Inom Vattenfall, spårtrafiken, posten, telekomsektorn och andra branscher har arbetare och tjänstemän samma villkor, bortsett från lönen.

Om en arbetare blir uppsagd på grund av arbetsbrist får hon eller han alltså samma hjälp att ställa om till ett nytt jobb som en tjänsteman skulle få.

Att Sekos medlemmar ”åker med” på tjänstemännens (alltså PTK:s) omställningsavtal har setts som en fördel. Det är nämligen lite generösare än motsvarande avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Men om Seko väljer att stå utanför las-uppgörelsen med Svenskt Näringsliv försvinner den här fördelen.

– Uppgörelsen innebär att PTK skriver ett helt nytt omställningsavtal med Svenskt Näringsliv. Det nuvarande omställningsavtalet upphör att gälla, säger Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint.

– Och för att få tillgång till det nya avtalet måste Seko skriva på det nya huvudavtalet med Svenskt Näringsliv. Det går inte att ansluta bara vissa av Sekos branscher. Det är förbundsvis anslutning som gäller.

10 000-tals medlemmar utan hjälp

Alternativet att behålla det gamla omställningsavtalet finns alltså inte – det försvinner den 1 oktober 2022.

Om Seko står utanför huvudavtalet riskerar med andra ord tiotusentals medlemmar att stå utan hjälp om de blir uppsagda.

– Då måste vi hitta en annan lösning. Vi kan inte leva utan omställning. Men hur det ska gå till vet vi inte. Det måste bli en förhandling av något slag, säger Mats Ekeklint.

Är det här ett tungt argument för att Seko ska ansluta sig till huvudavtalet?
– Det är ett argument i alla fall, svarar Mats Ekeklint.

För Sekos medlemmar har stödet från tjänstemännens omställningsorganisation TRR varit en tillgång, till exempel under omstruktureringen av telekombranschen.

Att förhandla fram någonting motsvarande på egen hand blir ”en utmaning” för Seko, säger en källa med god insyn till Arbetet.

Men situationen är känslig även av ett annat skäl.

I telekombranschen, spårtrafiken och andra branscher finns ingen gränsdragning som säger att vissa yrken hör till det ena eller andra facket. Det råder fri konkurrens mellan Seko, Unionen, ST och andra fackförbund.

Kan locka medlemmar till Unionen

De generösare villkor för studier och omställning som följer med las-uppgörelsen kan locka över medlemmar från Seko till Unionen.

– Det kan finnas medlemmar som vill gå längre utbildningar och tycker att det är fördelaktigt att byta till Unionen, bekräftar Mats Ekeklint.

– Seko har inte sett någon stor risk för medlemsflykt. Men det är klart, det här finns med när vi värderar alternativen.

Seko: ”Måste väga för och emot”

Ännu så länge ligger de konkurrerande fackförbunden lågt. Men när huvudavtalet träder i kraft kommer Unionen, som har slagits i tio år för att medlemmarna ska få mer kompetensutveckling, förmodligen att slå på stora trumman för avtalets fördelar.

När LO nyligen beslutade att ansluta sig till huvudavtalet röstade Seko nej. Men Seko har inte tagit ställning till om förbundet självt ska ansluta sig.

– Vi måste gå igenom alla våra avtal och väga för och emot, säger Mats Ekeklint.

I vissa avtal finns regler som strider mot huvudavtalet, till exempel regler om omplacering och turordningen vid arbetsbrist.

– I de fallen får vi värdera hur allvarligt det är att behöva förhandla om reglerna, säger Mats Ekeklint.