Eva Nordmark i centrum för kritikstorm
Förändringarna i arbetsrätten kommer inte att försvaga de anställda. I många år stod hon i TCO:s tjänst, nu avfärdar Eva Nordmark fackens oro. Sedan hon tillträdde som arbetsmarknadsminister har det blåst kring henne.
SÖDERTÄLJE. Med några bredbenta steg är Byggnads ordförande Johan Lindholm framme vid arbetsmarknadsministern och ger henne en kram.
– Tjena Eva!
Eva Nordmark, som just har klivit ur en Säpobil med svarta rutor, kramar tillbaka, blinkande i den skarpa höstsolen.
Några timmar innan hon ska intervjuas av Arbetet besöker hon ett bygge i Södertälje för att prata arbetsmiljö. Vilket kräver sin kvinna, för vinden är iskall och det är svårt att överrösta pålkranen.
Eva Nordmark är den enda som trotsar kylan barhuvad, håret får inte bli platt på bild.
Men hon verkar trivas. Facket står som värd för besöket, så ministern har hemmaplan.
I den politiska debatten ifrågasätts nu att fackligt utsedda skyddsombud spelar en nyckelroll i arbetsmiljöarbetet.
Inte här. Alla, inklusive cheferna från byggföretaget Züblin, lovordar den svenska modellen för att hantera arbetsmiljön, där facket har en självklar plats.
– Den tyska projektchefen sade att vi har mer fokus på säkerhet i Sverige. Är det något jag kommer att värna om som arbetsmarknadsminister, så är det vår partsmodell. Att parterna ska förbli fria och självständiga, så att de kan fortsätta att ta ansvar, säger Eva Nordmark när hon tar emot i sitt arbetsrum senare samma dag.
Stefan Löfven sade redan 2014 att Arbetsförmedlingen ska reformeras, och arbetet har egentligen pågått sedan dess
När Eva Nordmark flyttade in i regeringskansliet låg tre känsliga frågor på bordet och väntade.
Enligt januariöverenskommelsen ska ”arbetsrätten moderniseras”, ersättningen från a-kassan trappas ner, och ”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden” – allt i en riktning som gör ont i arbetarrörelsen.
Vad gäller arbetsrätten har Eva Nordmark ”stora förhoppningar” om att parterna ska göra upp framåt våren, och än en gång ”leverera”.
LO och PTK förhandlar just nu med Svenskt Näringsliv under press: I maj ska en statlig utredning lägga fram lagförslag som innebär ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna” och ”lägre kostnader vid uppsägning”.
– Om parterna kommer överens är det deras förslag vi går vidare med, inte utredningens, säger Eva Nordmark.
Exakt vilka ”parterna” är vill ministern inte precisera, men ”de stora spelarna måste vara med”. Det bör betyda att inte bara LO, PTK och Svenskt Näringsliv behöver enas, utan också Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal.
Godtar då regeringen parternas överenskommelser hur de än ser ut?
Det är inte långsökt att LO, PTK och Svenskt Näringsliv skulle begära statliga pengar för att hjälpa dem som måste ställa om till nytt jobb. Men nej, om detta vill Eva Nordmark inte spekulera.
Att arbetsrätten nu görs om motiveras med att arbetsmarknaden skulle vara stel och fungera dåligt. Eva Nordmark delar inte den utgångspunkten.
– Vi har en väldigt flexibel arbetsmarknad. Partsmodellen stärker svensk konkurrenskraft och tillväxt. Och vi tappar extremt få arbetsdagar på konflikter.
Faktum är att inte ens Svenskt Näringsliv ser turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist som det stora problemet. Arbetsgivarna vill göra det lättare att säga upp av personliga skäl.
Har diskussionen om las hamnat fel – är det fel problem som utreds?
– Nej, det skulle jag inte säga, svarar Eva Nordmark. Vi är överens om utredningsdirektiven, och det har varit kompromissande om dem.
Att arbetsrätten ska förändras skrevs in i januariavtalet därför att Centerpartiet och Liberalerna krävde det. Betyder det att de har vetorätt?
– Nej, svarar Eva Nordmark bestämt. Det här är en överenskommelse som vi bär alla fyra.
– Men jag känner mig trygg. Det står tydligt i direktiven till utredningen att balansen mellan parterna ska upprätthållas. Det är helt avgörande. Vi politiker ska inte rucka på en partsmodell som fungerar väldigt väl.
Arbetsmarknaden ser nu ut att försämras snabbt. Med ordning i statens finanser har regeringen muskler för att parera nedgången, säger Eva Nordmark.
– Vi har tillfört 1,3 miljarder och stärkt möjligheterna till extratjänster, arbetsmarknadsutbildning och så vidare. Om det blir en allvarligare avmattning än den vi ser, står vi väl rustade.
Sämre tider betyder att fler ska klara sig på ersättning från a-kassan. Under hela Eva Nordmarks tid som ordförande för TCO var höjt tak i a-kassan en hjärtefråga för organisationen.
I flera rapporter har TCO visat att ersättningen till arbetslösa är sämre i Sverige än i jämförbara länder, och att mycket få arbetslösa får 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan.
