1 Två veckors uppsägningstid det normala

Den vanligaste anställningsformen är ”så länge uppdraget varar”. Uppsägningstiden är då två veckor, i vissa fall en månad. Kraven på saklig grund för uppsägning är svagare än normalt. Det gäller även rätten till omplacering.   

Tanken är att brukaren ska ha rätt att välja assistenter. Om samarbetet inte fungerar ska det vara lätt att avsluta anställningen för båda parter.

– Kommunal framför i varje avtalsrörelse att vi vill att anställningstryggheten ska stärkas för de personliga assistenterna och att de ska vara tillsvidareanställda, som på övriga arbetsmarknaden, säger Lia Scheding, förbundsombudsman på Kommunal.

2 Arbetsmiljön och brukarnas rätt kan krocka

LSS, den lag som reglerar brukarnas rätt till assistans, är jämbördig med arbetsmiljölagen. Ibland krockar brukarens rätt till ett liv på egna villkor med assistenternas rätt till god arbetsmiljö.  

I den statliga utredningen Arbetsvillkor och arbets­miljö för personliga assistenter lyfts att gränsen för vilka uppgifter assistenten kan väntas utföra ibland är oklar. Där berättar också assistenter om brukare eller brukares föräldrar som inte vill ha lyfthjälpmedel i sina hem.   

I ett ärende hos Arbetsmiljöverket skrev JAG:s företrädare 2017 att den assistansberättigade använder hjälpmedel när hen anser sig ha behov av det. Det är brukaren som bedömer behovet.  

Det är också svårare än vanligt för Arbetsmiljöverket att utföra inspektioner på arbetsplatserna, då de är någons hem. 

3 Tvister prövas inte i Arbetsdomstolen

Om arbetsgivare och arbetstagare inte kommer överens på assistansföretag med kollektivavtal, till exempel om uppsägningar eller ersättningar, löser man det i en nämnd där fack och arbetsgivare ingår. Besluten därifrån blir inte offentliga. 

Frågorna prövas alltså inte i Arbetsdomstolen. Lia Scheding på Kommunal säger att det kan vara problematiskt då nämndbesluten inte är prejudicerande på samma sätt som domar. 

– Jag tror att om Arbetsdomstolen hade varit sista instans så hade vi till exempel haft en klar bild av vad som är att betrakta som saklig grund för uppsägning i assistansen. Det har vi inte nu, säger hon.

4 Ersättningen har halkat efter i flera år

Assistansen finansieras av den statliga assistansersättning som brukarna har rätt till. Beloppen har inte skrivits upp i takt med löneökningstakten.

Efter att schablonbeloppet för assistans i flera år ökat med endast 1,5 procent höjs det i år med 3,5 procent.

– Det är ett välkommet trendbrott och ett litet steg i rätt riktning. Men samtidigt långt ifrån tillräckligt för att reparera skadan som de senaste sju årens underfinansiering av den personliga assistansen har inneburit, sade Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på arbets­givarorganisationen KFO (numera Fremia) när nyheten om årets höjning kom i höstas.