Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Det globala arbetslivet skördar dagligen offer.

FN:s arbetsmarknadsorgan ILO uppskattar att olyckor på jobbet kostar 360 000 liv varje år. Varje dag går nästan 1 000 människor till jobbet utan att komma hem igen.  

De allra flesta av dessa dödsfall uppmärksammas inte. Men ibland är katastroferna så stora att de fångar världens uppmärksamhet. Arbetet Global listar de fem dödligaste industriolyckorna i modern tid. 

Giftutsläppet i Bhopal – 5 295 döda

Natten mot den 3 december 1984 läckte 40 ton metylisocyanat ut från amerikanska Union Carbides fabrik för bekämpningsmedel i indiska Bhopal. Med vinden spreds giftgasen till närliggande slumområden.

2 259 människor dog av förgiftning samma natt. Barn drabbades hårdare än vuxna, värst drabbades de som sov. Gasen var tyngre än luft och ju närmare marken du andades desto högre var giftkoncentrationen. 

Den indiska regeringen räknade senare till 5 295 dödsfall, men siffrorna är osäkra. Om de som utvecklade cancer och andra sjukdomar orsakade av giftutsläppet räknas in uppskattas antalet dödsoffer till 25 000. Fortfarande föds barn med missbildningar. 

Union Carbide betalade motsvarande 4,3 miljarder kronor i skadestånd men tusentals drabbade kompenserades aldrig. Vd:n Warren Anderson åtalades för vållande till annans död men USA lämnade inte ut honom till det indiska rättsväsendet. 

Explosionen i Benxi – 1 549 döda

Den 26 april 1942 sköt eldpelare ut ur schakten på gruvan i kinesiska Benxi. En gasexplosion hade inträffat under jord och koldammet hade antänts.    

Sydöstra Kina var under japansk kontroll. Arbetskraften hämtades från regionens fattiga men ägare, chefer och säkerhetspersonal kom från ockupanterna. När anhöriga strömmade till katastrofplatsen möttes de av beväpnade japanska vakter som reste stängsel för att stänga dem ute. 

Enligt vittnesuppgifter beslutade den japanska ledningen att stänga utgångarna innan evakueringen var fullbordad. Som ett resultat ska ett stort antal kinesiska gruvarbetare ha kvävts till döds av röken. 

Rana Plaza rasar – 1 134 döda

Fackföreningar talade om ”industriellt massmord” efter att fabrikskomplexet Rana Plaza, utanför Bangladesh huvudstad Dhaka, rasat samman den 24 april 2013. Sprickorna i fuskbygget hade upptäckts redan dagen innan. Överlevare har vittnat om hur de skräckslagna gick till jobbet efter att ha hotats med avsked eller indragen lön. 

Utöver de omkomna skadades tusentals för livet. Offren var fattiga textilarbetare. Med katastrofen blev villkoren för de som syr våra kläder en världsangelägenhet. Bara veckor efter fabriksraset tecknades ett bindande avtal där modeföretag i Västvärlden förband sig att finansiera arbetsmiljöförbättringar. 

Katastrofen i Courrières – 1 099 döda

Den värsta industriolyckan i Europas historia inträffade den 10 mars 1906 i  Courrières i norra Frankrike. Den massiva koldammsexplosionen hade fortplantat sig genom gruvans tunnlar. En hiss kastades upp till ytan av trycket i gångarna, en annan hissades upp – full av döda eller medvetslösa gruvarbetare. 

Katastrofen följdes av vrede mot gruvbolaget. De första strejkerna utbröt nästa dag och hade snart spridit sig över regionen. 

20 dagar efter explosionen undsattes 13 gruvarbetare. De hade klarat sig genom att äta bark från gruvbalkarna samt kadavret från en gruvhäst. Dåtida medier kallade dem les rescapés – överlevarna – och de belönades med republikens högsta statsordnar.

Gruvolyckan i Hōjō – 687 döda

När koldamm och metangas antändes i Mitsubishis gruva i japanska Hōjō, den 15 december 1914, agerande ledningen snabbt. För att det dyrbara kolet inte skulle brinna upp stängdes utgångarna och enligt vittnesmål fångades ett stort antal gruvarbetare under jord.

Runt 20 procent av dödsoffren var kvinnor. De hade arbetat tillsammans med sina makar, något som var vanligt i japanska gruvor.