Tvångsarbete misstänks ligga bakom de officiella OS-kläderna men Internationella olympiska kommittén har lagt locket på.

Klädjättar som svenska H&M har hamnat i konflikt med Kinas kommunistparti när de slutat använda bomull från den omstridda regionen Xinjiang.

Men Internationella olympiska kommittén (IOK) har inga problem med att köpa produkter från provinsen, där storskaligt tvångsarbete misstänks förekomma.   

Hösten 2019 meddelade IOK att de kinesiska klädföretagen Anta Sports och HYX Group utsetts till officiella leverantörer av kläder, skor och andra textilier åt IOK:s anställda och funktionärer. Förutom uniformerna till vinter-OS i Peking har företagen även levererat kläder till förra sommarens OS i Tokyo samt flera andra stora sportevenemang.

Till skillnad från H&M försvarar Anta Sports sin användning av bomull från Xinjiang och har liksom Kinas regering tillbakavisat alla anklagelser om att tvångsarbete skulle förekomma i provinsen. HYX Group tillstår öppet att företaget använder bomull från Xinjiang och har enligt nyhetssajten Axios en fabrik i provinsen.

Massivt tvångsarbete i Kina

Xinjiang producerar över 20 procent av världens bomull. Kina försöker systematiskt hindra all insyn men enligt oberoende analyser tvingas över en halv miljon människor från den muslimska uigur-minoriteten arbeta på bomullsfälten. 

Tvångsarbetet sker inom ramen för statliga program som officiellt syftar till att bekämpa fattigdom. Men villkoren är slavliknande och den som vägrar att delta riskerar att interneras i fängelseliknande omskolningsläger

Kritiken mot vinter-OS i Peking har hårdnat i takt med att det kinesiska kommunistpartiet trappat upp repressionen mot demokratiaktivister och minoriteter i Hongkong, Xinjiang och Tibet.

IOK har argumenterat att spelen måste hållas fria från politik för att främja olympiska värden som vänskap och respekt. Men när spelen i Peking nu står för dörren har organisationen känt sig tvungen att bemöta anklagelser om att OS-kläderna tillkommit genom allvarliga människorättskränkningar.

Tvångsarbete i Xinjiang

I provinsen Xinjiang, i Kinas nordvästligaste hörn, har det under flera årtionden pågått en konflikt mellan den kinesiska centralmakten och den uiguriska självständighetsrörelsen som vill återupprätta den historiska nationen Östra Turkestan. Kina har under senare år trappat upp repressionen mot den muslimska uigurminoriteten. 

I medierapporter, forskning och resolutioner från bland annat EU-parlamentet anklagas Kina för att sedan 2017 ha tvångsförflyttat över en miljon uigurer till fängelseliknande omskolningsläger – där det förekommer tortyr, hjärntvättning och tvångssteriliseringar – som ett led i en omfattande plan för att utradera uigurerna som folkgrupp.

Flera multinationella modebolag, däribland svenska H&M, har valt bort bomull från Xinjiang på grund av misstankarna om tvångsarbete.  

Kina har bara ratificerat fyra av de åtta kärnkonventionerna från FN:s arbetsmarknadsorgan ILO. Landet har inte ratificerat konvention 29, som förbjuder tvångs- och straffarbete, eller konvention 105 om avskaffande av tvångsarbete.

IOK vägrade möta kritiker

IOK:s samarbete med Anta Sports och HYX Group har ifrågasatts av kampanjgruppen End Uyghur Forced Labour, en internationell koalition av ideella organisationer och fackföreningar som verkar för att stoppa tvångsarbetet i Kina. I koalitionen ingår bland annat världsfacket Ituc.

I december 2021 gick IOK, efter åtta månaders uppvaktning, slutligen med på att träffa representanter för koalitionen. Men IOK ställde villkor. Organisationen ville inte ge någon information om arbetet med att undvika tvångsarbete i sina leverantörskedjor och krävde dessutom att mötet hölls hemligt. 

När koalitionen inte gick med på villkoren bröt IOK kontakten. Koalitionen svarade med att berätta om den misslyckade dialogen för New York Times.   

