80 000 personliga assistenter kan få tryggare anställningar
Kommunal har gått till Arbetsdomstolen för att pröva anställningsformen där personliga assistenter kan vara timanställda hur länge som helst och få sparken med två veckors varsel. Det kan få konsekvenser för 80 000 anställda.
Fackförbundet Kommunal har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen som kan få stora konsekvenser för omkring 80 000 personliga assistenter i Sverige.
– Jag har jobbat som personlig assisten i 17 år och hos samma brukare sedan 2008. Ändå får jag ingen fast anställning utan går på timlön, säger Roger Nissilä som är personlig assisten och fackligt aktiv i Kommunal.
Två veckors uppsägningstid
Den vanligaste anställningsformen för personliga assistenter är nämligen ”visstid så länge uppdraget varar”. Uppsägningstiden är då två veckor, i vissa fall en månad. Kraven på saklig grund för uppsägning är svagare än normalt. Det gäller även rätten till omplacering.
Tanken är att brukaren ska ha rätt att välja assistenter. Om samarbetet inte fungerar ska det vara lätt att avsluta anställningen för båda parter.
Det är den anställningsformen som Kommunal nu utmanar, även om förbundet en gång i tiden gick med på den i kollektivavtalen för personliga assistenter.
– Vi har landat i att vi historiskt tecknat ett avtal som står i strid med lagen om anställningsskydd. Det är det vi vill få prövat nu helt enkelt, säger Lia Scheding, ombudsman på Kommunal.
”Djävligt olyckligt”
När Arbetet förra året granskade anställningsvillkoren hos brukarkooperativet JAG sa Lia Scheding att det var ”djävligt olyckligt” att Kommunal på 90-talet tecknade avtal med så osäkra anställningar.
– Jag tror att vi som organisation hade ett stort brukarperspektiv, och för lite arbetstagarperspektiv, när vi satt i de här förhandlingarna. Man tittade väldigt mycket på hur ska vi formulera det här kollektivavtalet så att det inte skulle inskränka på LSS-lagstiftningen, sa hon då.
I stämningsansökan hävdar Kommunal alltså att anställningsformen strider mot las, då lagen säger att en visstidsanställning inte kan pågå hur länge som helst.
”Vore fantastiskt med tillsvidareanställning”
Det är Roger Nissiläs anställning som Kommunal nu tar till domstol. Men om AD kommer fram till att han ska vara tillsvidareanställd kommer det alltså innebära att själva anställningsformen, utan bortre tidsgräns, blir ogiltig.
I dag är det bara assistenter som är kommunalt anställda som har normala anställningar, omkring 20 000 av totalt 100 000 personliga assistenter i Sverige.
– Det vore fantastiskt att få en tillsvidareanställning. Men det är framför allt för alla kollegor i branschen jag gör det här. Jag jobbar mest fackligt så för mig är det ingen större fara, säger Roger Nissilä.
Att Kommunal nu går till Arbetsdomstolen för att pröva kollektivavtalet är lite märkvärdigt i sig.
Fram till i mars avgjordes alla tvister som rörde personliga assistenter nämligen i en särskild skiljenämnd, där fack och arbetsgivare ingick. Besluten därifrån blev inte offentliga och inte heller vägledande till skillnad från domar i AD.
Inte kunnat pröva i AD tidigare
Efter att Kommunal sagt upp den förhandlingsordningen är det alltså nu möjligt att gå till domstol.
– Det känns hoppfullt. Nu får ju våra medlemmar i den här branschen möjlighet att få sina ärenden prövade på samma sätt som alla andra på svensk arbetsmarknad. Det har inte varit möjligt förut, säger Lia Scheding.
Hon hoppas även att det kommer att leda till att det blir svårare att säga upp personliga assistenter.
– Hade det inte varit så att tvisterna legat skyddade i nämnder hade nog AD för länge sedan utkristalliserat vad som är saklig grund för uppsägning. Det hoppas jag vi får se nu, säger Lia Scheding.
Stämningsansökan är alltså riktad mot Roger Nissiläs arbetsgivare och dennes arbetsgivarorganisation Fremia, som bland annat organiserar kooperativa och idéburna arbetsgivare.
– Vi har inte några kommentarer mer än att vi inte processar i media. Vi får återkomma, säger Jasmina Helander, biträdande förhandlingschef på Fremia.
Personlig assistans
Personlig assistans infördes 1994. Syftet är att ge personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar hjälp med att tillgodose sina grundläggande behov.
Den som har personlig assistans, brukaren, får ersättning för varje timme med beviljad assistans.
Olika utförare. Brukaren kan själv anställa assistenter eller betala kommunen, ett privat företag eller ett kooperativ för att utföra assistansen.
100 000 jobbar som personlig assistenter
Det är Sveriges trettonde största yrke.
Könsfördelning: Sju av tio är kvinnor.
Arbetsgivare: Det vanligaste är att jobba för privata assistansbolag (70%), färre jobbar för kommuner (20%) och ännu färre på kooperativ (6%) eller är anställda direkt av brukaren (4%).
Grundlön: I snitt runt 24 000 kronor i månaden.