170 miljoner arbetande människor i EU påverkas.

EU-kommissionen har nu antagit en övergripande plan för att stärka arbetsmiljön i unionen mellan 2021 och 2027. Bland annat införs en nollvision för olyckor vilket den svenska EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S) välkomnar.

– Jag är otroligt glad över att nollvisionen blir verklighet. Ingen ska behöva dö av sitt arbete. Alla som går till jobbet på morgonen ska vara trygga med att de också kommer hem till sina familjer på kvällen. Det har varit ett maraton och känns fantastiskt att äntligen passera mållinjen, skriver han i en kommentar.

Enligt EU-kommissionen har antalet olyckor med dödlig utgång minskat med 70 procent under perioden 1994–2018.

Trots det skadas och dör många på jobbet. 2018 skedde fler än 3 300 arbetsolyckor med dödlig utgång och 3,1 miljoner allvarligare arbetsolyckor i de 27 EU-länderna. Dessutom dör 200 000 varje år av arbetsrelaterade sjukdomar.

Kritik från Europafacket

EU ska de kommande åren jobba mer med att förhindra arbetsrelaterade olyckor och ohälsa, vilket har varit ett krav från Europafacket som också välkomnar att EU nu klassar covid-19 som en yrkesrelaterad sjukdom.

Trots det är Europafacket inte nöjda. Facket delar inte bilden av en positiv utveckling på arbetsmiljöfronten.

– EU-kommissionen har inte följt upp sina goda intentioner med tillräckligt kraftfulla åtgärder. Fina ord räcker inte när arbetsplatsolyckorna blir fler och mer än 100 000 personer dör varje år i arbetsrelaterad cancer och de ergonomiska och psykosociala riskerna ökar, säger Europafackets vice generalsekreterare Ester Lynch i en kommentar.

Europafacket kräver att mer ska göras för att öka antalet arbetsmiljöinspektioner.

Fackets egna studier tyder på att antalet inspektioner i EU minskade från 2,2 miljoner 2010 till 1,7 miljoner 2020. Under samma period har även antalet inspektörer minskat med 1 000, vilket facket ser som ytterst oroande.

Coronaeffekt på arbetsmiljön

Den pågående coronapandemin har satt arbetsmiljöplanen på prov redan från dag ett.

Redan innan pandemin bröt ut 2020 hade 84 miljoner EU-medborgare problem med sin mentala hälsa och under pandemin började 40 procent av alla anställda i unionen att jobba hemma.

EU befarar att en dålig ergonomi och avsaknad av arbetskamrater kommer att sätta avtryck i hälsan de kommande åren och har därför satsat på olika fonder som ska motverka detta.

Ett steg för att förbättra arbetsmiljön är, enligt EU-kommissionen, att bland annat uppdatera de regler som finns för hantering av kemikalier och att vägen till bättre jobb går via en stärkt dialog mellan fack och arbetsgivare.

EU:s plan för bättre arbetsmiljö

EU-lagstiftningen för arbetsmiljön utgår från 24 EU-direktiv som har sjösatts efter hand. Det första direktivet var ramverket för säkerhet och hälsa på arbetet som antogs 1989.

Utöver det mänskliga värdet finns även ekonomiska intressen att förbättra arbetsmiljön. Arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar beräknades 2019 kosta motsvarande 5000 miljarder kronor (3,3 procent av EU-ländernas sammanlagda BNP).

Planen, eller ramverket, handlar om strategier för att möta framtida kriser, hantera en förändrad arbetsmarknad och förebygga olyckor. Denna plan är inriktad på arbetsmiljöolyckor och hälsa. Den förra planen, strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020, var bland annat inriktad på förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar, hantering av den demografiska utvecklingen och genomförande av lagstiftning.

Källa: EU-kommissionen