– En anledning till att de vägrade prata med oss var antagligen att de inte ville diskutera begränsningarna i den metod de använt för att granska sina leverantörer, säger Bennett Freeman, medlem i styrgruppen för End Uyghur Forced Labour, till Arbetet Global.

Uigurer plockar bomull i Xinjang. Enligt rapporter tvingas över en halv miljon människor från folkgruppen arbeta på provinsens bomullsfält.

IOK mörkar uppgifter om tvångsarbete

Bennett Freeman var den som skötte kontakten med IOK för koalitionens räkning. Han beskriver IOK:s bemötande som arrogant och likgiltigt inför fackliga och mänskliga rättigheter.

– De borde ha öppnat för en dialog om det här med oss och andra för flera månader sedan. Kanske hade det kunnat ske konfidentiellt, men man måste kunna prata om det, säger Bennett Freeman.

IOK kritiserade i sin tur koalitionen för att ha offentliggjort mejlväxlingen, vilket IOK kallade för ”ett svek som visar att de inte var intresserade av ett meningsfullt eller konstruktivt utbyte”.

I mitten av januari krävde en kommission i den amerikanska kongressen att IOK skulle offentliggöra bevis för att OS-kläderna inte tillkommit genom tvångsarbete. 

Till skillnad från civilsamhället fick de amerikanska lagstiftarna svar inom bara några dagar. IOK meddelade att inget tvångsarbete påvisats i en tredjepartsgranskning som genomförts under hösten, där de två kinesiska huvudleverantörerna kontrollerats av oberoende konsultföretag. 

Enligt granskningen kommer bomullen i kläderna tillverkade av HYX Group inte från Xinjiang medan Anta Sports OS-uniformer inte innehåller någon bomull över huvud taget. 

Kongressen hade även begärt ursprungscertifikat och annan bevisning, som IOK dock inte  offentliggjorde.

Så tycker facken om OS i Peking

”Kina borde aldrig ha fått spelen. Nu kommer Kina att få glänsa i strålkastarljuset.”
Oscar Ernerot, chef på LO:s internationella avdelning. 

”De olympiska tävlingsgrenarna har regler, men det kinesiska kommunistpartiet har visat att det har liten eller ingen respekt för internationella lagar och att det blir alltmer repressivt.”
Sharan Burrow, generalsekreterare Ituc (pressmeddelande).

”Det har varit ett totalt misslyckande att över huvud taget få till en dialog om mänskliga rättigheter med IOK och Kina inför vinter-OS.” 
Christer Wälivaara, internationell chef på den fackliga sammanslutningen 6F.

”Vi vet sedan tidigare att Kina använder den här typen av idrottsarrangemang för att rentvå sitt rykte.”
Anna Gustafson, internationell sekreterare på TCO (till Arbetsvärlden).

”Det finns i dagsläget inga demokratiska fackföreningar i landet och våra erfarenheter från OS 2008 är att evenemanget snarare ledde till kränkningar av mänskliga rättigheter och inte den utveckling som många då försökte hävda.”
Johan Lindholm, ordförande Byggnads (pressmeddelande).

Går inte att utesluta tvångsarbete

Bennett Freeman säger till Arbetet Global att IOK:s tredjepartsgranskning har så allvarliga brister att det inte går att utesluta att OS-kläderna från Anta Sports eller HYX Group tillverkats med tvångsarbete. 

Han pekar bland annat på att IOK inte offentliggjort vilka konsultbolag som anlitats.

– Oavsett var i världen det gäller så är tredjepartsgranskningar inte trovärdiga om man inte berättar vem som har utfört dem, och det har inte IOK berättat. Jag säger detta som en som har jobbat i två decennier med företags hantering av mänskliga och fackliga rättigheter.

Bennett Freeman, som tidigare varit vice biträdande statssekreterare i USA:s regering, är även kritisk mot den metod som används för att granska leverantörerna.

– Den begränsade information som IOK gått ut med stärker bara min uppfattning att metoden inte är användbar eller trovärdig för det här ändamålet. Så som metoden beskrivs är den inte speciellt anpassad för att övervinna de unika hinder som möter den som vill granska det statliga systemet med tvångsarbete i Xinjiang.

