Närmare nio människor dör varje dag på en arbetsplats i EU. Den siffran stämmer inte exakt. Det är fler som dör på jobbet.

Men det är den siffra EU:s databas har för att kunna jämföra länder emellan.

Och enligt den senast uppmätta antalet från 2018 var det 3 181 människor som miste livet på jobbet.

Även om det är en dyster statistik går det framåt. 2010 var det närmare 4 000 människor som dog på jobbet. Sedan dess har nivån alltså sjunkit med närmare en femtedel. 

Eftersom mer olycksdrabbade branscher kan dominera arbetsmarknaden i ett land men är mindre i ett annat, gör EU:s statistikorgan Eurostat ett urval av tretton branscher* för att kunna jämföra arbetsolyckor länderna emellan.

Dödsolyckor på jobbet Sverige och EU 2014-2018

(Antal döda per 100 000 sysselsatta) 

Därför kan svenska Arbetsmiljöverket redovisa en högre siffra för antalet avlidna i dödsolyckor på jobbet per år än vad som syns i den här statistiken.

Däremot går alltså den här statistiken att jämföra på ett någorlunda rättvist sätt.

– Statistiken för dödsolyckor är bra för där är det rätt lätt att räkna och göra på samma sätt, säger Kjell Blom, utredare och statistiker på Arbetsmiljöverket.

Eurostat för också statistik över arbetsolyckor med fler än tre sjukdagar. Men den är knepigare att jämföra, enligt Kjell Blom.

– Där ser man att vissa stater ligger väldigt lågt på anmälda arbetsolyckor med fler än tre sjukdagar. Men väldigt högt på dödsolyckor i arbetet, vilket tyder på en väldig underrapportering när det kommer till olyckor.

Något som även Eurostat bekräftar i sin databas, där det står att dödsolyckorna också har högre legitimitet då de oftast utreds av myndigheter. 

Socialdemokraterna har inom EU drivit frågan om en nollvision mot dödsolyckor i arbetet.

Främst genom EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S). Enligt honom ska EU-kommissionen lägga fram en ny arbetsmiljöstrategi under andra kvartalet i år. Han hoppas på att den ska innehåll en nollvision mot dödsolyckor i arbetet.

– Vi måste ha en sådan för vi kan aldrig acceptera att folk inte kommer hem ifrån sin arbetsplats. Men det kräver ju praktiska beslut så klart. En vision sätter press på medlemsstaterna och kan vägleda lagstiftningen. För vi måste få ett mer systematiserat sätt att arbeta mot dödsolyckorna i medlemsländerna, säger Johan Danielsson.

* De 13 branscher som ingår i EU:s jämförbara statistik om dödsolyckor: Jordbruk, skogsbruk och fiske, tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla, vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering, bygg, handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, transport och magasinering, hotell- och restaurang, informations- och kommunikationsverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster.

Farligaste länderna sett till dödsolyckor på jobbet (Antal döda per 100 000 sysselsatta)

2018: Rumänien (5,18), Luxemburg (4,61), Lettland (4,32) 

2017: Rumänien (5,31), Portugal (4) Bulgarien (3,98)

2016: Luxemburg (7,88), Estland (5,729, Rumänien (5,58)

2015: Rumänien (6,63), Litauen (5,2), Portugal (4,69)

2014: Rumänien (6,6), Litauen (6,22), Lettland (6,02)  

Säkraste länderna sett till dödsolyckor (Antal döda per 100 000 sysselsatta)

2018: Nederländerna (0,78) Tyskland (1), Storbritannien (1,12)

2017: Cypern (0,38), Malta (0,67), Nederländerna (0,75)

2016: Nederländerna (0,67), Sverige (1.08), Tyskland (1,11)

2015: Nederländerna (0,68), Sverige (1), Storbritannien (1,15) 

2014: Nederländerna (0,86), Grekland (0,98), Storbritannien (1,1)