Fackförbundet HRF har i veckan kritiserat bristande kontroller och återkoppling när det gäller beslut om subventionerade anställningar.

Arbetsförmedlingen bekräftar att fackförbunden inte kan få veta hur det gått efter det fackliga samrådet, exempelvis om facket sagt nej för att lönen är för låg enligt nivån i kollektivavtalet.

– När facket frågar i efterhand hur det gick får Arbetsförmedlingen inte berätta någonting, det är total sekretess på det. Jag kan förstå frustrationen hos facket, men lagstiftningen ser ut så, säger Anna Araskog, vikarierande sektionschef på Arbetsförmedlingens programsektion.

Eftersom facket aldrig får veta vem den subventionerade anställningen gäller och de inte vet om Arbetsförmedlingen lyssnat på deras varningar är det också svårt att följa upp, menar bland annat HRF.

Även Handels och Transport har kritiserat samråden och de bristande kontroller de upplever.

Anna Areskog på Arbetsförmedlingen säger att myndigheten kan kontrollera de subventionerade anställningarna på två sätt.

Dels har de lokala arbetsförmedlarna i uppdrag att kontrollera om de misstänker att arbetsgivare inte sköter sig, dels har myndigheten en central kontrollavdelning.

– Vi kan inte säga nej för att det saknas kollektivavtal. Fackens uppdrag är att signalera till oss om arbetsgivare saknar kollektivavtal. Då blir vår uppgift att kolla upp den arbetsgivaren lite bättre än vad vi kanske måste göra om facket säger att det här är en utmärkt arbetsgivare.

Vad kan arbetsförmedlaren göra?
– De kan åka ut på en arbetsplats, de kan be att få titta på lönespecifikationen, de kan göra ganska mycket förutom kontrollen som görs inför varje beslut.

Hur mycket tid har arbetsförmedlarna för att åka runt på arbetsplatser?
– Inte tillräckligt, men det är meningen att vi ska göra det. Och vårt nya digitala system kommer underlätta, för då vet de vilka arbetsplatser de ska prioritera.

Enligt Anna Araskog är Arbetsförmedlingen på gång med ett nytt digitalt system för de fackliga samråden, som kommer ge arbetsförmedlarna en bättre bild av arbetsgivarna och hur ofta arbetsförmedlare beviljar en arbetsgivare lönestöd trots att facket avråder.

Men samtidigt poängterar hon att direktiven redan i dag är tydliga – om försäkringar och lön inte följer kollektivavtal ska arbetsförmedlaren inte bevilja bidrag.

Det digitala systemet kommer också göra det smidigare för fackförbunden, menar Anna Araskog. Även om sekretessreglerna fortfarande gäller.

Det finns även en central avdelning som gör kontroller på myndigheten, enheten för kontroll och uppföljning.

Den utreder bland annat om arbetsgivare betalar för låg lön eller inte ger försäkringar enligt kollektivavtalsnivån. Men hur många arbetsgivare som varje år upptäcks för att bryta mot reglerna vet inte Arbetsförmedlingen.

– Man kan inte se hur många ärenden som ”får träff”. Inte på ett enkelt sätt, då måste du öppna varje ärende och handjaga det. Så i praktiken kan man säga att det faktiskt inte går. Det vore enormt tidskrävande, säger Anna Araskog.

Den statistik som förs är över beslut om återkrav. Men att en arbetsgivare blir skyldig att betala tillbaka lönestöd kan lika gärna handla om andra orsaker, som att någon varit sen med att rapportera in att en person har slutat och ändå fått en subvention.

Det behöver alltså inte handla om ”bedrägligt uppsåt”, poängterar myndighetens pressavdelning.

Antal återkravsbeslut har ökat mycket de senaste tre åren. 2014 ställdes 5 415 sådana krav på totalt 62,8 miljoner kronor, i fjol var motsvarande siffra 8 579 och beloppet som krävdes tillbaka 228,6 miljoner kronor.

Utbetalningarna för anställningsstöd till arbetsgivare har inte förändrats nämnvärt under den tiden utan gått från runt 21 till 20 miljarder kronor årligen.

Inte heller finns en exakt siffra på hur många kontroller som görs, eftersom kontroller sker både centralt och av de lokala arbetsförmedlarna. Centralt har kontrollerna ökat något på tre år, från 3 718 år 2014 till 4 407 i fjol.

Totalt antal beslut om anställningsstöd har legat på en ganska jämn nivå, runt 300 000 per år, under denna tid.

Klart är att det inte finns några sanktioner för arbetsgivare som bryter mot kravet på ”kollektivavtalsliknande villkor”. Upptäcks ett fel görs en omprövning och i värsta fall kan arbetsgivaren bli återbetalningsskyldig.

Anna Araskog ser positivt på att det nya anställningsstödet som regeringen nu utformar, introduktionsjobb, kommer ges till arbetsgivaren via skattekontot hos Skatteverket när lön, skatt och avgifter är betalade istället för ett direkt bidrag som i dag.

Bland annat eftersom det inte blir samma flöde av kontanter till arbetsgivaren.