Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

När tidningen Financial Times listade världens tio största bolag 2011, sett till marknadsvärde, fanns fem oljebolag med på listan. 

I topp hamnade amerikanska ExxonMobil som var värt 417 miljarder dollar, då cirka 3 000 miljarder kronor. 

Med på listan fanns även kinesiska PetroChina, brasilianska Petrobas, brittiska Royal Dutch Shell, liksom Chevron, även det från USA. 

Sedan dess har investerarna lockats till andra branscher samtidigt som oljepriset rasat.

Nu är oljejättarnas marknadsvärden inte längre topp tio. I stället räknas bland andra Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet och Facebook som världens största börsbolag. 

Undantaget från den fossila sektorn är Saudi Aramco som gjorde sitt intåg på börsen för en månad sedan.

Det saudiarabiska oljebolaget noterades till världsrekordnivå och har ett marknadsvärde som slår alla techbolagen tillsammans – 18 000 miljarder kronor.  

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Nordea, förklarar att det dramatiska skiftet för branschen kom 2014-2015. Då felbedömde oljekartellen Opec framtiden för amerikansk skifferproduktion.

Opec skapade ett överskott av råolja och oljepriset kollapsade, från drygt 1 000 kronor fatet till att vara värt en tredjedel. 

– Tittar vi på Norden så fick det ett hårt strukturellt slag på servicesektorn. Intresset för att leta efter ny olja, men även att leta efter befintliga fynd minskade kraftigt. Oljeservicesektorn i Norge fick överskott på arbetskraft, säger Christian Kopfer. 

Tiotusentals jobb har försvunnit i Norge de senaste åren och det låga oljepriset har även lett till massuppsägningar hos oljebolagen som tidigare toppade Financial Times lista. 

Enligt det globala industrifacket Industriall har branschen gjort sig av med närmare en halv miljon jobb sedan 2015.

I ett mejl skriver kommunikationschefen Walton Pantland att många företag ”utnyttjat ett sjunkande oljepris och använt sig av uppsägningar för att frigöra kapital för teknikinvesteringar”. 

Industriall har ett globalt ramavtal med franska Total och enligt facket är det bara Total som lovat att inte genomföra uppsägningar i tider då oljepriset svajar mycket. 

Oljepriset 2012 – 2020

De senaste årens klimatdebatt tror inte Industriall haft så stor påverkan på jobben. Däremot skriver Walton Pantland att det “troligtvis är färre unga som i dag planerar en livslång karriär i oljebranschen”. 

Christian Kopfer på Nordea är inne på samma spår. 

– Det är en industri med stora utmaningar. Alla är överens om att efterfrågan av olja kommer att minska, framförallt inom transportsektorn. Om det sker inom tio eller femton år, det får vi se. Men förutsättningarna för att locka en långsiktig arbetskraft in i en sektor som kommer att krympa är inte de lättaste.

Han konstaterar också att mediernas inverkan på klimatdebatten varit stor och att till exempel nordiska oljebolag nu försöker kommunicera mer om hur mindre miljöskadlig deras olja är än andras. 

Samtidigt som oljebolagen har varit tvungna att varsla på grund av ett lägre oljepris har de också haft svårt att hitta rätt kompetens. 

I Storbritannien har de aldrig tidigare haft så stora problem att rekrytera nyutexaminerade, rapporterar Bloomberg.

Därför har lönerna höjts vid nyrekryteringar och BP har börjat locka studenter till jobb redan innan de är klara med sin utbildning.

Företaget erbjuder stipendier på drygt 30 000 kronor årligen till unga som studerar naturvetenskap, teknik och matematik vid universitetet i Oxford. Stipendiaterna får sedan snabbspår till jobbintervju. 

Industriall spår att sektorn kan behålla en stark ställning i vissa länder såsom Norge och Ryssland, men att det kan komma en ny våg av massuppsägningar i samband med nya prisfall på olja. 

”Sammantaget räknar vi med att det kommer att finnas färre oljejobb, men vi förväntar oss att branschen fortsätter erbjuda välbetalda tjänster som kräver hög kompetens”, skriver Walton Pantland.