Uppmjukat anställningsskydd, privata arbetsförmedlare och mer ruttjänster. Med januariavtalet inleddes en rad omstridda reformer av svensk arbetsmarknad.

Arbetet går igenom hur långt de har hunnit.

– Det har gått förvånansvärt bra. So far, so good, svarar Martin Ådahl, Centerpartiets chefsekonom och arbetsmarknadspolitiska talesperson, när Arbetet frågar hur det går att genomföra de delar av januariavtalet som berör arbetsmarknaden.

– Samarbetet med C och L har varit otroligt intensivt. Och, jag måste säga det, otroligt konstruktivt, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Då regeringsbildningen drog ut på tiden pekades arbetsmarknaden ut som ett område där rödgröna och borgerliga partier skulle få svårt att komma överens.

– Men hittills har reformerna rört sig framåt enligt ritningarna. Tidplanen håller, säger Ylva Johansson.

– Det som inte är klart är budgeten. Det håller mig vaken om nätterna. Vi behöver resurser för arbetsmarknadspolitiken.

Martin Ådahl stämmer in i den ljusa beskrivningen av reformarbetet, med ett undantag:

– Arbetsförmedlingen är problemet. Förutsättningarna har förstörts mycket av M-KD-budgeten. Och lite grann av hur Arbetsförmedlingens ledning har agerat. Alltså, reformen rullar på ändå, men det har blivit tuffare för de anställda än det hade behövt bli.

Så här ser läget ut i januariavtalets reformer på arbetsmarknadsområdet:

• ”Bättre villkor för företagande och entreprenörer”. ”Arbetsgivaravgifter sänks” (punkt 3 i januariavtalet). ”Ett ingångsavdrag, det vill säga borttagna arbetsgivaravgifter de två första åren, införs för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända” (punkt 17).

Detta har hänt: Finansdepartementet meddelar kort och gott att frågan bereds i regeringskansliet och har hög aktualitet.

• ”Rutavdraget breddas till fler tjänster” (punkt 3). ”Taket i rutavdraget ska tredubblas” (punkt 16).

Detta har hänt: I början av juni gav regeringen direktiv till en utredning som ska lämna ett samlat förslag om rutavdraget. Där ska ingå förslag om att låta bland annat tvätt utanför bostaden och ommöblering i bostaden omfattas av rutavdrag, höja taket för rutavdrag till 75 000 kronor per år och förbättra rutavdraget för äldre. Det senare kan ske genom att låta personer över en viss ålder göra rutavdrag för fler tjänster, men även genom att ge äldre en högre subventionsgrad (i dag omfattar rutavdraget 50 procent av arbetskostnaden). Utredningen görs av Ulf Rehnberg och ska vara klar senast den 15 januari 2020.

• ”En omfattande skattereform genomförs” (punkt 4).

Detta har hänt: ”Ett stort antal frågor behöver utredas för att få en skattereform på plats, och vi tittar just nu på i vilken form det ska göras”, säger Per Strängberg, pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson.

• ”Värnskatten tas bort 1 januari 2020” (punkt 5).

Detta har hänt: Utöver kommunal skatt betalar den som har inkomst över 490 700 kronor per år även 20 procent i statlig inkomstskatt. På inkomst över 689 300 kronor betalar man sedan ytterligare 5 procent i statlig inkomstskatt – det är dessa extra 5 procent som kallas värnskatt. I juni skickade finansdepartementet en promemoria om slopad värnskatt från årsskiftet på remiss. 345 000 personer (varav 253 000 män och 92 000 kvinnor) berörs av värnskatten.

• ”Införandet av en familjevecka påbörjas” (punkt 8). Föräldrar som har barn mellan 4 och 16 år och arbetar ska i ett första steg få tre lediga dagar var per år, till exempel när barnens skola har planeringsdag eller lov.

Detta har hänt: Reformen utreds internt i socialdepartementet (projektledare är Maria Lidström). En promemoria skickas ut på remiss tidigast kring årsskiftet men troligen senare än så.

• ”Tiden att etablera sig på arbetsmarknaden kortas” (punkt 17) Etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa införs i enlighet med parternas förslag men ”utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag”.

