Med etableringsjobben vill facken och arbetsgivarna skapa en ny form av subventionerade anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Genom att staten betalar drygt halva lönekostnaden ska etableringsjobben bli attraktiva för arbetsgivarna.

Genom att alla arbetsvillkor utom just lönen regleras i kollektivavtal ska anställningarna bli enkla att använda – och svåra att missbruka.

Före valet var parterna och regeringen överens om reformen. Men januariavtalet mellan S, MP, C och L i januari ändrade förutsättningarna.

Överenskommelsen säger att etableringsjobben ska ”utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag på ett sätt som gör att fördelarna med etableringsjobben inte går förlorade”.

Sedan regeringen bildades har den talat ömsom med facken och arbetsgivarna, ömsom med C och L om hur detta ska gå till.

Tre frågor står i centrum, enligt Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe: uthyrning av etableringsanställda, etableringsjobb i företag utan kollektivavtal samt EU:s regler om statsstöd.

I den första frågan verkar läget klarast: Det blir inga etableringsjobb i bemanningsföretag, trots att C och L har krävt det.

Fackens motstånd mot detta bottnar i rädsla för att statliga subventioner till bemanningsföretagen skulle rubba balansen på arbetsmarknaden.

Inhyrning av personal skulle tränga undan ”vanliga” jobb.

– Etableringsjobben förutsätter överenskommelser bransch för bransch. Och vi skriver inte på en överenskommelse för bemanningsföretagen, klargör IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsgivarnas organisationer ger samma besked: Vi står fast vid vår överenskommelse med facken, som säger att etableringsjobb inte ska användas i bemanningsföretag.

Parterna är också eniga om att deras etableringsjobb bara kan användas i företag som är med i en arbetsgivarorganisation och har kollektivavtal.

”Vi kan bara träffa överenskommelser för våra medlemmar”, resonerar de.

För att illustrera pekar Veli-Pekka Säikkälä på den partssammansatta nämnd som ska lösa tvister om etableringsjobben:

– Hur skulle beslut som fattas av parterna i nämnden kunna binda ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation?

Lösningen kan i stället bli att regeringen utformar ett alternativt system för företag som inte har kollektivavtal.

Vad gäller EU:s regler för statsstöd till företag (som ska förhindra att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids) hoppas parterna att EU-kommissionen inte ska lägga sig i etableringsjobben.

Risken är annars att EU får vetorätt även mot framtida uppgörelser där parterna räknar med stöd från staten, till exempel ett eventuellt nytt system för omställning.

– Diskussionerna med regeringen har varit konstruktiva, säger Anders Weihe. Jag ser ganska goda möjligheter att det blir något av etableringsjobben.

– Men det är irriterande att det har tagit så lång tid. Integrationen på arbetsmarknaden måste bli effektivare, det är en otroligt viktig fråga.

Siktet är nu inställt på att etableringsjobben ska vara på plats den 1 juli 2020.

Då kan sämre konjunktur minska företagens vilja att anställa oprövad arbetskraft, befarar parterna.