Företagsvurmare är inte sena på att påpeka hur dyrt och svårt det är att driva restaurang i Sverige. Det påstås att stelbenta regler, avgifter och förbud knappt gör det lönsamt att ens försöka. Förslagen från arbetsgivarhåll är inte sällan att sänka skatter, avgifter, ha mindre kontroll i hopp om att släppa branschen fri. Och politiken har levererat. 

Fardowsi Zaman och hennes make Imtiaz Ahmed har fått smaka på arbetsgivarnas utopiska frihet. De kom till Sverige från Bangladesh för att studera och arbeta och fick snabbt kontakt med en krögare som erbjöd dem både arbete och husrum. Men lärdomarna kom att bli helt andra än de förväntade, inte minst om hur utsatt en migrantarbetare är på den svenska arbetsmarknaden.

I Arbetets granskning intervjuas paret om sina mörka erfarenheter av restaurangbranschen i Norrköping. De arbetade mot husrum och en lön de inte sett röken av, ens efter fällande dom i Högsta domstolen.

Nästintill riskfritt att utnyttja arbetskraft

2004 lyfte dåvarande justitieminister Thomas Bodström (S) att migrantarbetares utsatthet var ett problem i behov att adresseras och drev igenom en skärpning av den exploateringslag som tidigare enbart gällt exploatering av sexuell karaktär. 

Redan när skärpningen av lagen trädde i kraft i lyftes kritik mot den tunga bevisbörda den krävde. I dag, snart 20 år senare kan det konstateras att detta gjort lagen totalt uddlös. På 18 år har otaliga anmälningar lett till totalt 2 fällande domar vilket får konstateras vara minst sagt undermåliga resultat. Dessa mardrömssiffror borde räcka som argument mot en förslappning av dagens befintliga regelverk.

Den fuskande arbetsgivare som lurat paret klarar sig undan med en villkorlig dom i Högsta domstolen. Trots att denne är dömd att betala ut den lön som uteblivit är sannolikheten att Fardowsi och Imtiaz får se några pengar mycket liten då den fuskande företagaren har stora skulder hos Kronofogden.

Reinfeldt tar över Visita

Måndagen den andra maj håller den svenska besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation Visita stämma. Den gamle centerbasen Maud Olofsson ska sluta som ordförande och hon ersätts av Fredrik Reinfeldt, före detta moderatledare och statsminister.

Reinfeldt själv säger till Visita att han ser fram emot att utveckla en viktig del av Sveriges näringsliv och Visitas valnämnds ordförande Christer Johansson hyllar Reinfeldts erfarenhet – och kontaktnät. Efter tuffa Corona-år ska nu besöksnäringen återstartas.

Visitas uppgift är att utveckla företagen inom besöksnäringen och att ge råd och stötta arbetsgivare i förhandlingar med facken. Att den organisation som säger sig främst företräder just företag och företagare anställer gamla borgar-toppar ter sig logiskt.

Skydd för anställda ska bort

Den politik Visita föreslår är som saxad av den forna alliansens våta dröm; billigare arbetskraft (som sägs skapa jobb), sänkt moms och sänkta sociala avgifter för arbete. I Visitas plan för att återstarta besöksnäringen föreslås nästan uteslutande skattesänkningar och diverse avregleringar i form av personalliggare och att lätta på alkohollagen. 

Att de stelbenta regler som finns i dag inte skyddar arbetstagares rättigheter hindrar inte Visita från att vilja lätta på dem. Ingenstans verkar arbetstagares rättigheter få utrymme. Känslan är snarare att ett dåligt jobb är bättre än inget jobb alls och att fler borde känna tacksamhet inför att någon driver näringsverksamhet i Sverige.

Förhoppningsvis får den svenska självbilden får sig en törn av att denna typ av exploatering kan ske i stort sett riskfritt. Att systematiskt utnyttja och hota sina anställda mot att kanske, kanske behöva betala ut den lön de redan utfört är ett alltför billigt pris att betala.