Malek Malek är vd för Arcus som är ett av de större stöd- och matchningsföretagen.

ARBETET GRANSKAR. – Var ska man börja? frågar Malek Malek uppgivet.

Som grundare och ägare till utbildningsföretaget Arcus har han i 24 år sålt tjänster till Arbetsförmedlingen.

Men de senaste 15 månaderna har inte liknat någonting han varit med om tidigare.

– Man lägger ner Arbetsförmedlingen samtidigt som man inte skickar deltagare till oss. Vi blöder ihjäl, säger Malek Malek som den närmaste tiden har tvingats lägga ner flera av sina lokala kontor.

52 nedlagda stöd och matchnings­kontor i år.

Arcus är ett av de omkring 160 företag som utför tjänsten ”stöd och matchning” på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

Dit skickas personer som står långt från arbetsmarknaden för att få hjälp och stöd att hitta jobb – det som också brukar kallas för jobbcoachning. 

I och med januariavtalet mellan S, MP, L och C är det hos dessa företag framtiden för Sveriges långtidsarbetslösa ligger.

Avtalet slår fast att Arbetsförmedlingen år 2021 ska ha slutat med jobbmatchning av arbetslösa.

I stället ska Arcus och de andra externa aktörerna helt ta över matchningen.

Konsekvensen av det kommer att bli att Arbetsförmedlingen läggs ner och stöps om 2021 men att det samtidigt inte kommer att finnas några privata aktörer som överlevt fram till dess

Malek Malek

Men utvecklingen sedan avtalet slöts har gått åt rakt motsatt håll, visar Arbetets genomgång av företagen som har avtal med Arbetsförmedlingen.

Stora delar av Sverige är vita fläckar för den privata jobbmatchningen.

På bara sju månader har 52 stöd- och matchningskontor stängt runt om i landet.

I dag saknar 157 av Sveriges 290 kommuner helt företag som sysslar med stöd och matchning. Det är 18 fler än i januari.

Stora vita fläckar på kartan över stöd och matchning

Antal kontor i Sverige
Januari 2019: 498
Augusti 2019: 446

Uppgifterna hämtade från Arbetsförmedlingens söksystem över stöd- och matchningsleverantörer.

Karta: Eva Vaihinen

Malek Malek anser att nedgången började med extratjänsterna – subventionerade jobb i den offentliga sektorn för personer som står långt från arbetsmarknaden.

När fler fick extratjänster skickades färre till stöd- och matchningsföretagen.

Sedan kom regeringskrisen, och M/KD-budgeten. Den innebar kraftiga nedskärningar på Arbetsförmedlingen, där omkring 4 000 personer varslades. Planen är att hälften av myndighetens kontor runt om i landet ska stängas.

– Det är klart att då fokuserar medarbetarna på vad händer med mig, hur ska jag hantera det här? Det läggs mindre energi på att skapa förutsättningar för våra arbetslösa att få hjälp.

Malek Maleks företag Arcus har stängt på fem orter bara i Värmland i år.

En av dem är Torsby som nu står helt utan stöd och matchning. 

– I Värmland har de inte skickat en enda deltagare till någon sedan i våras. Om det beror på att det inte finns pengar eller att man inte har personella resurser att hinna hjälpa de arbetslösa, det låter jag vara osagt.

Hur går det här ihop med att ni ska ta över matchningen?
– Det går inte ihop. Konsekvensen av det kommer att bli att Arbetsförmedlingen läggs ner och stöps om 2021 men att det samtidigt inte kommer att finnas några privata aktörer som överlevt fram till dess.

Många konkurser

• Under 2017 anlitade Arbetsförmedlingen 143 olika företag för att utföra stöd och matchning. 

• Sedan dess har 16 av de företagen inlett antingen konkurs, företagsrekonstruktion eller likvidation, alltså strax över en tiondel. 

• De flesta av de konkurserna har inletts det senaste året. Totalt har 48 av företagen slutat att utföra stöd och matchning på uppdrag av arbetsförmedlingen. 

Martin Kruse är chef för upphandling på Arbetsförmedlingen.

