Bensinpriset sjunker i USA och resten av världen då kostnaden är rekordlåg. Vissa menar att de nu är dags att ställa om till fler gröna jobb.

Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Det finns ett uttryck inom oljebranschen som lyder, ”If you can’t sell it, you have to drink it”, som kan översättas till att om du inte kan sälja det så måste du dricka det. 

Men det är en bitter kalk och under måndagen valde oljebolag att helt enkelt betala för att bli av med sin olja. Vissa så mycket som dryga 300 kronor per fat för att slippa höga kostnader för att lagra den.

I dag tisdag har oljepriset återhämtat sig men priserna ligger på historiskt låga nivåer.

Coronapandemin har lett till nedstängningar av länder och produktion. Efterfrågan på olja har därför sjunkit drastiskt.

Men redan innan virusutbrottet så var priset lågt på grund av ett priskrig mellan Ryssland och Saudiarabien. 

För USA – där kring tio miljoner jobbar inom olje- och gasindustrin – är det ett stort problem eftersom deras produktion är beroende av ett högt oljepris.

Företagen i USA använder sig till stor del av en metod – fracking – för att utvinna olja som är dyr.

Hundratals amerikanska oljeföretag står inför domedagen, rapporterar CNN. Men i många andra länder är jobben inom oljebranschen också hotade.

Saudiarabien, Iran, Irak, Kuwait för att nämna några. I vårt grannland Norge så sysselsätter industrin 225 000 personer, enligt Norwegian Petroleum.

– Oljebranschen är hårt drabbad. Precis som flyg- och hotell- och restaurangbranschen, säger Samantha Smith, som är chef för Just Transition Center i Oslo som drivs av världsfacket Ituc. 

Deras målsättning är att på ett så smidigt sätt ställa om jobb inom den fossila industrin till gröna jobb. Särskilt nu när stater satsar stort för att dra i gång ekonomin som tvärnitat i samband med coronautbrottet. 

En förhoppning har varit att de arbetare som nu blir av med sina jobb inom oljeindustrin ska kunna växla över till grönare branscher.

I Kanada har till exempel staten satsat nästan motsvarande 13 miljarder kronor på att återställa miljön vid oljekällor och minska utsläppen av metangas. 

Förhoppningen är att det ska leda till 10 000 nya jobb bidrar till att landet håller sina klimatmål.

– Den typen av lösningar tror jag att vi kommer att se mer av, säger Samantha Smith och tillägger att det är svårt att tänka sig stora statliga satsningar på nya oljekällor i en värld som allt mer elektrifieras. 

– Det skulle inte vara en klok strategi, fortsätter hon. 

Men en omställning från gamla fossila jobb till gröna jobb har stora utmaningar framför sig. 

Samuel Ciszuk, olje- och energianalytiker på det ELS Analysis i Stockholm, säger att det är svårt att veta om det låga priset leder till en grön omställning.

– Ofta är det olje- och energiföretagen själva som investerar i biodrivmedel och nya tekniker som krävs för att göra omställningar. Om de inte har några pengar blir det svårt, säger han. 

En möjlighet som kvarstår är att omställningen görs av stater. Men det är ännu osäkert hur stort intresset är. 

I USA har president Donald Trump deklarerat sitt stöd till olje- och kolindustrin. 

I EU har kommissionen precis flaggat för att processen med EU:s långtidsbudget behöver förändras efter virusutbrottet.

Frågan blir vilket utrymme som unionen då har för att stödja en omställning i Polen, Tjeckien och andra länder som är starkt beroende av kol. 

– Att ställa om kräver stora investeringar. Det kommer att kosta pengar, säger Samuel Ciszuk.

Det låga oljepriset leder visserligen till färre jobb men innebär också att energipriset blir lägre vilket gör det mindre lönsamt att växla om till mer miljövänliga energialternativ. 

– Och de fattiga länderna i Europa kommer att tappa konkurrenskraft och det blir svårt för dem att då konkurrera med kinesiska och amerikanska företag som kan utnyttja de låga priserna på fossil energi.

Samuel Ciszuk säger att nu när alla länder lånar pengar för att stimulera sina ekonomier så finns det en risk att EU:s klimatomställning drabbas.

– Vad kommer prioriteringen att vara? Att rädda jobben eller att ta det väldigt långsiktiga klimatklivet?