I januari kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna överens om att etableringsjobb ska införas den 1 juli 2020.

Partierna var också eniga om att etableringsjobb ska få användas i alla företag, även bemanningsföretag och företag som saknar kollektivavtal – något som Centerpartiet och Liberalerna hade krävt.

Men etableringsjobben föddes i en överenskommelse mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv hösten 2017 som en ny typ av kollektivavtalad anställning.

Att anställningarna bara ska användas i företag som är bundna av kollektivavtal var en grundförutsättning.

Hela våren har arbetsmarknadsdepartementet diskuterat med LO, Unionen och företrädare för Svenskt Näringsliv hur etableringsjobben ska ”utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag”, som det står i januariavtalet.

Regeringen skickar nu ut en rad förslag om lagändringar på remiss för att bädda för etableringsjobb enligt den modell parterna förhandlat fram.

Av promemorian framgår bland annat att den statliga ersättningen till de etableringsanställda ska vara pensionsgrundande, ge rätt till sjukpenning och ligga till grund för a-kassa.

Men hur etableringsjobb ska kunna användas i företag utan kollektivavtal, och i bemanningsföretag, är fortfarande oklart.

Enligt parterna förbereder regeringen ett alternativt system för företag som saknar kollektivavtal, där den statliga subventionen av anställningen ska bli lika stor.

Hur det systemet ska se ut har parterna inte fått veta.

– Men vi har frågat om de etableringsanställda i företag utan kollektivavtal ska få hyras ut, och fått klart besked att uthyrning ska vara möjlig. Medan uthyrning inte är möjlig i parternas system, säger Anders Weihe, förhandlingschef vid Teknikföretagen.

Om det blir så att etableringsanställda ska få hyras ut skulle det vara ett bakslag för LO, som befarar att inhyrd personal med statliga subventioner ska tränga undan vanliga jobb.

– Bemanningsföretag kan inte omfattas av parternas etableringsjobb. Det är vi och arbetsgivarna överens om. Om regeringen sedan gör ett eget system för företag utan kollektivavtal, så är det inte etableringsjobb, utan någonting annat. Det kan vi inte råda över, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Problemet är att det alternativa systemet för företag utan kollektivavtal även ska få användas av företag som har kollektivavtal, men vars fackliga motpart inte vill underteckna ett avtal om etableringsjobb i branschen.

I praktiken handlar det om byggbranschen, där Byggnads har tackat nej till etableringsjobb.

Företag i byggbranschen som har kollektivavtal kan alltså komma att runda förbudet mot uthyrning av etableringsanställda, genom att utnyttja de ”alternativa” etableringsjobb som regeringen förbereder.

Arbetet har förgäves sökt LO-företrädarna i samtalen med regeringen, Handels ordförande Susanna Gideonsson och LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin, för kommentarer.

– Det här är ett jävla sätt. Kravet från C och L att etableringsjobben ska finnas i företag utan kollektivavtal stökar till hela processen, säger Urban Pettersson, förhandlingschef vid Elektrikerna, som annars för egen del är redo att teckna avtal om etableringsjobb.

Vid sidan av uthyrning återstår andra svåra hinder för etableringsjobben, enligt Anders Weihe.

Ett av dem är att subventionen av etableringsjobben skulle kunna beröras av EU:s regler om statsstöd.

Det är i alla fall regeringens bedömning, och i promemorian säger regeringen att den statliga ersättningen ska utformas så att den uppfyller kraven i EU-kommissionens förordning på området.

– I så fall kommer vi så långt från parternas principöverenskommelse om etableringsjobben att det framstår som meningslöst att fortsätta det här, säger Anders Weihe, som räknar upp regler som skulle göra etableringsjobben otympliga: regler om referenslön, regler om att etableringsjobb inte får användas i företag som har sagt upp på grund av arbetsbrist de senaste tolv månaderna och så vidare.

Parterna förhandlade fram sin överenskommelse om etableringsjobb hösten 2017.

Anders Weihe konstaterar att etableringsjobben nästan två år senare ”inte är i närheten” av att bli verklighet.

Den intensiva vilja hos arbetsgivarna att hjälpa till med integrationen som fanns efter flyktingvågen 2015 klingar av.

Och nu är världskonjunkturen på väg ner.

Fakta om etableringsjobb

• Med etableringsjobb vill parterna skapa en ny typ av subventionerade anställningar, reglerade i kollektivavtal, för att hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. En principöverenskommelse om etableringsjobb slöts hösten 2017 mellan Svenskt Näringsliv å ena sidan och Unionen och de flesta LO-förbunden å den andra.

• Arbetsgivarens lönekostnad ska begränsas till 8 400 kronor i månaden. Staten fyller sedan på, så att den sammanlagda inkomsten motsvarar den lägsta lönen i kollektivavtalet för branschen.

• Den statliga ersättningen ska gå direkt till den anställde, som på så sätt får sin inkomst från två håll: Arbetsgivaren och Försäkringskassan. Detta till skillnad från vad som gäller i nystartsjobb och andra subventionerade anställningar där arbetsgivaren betalar hela lönen och begär ersättning från staten.

• För att bedöma hur stor den statliga ersättningen ska vara måste Arbetsförmedlingen veta hur kollektivavtalet ser ut. Regeringen föreslår att fack och arbetsgivare ska bli skyldiga att ge myndigheten en kopia av avtalet, och ”lämna uppgifter som har betydelse” för den statliga ersättningen. Om de vägrar ska de kunna dömas till böter.

• Byggnads har tackat nej till etableringsjobb, eftersom branschen redan har en form av lägre avlönad anställning (kombinerad med utbildning) för nyanlända och personer som hoppat av gymnasiet.