”Lika många döda sjuksköterskor som under första världskriget”
Globalt har minst 1 500 sjuksköterskor dött efter att ha drabbats av covid-19, enligt siffror från Internationella sjuksköterskeföreningen. Organisationen befarar att mörkertalet är stort.
Ända sedan utbrottet har coronapandemin omgärdats av krigsretorik.
Sjukvårdare har liknats vid soldater, det har talats om frontlinjer och beredskap.
Nu levererar Internationella sjuksköterskeföreningen (ICN) en ny jämförelse som för tankarna till mänsklighetens dystraste stunder.
– Det faktum att lika många sjuksköterskor har dött under den här pandemin som under första världskriget är chockerande, sade ICN-chefen Howard Catton nyligen i ett anförande.
ICN har registrerat över 1 500 bekräftade fall där sjuksköterskor avlidit efter att ha drabbats av covid-19. Senast organisationen räknade, i augusti, uppgick antalet till knappt 1 100.
ICN befarar dock att mörkertalet är omfattande. Siffrorna inkluderar bara sjuksköterskor från 44 av världens länder.
– Sedan maj 2020 har vi efterlyst standardiserad och systematisk insamling av data om infektioner och dödsfall bland vårdpersonal. Det faktum att det fortfarande inte görs är en skandal, sade Catton.
Att få en klar bild av hur världens vårdpersonal drabbats av pandemin är svårt. Liksom hur hårt vårdpersonal drabbats i jämförelse med andra yrkesgrupper eller allmänheten i stort.
En studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i juli visade att vårdpersonal i Storbritannien och USA löpte tolv gånger så hög risk att drabbas av covid-19, en siffra som tagit hänsyn till att vårdpersonal testas i högre grad.
Kvinnor upp till 44 års ålder anställda inom den offentliga brittiska vården löpte dubbelt så hög risk att avlida som kvinnor i samma åldersgrupp utanför vården.
Som kollektiv löper vårdpersonal inte procentuellt högre risk att avlida efter att ha diagnosticerats med covid-19, enligt en artikel i de brittiska anestesiläkarnas tidskrift i maj. Däremot var de avlidna inom vården yngre. Och uppdelade i åldersgrupper framträder en annan bild.
Kvinnor upp till 44 års ålder anställda inom den offentliga brittiska vården löpte dubbelt så hög risk att avlida som kvinnor i samma åldersgrupp utanför vården.
Även i Mexiko, som ligger i topp när det gäller vårdanställda som avlidit med covid-19, råder det oklarhet kring hur siffrorna ska tolkas.
– Vårdpersonal blir mindre sjuka och dör i lägre utsträckning än allmänheten, sade smittskyddschefen José Luis Alomía på en presskonferens som refererades av The Lancet.
Det var i mitten av september och då hade över 1 400 vårdanställda dött.
Amnesty Internationals senaste rapport om vårdpersonalens situation under pandemin kom i början av september och uppskattade då att minst 7 000 dött med covid-19.
”Dessa siffror är sannolikt kraftigt underskattade till följd av underrapportering från många av de länder som ingår i analysen”, skrev människorättsorganisationen då.
ICN:s egna beräkningar gör gällande att runt 10 procent av de globala coronafallen återfinns bland vårdpersonal. Även lågt räknat innebär det att över 20 000 vårdanställda sannolikt gått bort, skriver organisationen.
Den 9 november hade drygt 50 miljoner bekräftade fall av covid-19, inklusive drygt 1,2 miljoner dödsfall, registrerats världen över enligt amerikanska universitetet Johns Hopkins sammanställning.
Internationella sjuksköterskeföreningen
Internationella sjuksköterskeföreningen, eller The International Council of Nurses (ICN), är en global yrkesorganisation där sjuksköterskeföreningar från 130 länder ingår, bland annat svenska Vårdförbundet. ICN:s medlemsorganisationer företräder 20 miljoner sjuksköterskor i världen.
Det finns 28 miljoner sjuksköterskor i världen. Enligt FN:s bedömning så skulle det behövas ytterligare sex miljoner sjuksköterskor för att upprätthålla en tillfredställande vård. Störst är sjuksköterskebristen i centrala Afrika och södra Asien.
Källor: ICN, WHO