Samma arbetsmarknadsminister som förr tar emot på samma arbetsrum på Fredsgatan 7.

Men bilden är bedräglig, läget är ett helt annat nu jämfört med förra mandatperioden.

Nu ska socialdemokraten Ylva Johansson driva igenom reformer som hennes parti egentligen är emot. Vad som hänt blir tydligt om man blickar tillbaka till valrörelsen.

Att Sverigedemokraterna vill ha utökade undantag från turordningsreglerna lyftes då som ett angrepp på den svenska modellen.

Nu ska en socialdemokratisk minister genomföra just det. En minister som, trots allt, beskriver sig som positiv, glad och hungrig.

– Det är klart att de här förändringarna i turordningsreglerna inte är vad vi har önskat oss. Men det är en överenskommelse som i sin helhet är bra för Sverige.

Ylva Johansson betonar att utan överenskommelsen hade en annan majoritet bestämt utan hennes partis inflytande.

– Då tror jag att socialdemokratiska väljare hade känt sig svikna, säger Ylva Johansson.

Tror du inte att det blir en svekdebatt?
– Det får vi se. Men jag känner mig inte så orolig för det. Jag tror att svenska folket och LO-medlemmar är glada att vi ändå har en regering, att det inte är Ulf Kristersson (M) som är statsminister och att vi inte är beroende av Sverigedemokraterna.

Hon hoppas kunna bevisa för väljarna att hon kan göra skillnad – trots att flera av jobbfrågorna i fyrpartiöverenskommelsen, Januariavtalet, svider för partiet. Hon kallar sig en garant för att det ändå blir balanserade förslag.

Det här kommer bli en grannlaga uppgift. Jag kommer bli garanten för att det inte blir ett haveri som med etableringslotsarna och jobbcoacherna

Ylva Johansson

– Givet att Socialdemokraterna fick 28 procent i valet så förstår väl alla att man inte kan bestämma allt själv. Och det kan ingen annan heller. Ibland är debatten som att det fanns ett alternativ där Socialdemokraterna hade kring 50 procent av rösterna. Men så är det inte.

Arbetsrätten har beskrivits som en av de svåra delarna i förhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Här finns nu en skrivning om ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”.

Men det är en annan närliggande skrivning som Ylva Johansson pekar ut som en ”oerhört stor vinst”.

Den som går ut på att regeringen ska slänga sina lagförslag i papperskorgen om parterna på arbetsmarknaden kommer fram till en lösning.

– Den ger ett väldigt mandat till parterna. Det betyder att de har stor möjlighet att vara med och forma lagstiftningen.

Menar du att det blir svårt för Centerpartiet och Liberalerna att säga att parternas lösning inte är tillräcklig om både arbetsgivare och fack står bakom den?
– Det är ju det som står i överenskommelsen. Det är väldigt viktigt för oss socialdemokrater eftersom det finns en majoritet i riksdagen som är beredd att lagstifta utan att parterna är inblandade.

Det som oroar henne är att parterna måste förhandla om turordning samtidigt som de ska in i en stor avtalsrörelse. Kommer parterna att mäkta med?

Parterna, alltså fack och arbetsgivare, ska också vara med och diskutera hur etableringsjobben ska hanteras.

I fjol skakade parterna och regeringen hand på en överenskommelse om delvis statligt subventionerade anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa.

I och med Januariavtalet har villkoren förändrats – även företag utan kollektivavtal ska kunna anställa etableringsjobbarna.

Vad händer då med den nämnd som parterna skulle ansvara för och som skulle avgöra om arbetsgivare missbrukar anställningsformen? Ylva Johansson har precis avhandlat frågan med de som sitter i styrgruppen för etableringsjobben.

Det är klart att de här förändringarna i turordningsreglerna inte är vad vi har önskat oss. Men det är en överenskommelse som i sin helhet är bra för Sverige

Ylva Johansson

– Det är en väldigt svår fråga. Själva konstruktionen att det är kollektivavtalade anställningar och att parterna själva tar ett stort ansvar, det minskar byråkratin och krånglet. Samtidigt kan jag omöjligen tänka mig att släppa i väg subventioner till företag utan kollektivavtal utan kontroll. Det kan bli olika typer av system, men jag har inte svar på det i dag.

Flexicuritymodell är ett begrepp som nämns i Januariavtalet. Danmark brukar lyftas som en av förebilderna där modellen blivit verklighet, där flexibilitet för arbetsgivare kombineras med trygghet för de anställda.

I Danmark är a-kasseersättningen högre än i Sverige, för att balansera att det är lättare för arbetsgivare att säga upp. Men någon höjd a-kassa finns inte med i överenskommelsen.

I stället nämner Ylva Johansson att det måste bli lättare att kvalificera sig även för de med kortare anställningstid. Här väntas ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om a-kassan.

Minister bjuder in parterna för att prata om dödsolyckor

Arbetsmiljö

Främst lyfter hon dock större möjligheter till kompetensutveckling som ett sätt att skapa balans mellan arbetsgivarens flexibilitet och den anställdas trygghet.

En fråga som ska ingå i den statliga utredningen om turordningsreglerna och som även LO och Svenskt Näringsliv förhandlar om.

– Jag tror att kompetensutveckling är den viktigaste komponenten för större trygghet för individen. Om man inte får chans att förnya sin kompetens spelar det ingen roll om man har många anställningsår.

Arbetsförmedlingen ska efter att ha stötts och blötts i valrörelsen nu reformeras i grunden, enligt Januariavtalet.

Andra aktörer ska matcha arbetssökande med nya jobb. Det gör de även i dag, bland annat genom tjänsten stöd och matchning.

Men Ylva Johansson ser nu framför sig en modell som baseras än mer på prestation. I dag ges även olika typer av dagersättningar för deltagare.

– Det här måste utarbetas mellan de fyra partierna, men jag tror man snarare ska tänka sig ett system när det gäller ersättning som liknar det australiensiska. Du får betalt när personen fått jobb.

Modellen ska fortsatt bygga på ett valfrihetssystem.

Arbetet har tidigare granskat tjänsten stöd och matchning, och kom bland annat fram till att privata aktörer som blivit avstängda från tjänsten på grund av bristande resultat kan komma tillbaka i systemet kort därefter.

Hur ska kvaliteten säkras?
– Det här kommer bli en grannlaga uppgift. Jag kommer bli garanten för att det inte blir ett haveri som med etableringslotsarna och jobbcoacherna. Det är jag också säker på att alla fyra partier tycker är viktigt.