Är 80 procent fortfarande en norm som politiken ska förhålla sig till
– Jag kan konstatera att det finns ingen majoritet i riksdagen för att höja taket i a-kassan, svarar Eva Nordmark.
Men har du inga möjligheter att påverka? Hur tänker du driva frågan?
– Det man får göra i min roll som arbetsmarknadsminister är att bedöma vad som är de viktigaste insatserna vi kan sätta in för att skapa en arbetsmarknad som utvecklas på ett gynnsamt sätt. Och då är flera insatser viktiga, inleder Eva Nordmark ett långt svar, som dock inte innefattar ett ord om a-kassan.
Redan i dag gör andra aktörer än Arbetsförmedlingen mer än hälften. Det finns många som kan bidra och göra ett jättebra jobb
De flesta fackförbund har tecknat kompletterande försäkringar för sina medlemmar, eftersom den allmänna arbetslöshetsförsäkringen inte räcker till.
Det är bra, anser Eva Nordmark: ”För många medlemmar betyder det en stor trygghet”.
Men grupper med stor risk för arbetslöshet kan inte försäkra sig alls, medan andra får bra skydd till låg kostnad. Kan du som S-minister bejaka att skyddet vid arbetslöshet privatiseras?
– Det beror på hur långt utvecklingen går. Jag kan förstå den oro som finns.
Arbetsförmedlingen görs nu om i rasande tempo. Redan 2021 ska privata företag ta över uppgiften att hjälpa de arbetslösa att få jobb.
När Eva Nordmark suttit mindre än tre månader på sin post riktar Vänsterpartiet den 21 november ett hot om misstroendeförklaring mot henne. Partiets kräver att förändringarna av Arbetsförmedlingen stoppas.
Men när den här intervjun görs så har Vänsterpartiet ännu inte agerat. Däremot kommer det allvarlig kritik från annat håll.
Såväl fackförbundet ST som kommunpolitiker från alla läger är oroliga för att reformen går för fort och att arbetslösa ska stå utan stöd när konjunkturen går ner.
Är du beredd att ge Arbetsförmedlingen mer tid för reformen?
– Nej. Stefan Löfven sade redan 2014 att Arbetsförmedlingen ska reformeras, och arbetet har egentligen pågått sedan dess, svarar Eva Nordmark, som i samma andetag lägger till att hon förstår oron inom myndigheten:
– Jag vill se till att det blir arbetsro så det går att reformera i ordnade former.
Vad talar för att privata företag är bättre på matchning?
– Redan i dag gör andra aktörer än Arbetsförmedlingen mer än hälften. Det finns många som kan bidra och göra ett jättebra jobb.
Erfarenheten av privata matchningsföretag är väl rätt blandade?
– Jag tror att den stora utmaningen blir hur de här aktörerna kan etablera sig i hela landet. Under den tid privata aktörer växer fram måste Arbetsförmedlingen finnas där och säkerställa att man får stöd oavsett var man bor.
Redan före sommaren sade regeringen att Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg (som kritiserats från många håll för beslutet att stänga hälften av förmedlingens kontor) inte får fortsätta när hans förordnande löper ut i mars 2020.
Men till dess sitter han kvar, leder myndigheten mycket aktivt genom den stora omställningen – och binder på så sätt upp den kommande generaldirektören.
När Arbetet frågar varför Mikael Sjöberg inte byts ut direkt hänvisar Eva Nordmark till formalia:
– Mikael Sjöbergs förordnande hade bara kunnat förlängas med tre år. Vi behöver någon som kan vara med på förändringen hela vägen.
Det svaret väcker nya frågor. Med tre års förlängning skulle ju Sjöberg sitta kvar till år 2024, och reformen av Arbetsförmedlingen ska vara klar redan 2021.
Men om nu Mikael Sjöberg ska bytas ut, varför tar bytet så lång tid? Nu kommer den nya generaldirektören in mitt i förändringen, och hon eller han kan behöva ett år för att sätta sig in i jobbet.
– Jag förstår de där frågorna. Men det är viktigare att det blir rätt person, det får ta tid. Jag är själv djupt involverad i rekryteringsprocessen.
Tre röster från ministerns byggbesök
Kaj Lövgren byggnadsarbetare och skyddsombud Vad väntar du dig av arbetsmarknadsministern?
– Att man inte ska se bara till priset när man upphandlar, utan kräva kollektivavtal. Att utländsk arbetskraft inte blir utnyttjad. Språksvårigheter är en riskfaktor när vi gör tunga jobb, på något sätt måste det lösas.
Jerry Johansson maskinist Skulle du klara dig på a-kassa om du blev arbetslös?
– A-kassan är ett skämt. Jag har varit arbetslös och fick väl typ halva lönen. Det var långt, långt från 80 procent. Blir jag arbetslös igen väntar jag mig ingen hjälp att hitta nytt jobb. Det är egna kontakter som gäller.
Jari Kuronen byggnadsarbetare och skyddsombud Orkar du jobba som byggnadsarbetare tills du fyller 65?
– Nej, jobbet är för tungt. Arbetsmiljön måste bli bättre. Och vi måste få in utländsk arbetskraft i den svenska säkerhetskulturen.