Detta har hänt: Hela våren har regeringen och samarbetspartierna haft möten med Svenskt Näringsliv, Unionen och LO om etableringsjobben. Den 24 juni skickade arbetsmarknadsdepartementet ett första förslag (en promemoria) om etableringsjobb enligt parternas modell på remiss. Hur etableringsjobb ska kunna användas av företag utan kollektivavtal är inte klart, men enligt parterna förbereder regeringen ett alternativt system för företag utan kollektivavtal. Det ska ge företagen samma statliga subvention, men utan krav på kollektivavtal och utan förbud mot att personal som har etableringsanställning hyrs ut. Det alternativa systemet ska även kunna användas av företag som har kollektivavtal, men vars fackliga motpart inte vill sluta avtal om etableringsjobb.

• ”Kraven på kollektivavtal för nystartsjobb tas bort” (punkt 17). Enligt januariavtalet skulle detta ha genomförts under våren.

Detta har hänt: Här ändras reglerna från och med den 1 augusti i år. Lönen vid nystartsjobb ska fortfarande ligga på samma nivå som kollektivavtal i branschen. Men samma krav gäller inte längre för andra förmåner, som försäkringar.

• ”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden” (punkt 18). Enligt januariavtalet ska myndigheten senast år 2021 ha förändrats i grunden. Det innebär att fristående aktörer ska ta över matchningen medan Arbetsförmedlingen främst ska ägna sig åt kontroll och analys samt bedöma de arbetssökandes behov.

Detta har hänt: Förändringen av myndighetsbjässen har inletts och nedskärningarna som kom med M/KD-budgeten ledde till att vissa förändringar skedde snabbt.
Redan nu har Arbetsförmedlingen storvarslat, sagt upp anställda och pekat ut 130 kontor som kan försvinna. I september väntas lokalkontorens framtid avgöras.
I maj fick myndigheten i uppdrag av regeringen att förbereda inför de stora förändringar som ska ske. Bland annat ingår det att titta på hur upphandlingen av jobbmatcharna ska gå till.

• Arbetslinjen värnas. Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell” (punkt 19).

Detta har hänt: Sedan tidigare utreder Maria Hemström-Hemmingsson hur fler kan omfattas av a-kassan, och hur ersättningen kan baseras på inkomst i stället för på arbetad tid.
Den 19 juni fick hon i uppgift att också utreda ”hur arbetslöshetsersättningen kan trappas ned tydligt i takt med arbetslöshetens längd”. Hela utredningen ska vara klar 15 maj 2020.

• Arbetsrätten moderniseras (punkt 20). ”Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.” En mening i januariavtalet som gett upphov till en stor debatt om arbetsrättens framtid. Samtidigt diskuteras vad skrivningarna om arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling kommer att leda till.

Detta har hänt: I april tillsatte regeringen en utredning, som ska vara klar 31 maj nästa år, som ska titta på de aspekter av arbetsrätten som nämns i januariavtalet. Samtidigt förhandlar LO, PTK och Svenskt Näringsliv om samma frågor. Om arbetsmarknadens parter når en överenskommelse om att reformera lagen om anställningsskydd på ett sätt som ”ger ökad flexibilitet”, då ska regeringen i stället lägga förslag i linje med den. Annars genomförs utredningens förslag, som det står i fyrpartidealen.
Arbetet var nyligen i kontakt med flera av parternas företrädare som förhandlar om arbetsrätten. Enligt dem är samtalen ännu inte inne i skarpt läge, utan man diskuterar fortfarande upplägg på och formerna för förhandlingar.

• ”Nyanlända ska snabbare in på arbetsmarknaden” (punkt 40). I januariavtalet beskrivs ett integrationsår för nyanlända, ett förslag som Centerpartiet lanserade under Almedalsveckan 2018. Enligt överenskommelsen ska året bland annat innehålla intensiv yrkessvenska, praktik inom bristyrken med en anordningspeng till arbetsgivaren och mentorskapsprogram med regelbundna träffar.

Detta har hänt: Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att förbereda vad som nu kallas för ett intensivår för nyanlända. Senast 29 november i år ska uppdraget redovisas.