Gravkors i trä på en jordlott i Paraguay

17 människor miste livet i massakern. De jordlösa bönder som dog har begravts på den omstridda jordlotten.

Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Det är tioårsdagen av massakern i Curuguaty. Nestor Castro minns sekunden då allt gick åt helvete den där gryningen.

– Allt var tyst, som i en stumfilm, säger han. 

Den 15 juni 2012 var ett trettiotal familjer omringade av polis och militär. Vem som först öppnade eld är omstritt – vittnen talar om krypskyttar i buskagen – men ett skott brann av och plötsligt haglade kulregnet. Runt omkring Nestor Castro föll kamraterna, de som stridit om rätten till jordlotten Marina Kué, till marken.  

17 dödades i massakern

Kort före den blodiga junifredagen hade ett markköp förändrat allt.

Blas Riquelme, en nu framliden finansman och medlem av Paraguays historiskt maktbärande Coloradoparti, skulle viga marklotten utanför utanför Curuguaty, en stad i östra Paraguay, åt odlingar av genmodifierad soja, ris och majs.

Hans inflytande i politiken och styrelserummen hade manifesterat sig i en flera hundra man stark vräkningsbataljon som nu sköt vilt på allt som rörde sig.

En som träffades var Nestor Castro.

– En kula slet upp hakan, men jag miste ändå inte medvetandet utan lyckades fly in i skogen. Där höll jag på att förblöda, minns han.

En man i blå skjorta står på ett fält omgiven av höga grödor.
Nestor Castro träffades av en kula och var nära att förblöda.

Inga poliser åtalades

Han fördes till en vårdcentral. Kroppen var lam. Elva jordlösa bönder och sex poliser hade dödats i vad som fick öknamnet ”massakern i Curuguaty”. 

Trots att Nestor Castro varken varit beväpnad eller kunde bindas till något av dödsfallen åtalades och dömdes han för anstiftan till massakern.

Den moraliska och juridiska skuldbördan föll enkom på markockupanters axlar. Inga poliser åtalades.

– Det var en mörkläggning som pågår än i dag. Jag frigavs 2017 men allt som min familj gått igenom, att jag bara har fyra naturliga tänder kvar, inget är utrett, säger Nestor Castro.

Han sitter i skuggan av huset han byggt inte långt ifrån infernots centrum.

Han är fortfarande jordockupant i ett av planetens mest ojämlika länder ifråga om marktillgång. Ett land där det sedan hösten 2021 är en kriminell handling att ockupera offentligt land för självhushållning.

Straffet: upp till tio års fängelse.

En mörkhårig medelålders kvinna i svart kavaj fotograferad i närbild.
”Oligarkins samspel” låg bakom massakern i Curuguaty säger vänsterns presidentkandidat Esperanza Martínez.

Hopp om rättvist Paraguay

I juni 2012 frodades förhoppningar om ett annat Paraguay.

2008 hade befrielseteologen och före detta biskopen Fernando Lugo tillträtt som Paraguays förste och hittills ende president med rötter i den politiska vänstern.

Men hans mandat var bräckligt och makten vilade på stöd från politiska motståndare – däribland Liberala partiet som använde massakern i Curuguaty som förevändning för att utlysa regeringskris.

– Curuguaty var resultatet av oligarkins samspel. Sojalobbyn och högern satte stopp för våra reformer och miljölagar, säger Esperanza Martínez, 2012 hälsominister i Lugos regering och vänsteralliansen Frente Guasús presidentkandidat 2023.

Kuppartat maktskifte

Den 22 juni 2012 avsattes Lugo i en statskupp – eller missförtroendeomröstning, beroende på vem som tillfrågas. 

Riksrättsprocessen bar politiska och ekonomiska motiv och Lugo gavs bara 17 timmar för att förbereda sitt försvar. Utöver ansvar för massakern anklagades han även för maktmissbruk.

Interimsregeringen rev snabbt upp de nya miljölagarna. Däri låg kuppens kärna, menar Esperanza Martínez:

– Att bana väg för expansion av genmodifierade varianter av soja, majs och vete.

En man, en kvinna och ett barn står vid ett bord bredvid en vägg av korrugerad plåt.
Nestor Castro har byggt familjens hus på ockuperad mark. Alternativet är svält.

”Fick all skuld”

Tio år senare tiger medier om Lugos fall. Från kongressen hörs intet. Trots att datumet markerar avstampet till en snabb nedmontering av demokratin, statligt sanktionerade markstölder och en skövling av orörda ekosystem som går snabbare än i Amazonas.

I Marina Kué borrade massakern in eviga ärr. Korsen efter offren tränger djupt i den röda jorden. Bonderörelsen är i dag splittrad. Många har flyttat till städerna eller emigrerat till Argentina. 

– Det som gör mest ont är att vi trots alla bevis på motsatsen fick all skuld för vad som hände, säger Nestor Castro.

En potentiell fängelsedom för att bruka mark som på pappret ägs av staten lockar knappast, men för många finns ingen annan väg bort från hungern. 

Nestor Castro borrar ner stöveln i marken. Damm yr. Han ska ingenstans.

– Det finns inget alternativ, inget kan få mig att ge upp kampen för ett rättvist Paraguay. Inget.

Paraguay

Paraguay har strax över sju miljoner invånare och gränsar till Argentina, Bolivia och Brasilien. Soja till djurfoder, kött och vegetabiliska oljor är viktiga exportvaror.

Landet tampas med utbredd fattigdom och förblir ett av de mest ojämlika länderna i fråga om markdistribution. Ett mekaniserat jordbruk har gjort många arbetslösa och alltfler försörjer sig genom otrygga jobb inom bygg- och transportsektorn i Argentina och Brasilien.

Amnesty International understryker vikten av reformer när det gäller kvinnors rättigheter. Landets ursprungsbefolkning drabbas hårt av skogsskövling i norra och västra Paraguay.

Källor: Amnesty International, Movimiento Campesino Paraguayo, OHCHR, Världsbanken.