Efter att ha förhandlat i sju år enades EU och Kina den 30 december om ett preliminärt investeringsavtal. 

Överenskommelsen ska göra det lättare för europeiska företag att investera i Kina och vice versa.

Avtalet ska öppna upp hittills slutna sektorer av ekonomin, skapa transparens kring statliga subventioner samt sätta stopp för kinesiska krav på teknologiöverföring.

Dessutom innehåller avtalet, i syfte att minska osund konkurrens, kinesiska åtaganden om arbetsrätt och utsläppsnivåer.

– Det kommer att ge europeiska investerare en aldrig tidigare skådad tillgång till den kinesiska marknaden, vilket gör det möjligt för våra företag att växa och skapa arbetstillfällen. Det förbinder också Kina till ambitiösa principer om hållbarhet, öppenhet och icke-diskriminering, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när parterna slutligen enades

Men trots de stora orden är internationella fackliga organisationer inte övertygade om avtalets förträfflighet. 

Tillsammans med en lång rad andra grupper från civilsamhället kräver väldsfacket Ituc, Europafacet Etuc och det globala facket IndustriAll stärkt skydd för mänskliga rättigheter. 

”Vi uppmanar EU och dess institutioner att se till att Kina ratificerar de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter innan de tillträder avtalet”, skriver organisationerna

Investeringsavtalet måste nu ratificeras av EU-parlamentet för att träda i kraft. Kommissionen har uttryckt förhoppningar om att detta ska kunna ske i början av 2021. 

Parallellt med fackens kritik försöker Miljöpartiet i EU-parlamentet pressa kommissionen att agera mot Kina. Bakgrunden är medieuppgifter i New York Times om att kinesiska solcellsföretag, som exporterar till EU, misstänks använda tvångsarbetare från den uiguriska minoriteten.  

I ett brev handelskommissionär Valdis Dombrovskis ställer de gröna Europaparlamentarikerna Jakop Dalunde, Pär Holmgren och Alice Bah Kuhnke frågan:

”Vilka steg kommer du ta för att säkerställa att EU inte importerar produkter kopplade till tvångsarbete och andra svåra människorättskränkningar?”  

Handel mellan EU och Kina

EU är Kinas största handelspartner och Kina är EU:s näst största, efter USA.

I dagsläget finns inget handelsavtal mellan EU och Kina, i stället regleras handeln av Världshandelsorganisationens regler. 

Direktinvesteringar från EU till Kina uppgått till mer än 140 miljarder euro de senaste 20 åren. Kina har samtidigt investerat ungefär 120 miljarder euro i EU-länderna.

Källor: Europaportalen, Kommerskollegium