leverantörsled. 

Om Kina hade antagit konventionerna och samtidigt erkänt att de har utmaningar hade det varit en sak. Nu blir det ett cirkelresonemang: ”Vi har inget tvångsarbete, vi kan lika gärna anta de här ILO-konventionerna.”

Det storskaliga tvångsarbetet i Xinjiang har lett till handelssanktioner från USA, bomullsbojkott från svenska H&M samt, indirekt, till att frihandelsavtalet mellan EU och Kina lagts på is. 

Bland ETI Sveriges medlemmar – företag, fackföreningar, civilsamhälle och offentlig sektor – finns ingen tilltro till att Kina nu planerar att ta itu med det statligt organiserade tvångsarbetet. 

Jag tror inte att det är så många som tar det på något större allvar. Bland de företag vi pratar med är det ingen som känner att ”nu kan vi släppa den här bollen, Kina tar hand om det här”. Man kommer fortsätta jobba med riskbedömningar som vanligt, säger Henrik Lindholm.

Tvångsarbete i Xinjiang