Arbetsdomstolen (AD) har i dag, onsdag, kommit med en dom i ett mål som länge väntat på klargörande.

Det handlar om hur lång uppsägningstid arbetstagare har rätt till när man jobbat hos en arbetsgivare, och där sedan verksamheten läggs ut på entreprenad och arbetsuppgifterna består men arbetsgivarna är ny.

Får arbetstagaren då tillgodoräkna sig åren hos den första arbetsgivaren, och på så sätt få längre uppsägningstid som många kollektivavtal ger? Svaret är nej i det fall som nu prövats.

– Det är inget att hymla om. Vi är besvikna. Vi trodde att AD skulle gå på den väg EU-domstolen slagit in. Nu får vi acceptera att det inte är så. För de här personerna skyddas inte med den extra uppsägningstiden. Det står svart på vitt, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt som skrev om fallet i en debattartikel på arbetet.se

– Domstolen drar ju samma slutsatser som vi gjorde av EU-domstolens förhandsavgörande. Och det är ju den enda rimliga tolkningen, anser i stället Almegas chefsjurist Jonas Stenmo.

Fallet som nu prövats startade 2011 när ISS Facility Management sa upp 200 anställda som jobbade med service på Astra Zeneca.

Tidigare hade de varit anställda av Astra Zeneca, sedan tog ISS över.

När ISS i nästa led förlorade upphandlingen fick de gå.

I kollektivavtalet hade den som fyllt 55 år och som varit anställd under tio sammanhängande år rätt till dubbelt så lång uppsägningstid, ett år i stället för ett halvår.

Men de som blev uppsagda fick bara sex månader.

– Den förmånen, som finns i alla Unionens kollektivavtal, är jätteviktig för oss som har passerat 55 år och har svårare än unga att hitta nytt jobb, sa Bo Löfgren och Jan Holmberg, två av dem som fick gå till Arbetet tidigare.

Enligt arbetsgivaren kunde de inte tillgodoräkna sig den anställningstid de haft hos arbetsgivaren före verksamhetsövergången, det vill säga Astra Zeneca.

Det blev en tvist där fyra medlemmar i Unionen, bland andra Bo Löfgren och Jan Holmberg, gick vidare och drev fallet till domstol.

Enligt Almega, som för ISS talan i målet, är det en ”acceptabel företeelse” att arbetstagare hamnar i ”mindre fördelaktig situation än före övergång” när en verksamhet läggs ut på entreprenad, eller byter entreprenör.

Men inte heller AD kunde till en början fatta ett beslut, utan vände sig till  EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande.

Det är nämligen EU:s överlåtelsedirektiv som delvis styr vilka rättigheter arbetstagare har när en annan huvudman tar över en verksamhet, och de anställda är kvar men får ny arbetsgivare.

Nu har dock AD resonerat klart. Därmed har fallet nått vägs ände.

I och med att nya kollektivavtal hade hunnit träffas sedan övergången av verksamheten skedde anser AD att parterna har haft chans att göra upp i nya kollektivavtal vilket ”ligger väl i linje med utgångspunkten i svensk arbetsrätt”.

– Det blir ett aningen teoretiskt där. Vi har ju tyckt att vi har stöd i EU-rätten här som då trumfar svensk rätt, om man då tvistar om det kan man inte samtidigt yrka på att förändra avtal. Då säger man indirekt att man inte har stöd, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

– Jag tycker att det är viktigt att slå fast att de som parterna på svensk arbetsmarknad kommit överens om står fast trots olika EU-direktiv. För i just det här direktivet ska man ju ta hänsyn både till arbetstagaren och förvärvades intressen, säger Jonas Stenmo, Almegas chefsjurist.

AD anser också att det går att tolka EU-domstolens förhandsavgörande som att förlängd uppsägningstid kräver tio års sammanhängande anställningstid hos den nya arbetsgivaren. Vilket alltså var arbetsgivarens linje.

– Omställningstrycket i samhället ökar, mer läggs ut på entreprenad. En bestämmelse som skyddar ett sådant här villkor hade varit viktig. Nu finns så klart risken att tjänstemän som fyllt 55 år och jobbat i tio år sätter sig på tvären och säger nej vid övergång för att få ut pengarna. Och det är ju inte bra för någon egentligen, säger Martin Wästfelt på Unionen.

– Jag ser ingen sådan risk. Det innebär ju att personen riskerar att förlora jobbet, säger Jonas Stenmo, Almegas chefsjurist.

Två av domstolens ledamöter var skiljaktiga, och tolkar EU-domstolens utlåtande på ett annat sätt. Unionen hade yrkat på såväl ekonomiskt skadestånd till två av de anställda, som allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott till alla fyra, samt till förbundet.

Nu får man i stället stå för rättegångskostnader på närmare 1,4 miljoner kronor.