Skogsbolaget UPM har meddelat att det helt kommer att slopa kollektivavtal för tjänstemän och framöver enbart kommer förhandla individuellt, uppger det finländska tjänstemannafacket Pro. 

– Det här är ett allvarligt försök att förstöra den finska kollektivavtalskulturen och en öppen attack mot vår välfärdsstat, dundrar Pros ordförande Jorma Malinen i ett upprört uttalande.

Skogsbolaget nekar att uttala sig.  

”UPM har inga ytterligare kommentarer i den här frågan, som enbart berör Finland och alla skogsbolag som tidigare representerades av Skogsindustrin i kollektivavtalsprocessen”, skriver företaget i ett mejl till Arbetet Global. 

Finska skogsindustrin slopar kollektivavtal: ”Våghalsigt”

Global

I oktober 2020 skakade branschorganisationen Skogsindustrin, dit UPM är anslutet, om den finländska arbetsmarknaden med beskedet att inga nya branschavtal skulle tecknas när de nuvarande löper ut.

Beslutet motiverades med att koncernvisa kollektivavtal skulle ge de enskilda skogsbolagen ökad flexibilitet. 

Skogsindustrins ställningstagande var en förutsättning för UPM:s beslut, eftersom finländska branschavtal är bindande även för de företag som inte är anslutna till arbetsgivarföreningar. 

Mika Helander, arbetsmarknadsforskare på Åbo akademi, säger att ett motiv kan vara UPM vill bygga en organisation anpassad till företagets internationella verksamhet. Men udden kan också vara riktad mot fackföreningsrörelsen.   

– Man kan ju bara spekulera, men det är inte omöjligt att det finns en söndra och härska-strategi. Det har funnits en ganska stark solidaritet mellan arbetare och tjänstemän i skogsindustrin. Det här kanske är ett sätt att försöka bryta den enheten, säger han.  

Han tror dock inte att UPM kommer att försöka slopa kollektivavtalen även för det starka Pappersfackets medlemmar. 

– Det är knappast så att de vill ha individuella förhandlingar även med arbetarna. Det blir för kaotiskt, jag tror inte att någon ser det som realistiskt, säger han.

Pro är enligt egna uppgifter det största tjänstemannafacket på UPM med runt 700 medlemmar. Tjänstemännens organisationsgrad uppges vara omkring 90 procent. 

Fackförbundet varnar för att slopade kollektivavtal kommer att leda till försämrade villkor, men också för att konsekvenserna i förlängningen kan bli större än så.  

Enligt Pros uppgifter vill UPM i stället för att förhandla med facken inrätta en typ av företagsråd, något som är vanligt internationellt men främmande i Norden.

Företagsråd är en modell för samverkan mellan ledning och arbetstagare, men råden saknar generellt de juridiska rättigheter och påtryckningsmedel som en fackförening har. 

Pros ordförande Jorma Malinen skräder inte orden om UPM:s påstådda planer. 

– Företag som verkar i diktaturer och länder där arbetsrätten är begränsad skapar ofta den här typen av arbetsplatsspecifika föreningar. UPM:s agerande borde väcka oro inte enbart för fackföreningarna, utan även för hela det finländska systemet baserat på en demokratisk beslutsstruktur.

Finlands skogsindustri

Den finländska skogsindustrin sysselsätter omkring 140 000 arbetstagare och står för en femtedel av Finlands export, vilket motsvarar över 13 miljarder euro årligen.

I slutet av januari 2020 gick 9 000 arbetare inom skogsindustrin ut i strejk. Efter två veckors konflikt tecknades ett nytt kollektivavtal.

I oktober 2020 meddelade arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin sin avsikt att sluta teckna branschavtal när de nuvarande löper ut. Beslutet motiverades med behov av ökad flexibilitet, men Skogsindustrin hade länge kritiserat avtalen för att vara dyra och stelbenta. 

Källa: Yle