Han håller med om att utvecklingen är problematisk och att en orsak är det stora varslet på myndigheten. 

– Det är jobbigt på våra Arbetsförmedlingskontor. Det är ganska uppenbart att det blir så när vi har stora uppsägningar, säger han. 

Han menar att myndigheten jobbar med att mildra effekterna av uppsägningarna.

Samtidigt betonar han att uppdraget, trots nedskärningen, är relativt oförändrat.  

– Det finns väldigt många saker som vi är skyldiga att göra och som också påverkar arbetssökande. De måste få handläggning så att de får ut rätt ersättning till exempel.

Grunden i systemet med privat jobbmatchning är att företagen konkurrerar med kvaliteten.

Alla får samma ersättning från myndigheten men det står den arbetslösa fritt att välja mellan företagen.

Till sin hjälp har de ett rankingsystem över hur bra de tidigare varit på att få folk i jobb.

Då och då granskar myndigheten också de lokala matchningsleverantörernas resultat: De som presterar sämst förlorar sina avtal.

Men i stora delar av landet är konkurrensen satt ur spel, visar Arbetets genomgång.

Sverige är uppdelat i 72 så kallade leverantörsområden och det krävs fyra eller fler lokala matchningsföretag i ett sådant område för att myndigheten ska kunna utesluta de sämsta. 

I dag har 43 leverantörsområden tre eller färre matchningningsföretag. Det är en ökning med 16 områden sedan mitten av förra året.

I dessa områden kan leverantörerna misslyckas totalt med att få arbetslösa i jobb, och ändå fortsätta.

– Den bärande iden är att leverantörerna ska konkurrera med kvalitet och att deltagaren själv väljer. Och det är klart att man behöver ha ett urval på ett område för att den där mekanismen ska fungera fullt ut, säger Martin Kruse. 

Han vill dock betona att företagen får extra betalningar när de lyckas få en deltagare in i jobb eller studier. 

Genomgången av företagen visar att många av de 52 matchningskontoren som lagts ner sedan januari har försvunnit från mindre orter.

Samtidigt som Torsby, Ljusnarsberg och Älvkarleby har förlorat sina matchningsföretag har faktiskt Stockholm fått tre fler.

Svårigheterna med att få de privata aktörerna att etablera sig på landsbygden har lyfts tidigare och regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att analysera frågan till den 1 november.

Samtidigt har myndigheten precis börjat planera ett pilotprojekt för hur den framtida privata jobbmatchningen kan se ut. 

Kommer att det finnas tillräckligt många aktörer runt om i Sverige 2021 för att övergången ska gå att genomföra?
– Jag tror och framför allt hoppas det. Jag vet att branschen har problem och vi har sett konkurser både i år och förra året. Men vi gör allt för att mildra de effekterna och få det här på rätt köl. Jag väljer att tro att vi lyckas, säger Martin Kruse på Arbetsförmedlingen.

Arbetet har sökt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) som dock avböjer att kommentera frågan med hänvisning till det pågående budgetarbetet. 

Annica Dahl, statssekreterare på Arbetsdepartementet, skyller dock, i en skriftlig kommentar, det minskade deltagandet i stöd och matchningen på nedskärningarna i M/KD-budgeten.

”Det är angeläget att resultatet av den budgeten inte fortsätter in i nästa år. Regeringen kommer återkomma i höstbudgeten med besked om insatser till arbetsmarknadspolitiken”, skriver hon. 


Kaoset på Arbetsförmedlingen efter regeringskrisen

December 2018: Riksdagen antar M och KD:s budget. Där minskar Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 800 miljoner kronor.

Januari 2019: Arbetsförmedlingen varslar om uppsägning av 4 500 tjänster som en följd av budgetneddragningen.

S, MP, C och L presenterar januariavtalet. Där avgörs det att från år 2021 ska allt, utom myndighetsutövningen, skötas av externa aktörer.

Mars 2019: Arbetsförmedlingen presenterar sitt förslag till nytt kontorsnät. 132 av 238 arbetsförmedlingskontor läggs ner.