Regeringen har meddelat att man tänker slå ihop fem statliga anställningsstöd till ett – introduktionsjobb.

HRF kräver nu att det samtidigt införs tuffare kontroller och hårda krav på Arbetsförmedlingen att återkoppla hur de hanterar fackens invändningar vid anställningar.

– Vi förväntar oss rätt mycket av regeringen. Vi vill att de återkommer med att säkra upp återkoppling och tuffare bestraffningar för de arbetsgivare som inte sköter sig, understryker HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Bakgrunden är ett utbrett missnöje med hur dagens system fungerar.

Hotell- och restaurangfacket har nu bestämt sig för att bojkotta samråden i de här ärendena. Unionen gjorde det för några år sedan, och HRF har nu – med vånda – fattat samma beslut, uppger Per Persson.

– HRF får in 17 000 samråd per år, och vi känner inte att vi blir hörda i det här, så vi kommer inte att besvara några samråd efter årsskiftet, förklarar han men tillägger att beskedet kan ändras om regeringen fattar nya beslut.

…vi känner inte att vi blir hörda i det här, så vi kommer inte att besvara några samråd efter årsskiftet

Per Persson, HRF

De så kallade samråden sker mellan Arbetsförmedlingen och fack inför ett beslut om en subventionerad anställning.

Facket får se vilken lön en person ska få och ska sedan svara myndigheten om villkoren ligger i nivå med kollektivavtal.

Men HRF känner inte att de får gehör för sina synpunkter.

Vilka konsekvenser får ert beslut att bojkotta samrådet för dem som är aktuella för ett subventionerat jobb i er bransch?
– Uppenbarligen inte så stora, eftersom det är så pass mycket problem och fusk som i dag sker ute på arbetsplatserna.

Per Persson berättar att det går åt totalt fem heltidstjänster för att svara på de 17 000 samråden som kommer in varje år. Vem personen som är aktuell för anställningen är får förbundet aldrig veta.

Sekretess gäller även i nästa led, vilket gör att HRF inte kan få återkoppling på om en person anställts trots att villkoren var för dåliga.

– Däremot händer det ofta att vi får in ett löneärende från en arbetsplats där vi sagt nej, konstaterar Per Persson.

I många fall tar också medlemmar kontakt med facket för att få hjälp med sina löner. Av de fyra till fem tusen ärenden som förbundet får in per år gäller den absoluta merparten lön och ersättningar.

Enligt Per Persson finns en subventionerad anställning i botten för 80 procent av löneärendena.

Men här har de lokala avdelningarna rättat honom, säger han, flera har påpekat att det snarare handlar om 90-95 procent av ärendena.

Per Persson menar att stora statliga lönesubventioner bidrar till lönedumpning och en snedvriden konkurrens i framför allt restaurangbranschen.

I dagsläget ligger arbetslösheten i sektorn på 7 till 8 procent för dem som jobbar heltid. I fjol fick över 11 000 i branschen a-kassa.

– Om de inte får jobb, varför slussar man in 17 000 övriga förfrågningar? Det blir jättekonstigt för oss.

Enligt HRF:s beräkningar går omkring 1,6 miljarder kronor varje år i lönesubventioner till hotell- och restaurangbranschen.

”Oerhört mycket” sett till branschens storlek, enligt Per Persson. Samtidigt är det bara ungefär var femte person som har ett jobb åtta veckor efter att stödet har upphört. Många blir av med jobbet när subventionen tar slut.

– Det innebär att en stor del av stödet går rätt ner i arbetsgivarnas fickor. All erfarenhet är bra för individen, men ska staten betala ens cv?