Även den amerikanska kongresskommissionen avfärdar IOK:s svar, och skriver att ”det är svårt att se IOK:s påståenden som trovärdiga när de avstår från att tillhandahålla namnen på revisorerna eller granskningens innehåll, vilket gör oberoende expertvalidering omöjlig”.

IOK mörkar detaljer om granskningen av sina kinesiska leverantörer.

Toppen av ett isberg

Bennett Freeman påpekar också att den knapphändiga information IOK lämnat bara rör två leverantörer.

– De officiella OS-uniformerna är bara toppen av ett isberg. Det finns antagligen tusentals olika OS-märkta produkter, och det är osannolikt att inga av dem skulle innehålla bomull från Xinjiang eller ha tillverkats med uiguriskt tvångsarbete. IOK borde ha granskat många fler företag och de borde ha gjort det mycket tidigare, säger han.

IOK:s försvar är att organisationen bara ansvarar för sina egna OS-produkter, medan alla de officiella souvenirer som säljs i samband med OS ligger i stället under den lokala organisationskommitténs ansvar. Den leds av politiker från det kinesiska kommunistpartiet. Ett parti som inför vinter-OS i Peking enligt flera bedömare är mycket mindre angeläget om att vara omvärlden till lags än det var inför sommar-OS i Peking 2008, då Kina ännu inte etablerat sig som den stormakt landet är i dag.

IOK är ”helt ansvarslösa”

Bennett Freeman hoppas att den samlade kritiken mot vinter-OS i Peking ska leda till att IOK tvingas blir mer transparent och ansvarstagande.

– IOK liknar på många sätt en internationell eller mellanstatlig institution, men är till skillnad från exempelvis ILO inte en del av FN-systemet. IOK kan inte formellt ställas till svars inför någon, de är helt ansvarslösa, och detta är oacceptabelt för en så viktig organisation. 

Tidigare OS-skandaler

Internationella olympiska kommittén (IOK) är en privat finansierad organisation grundad 1894. IOK har i dag 101 individuella ledamöter som väljs av organisationen själv med hjälp av ett kvotsystem. Under sig har IOK 206 nationella olympiska kommittéer.

IOK:s historia har kantats av kritik och skandaler. Här är ett urval från senare år.

Vinter-OS i Peking 2022

IOK kritiseras för sin passiva hållning till den kinesiska regimens brott mot mänskliga rättigheter. Flera länder, däribland USA och Danmark, har valt att inte sända regeringsrepresentanter till OS i en så kallad diplomatisk bojkott av spelen. Sveriges regering åker heller inte, men hänvisar till pandemin och betonar att det inte rör sig om någon diplomatisk bojkott.

Sommar-OS i Tokyo 2021

Japanen Tsunekazu Takeda avgick 2019 både som chef för sommar-OS i Tokyo och som IOK-ledamot. Han utreds fortfarande av franska myndigheter för misstänkt mutbrott i samband med att Tokyo tilldelades OS.

Sommar-OS i Rio de Janeiro 2016

I november 2021 dömdes den tidigare chefen för sommar-OS i Rio de Janeiro, Carlos Arthur Nuzman, till över 30 års fängelse för att bland annat ha mutat IOK-ledamöter att rösta för Rios OS-kandidatur. Domen har överklagats.

Sommar-OS i Peking 2008
Inför sommar-OS i Peking kritiserade bland annat Human Rights Watch de usla arbetsförhållandena för migrantarbetare som byggde OS-anläggningarna. Omfattande kritik riktades också mot Kinas förtryck av befolkningen i Tibet, bland annat i form av protester under den globala fackelstafetten före spelen. IOK har efter protesterna begränsat fackelstafetternas omfattning.

Vinter-OS i Salt Lake City 2002

I slutet av 1998 uppdagades den kanske största mutskandalen som drabbat IOK. Ledamöter anklagades för att ha tagit emot alltifrån kontanter till betalningar av sina barns studieavgifter från Salt Lake Citys OS-kampanj. Skandalen ledde till att IOK uteslöt flera ledamöter och lanserade ett omfattande regelverk för att komma till rätta med korruptionen.