Var det verkligen rätt lön som kom in på bankkontot varje månad? Med den frågan vände sig ett manligt kafébiträde i Gävle till facket i våras.

Då hade han haft en subventionerad anställning i tre månader, där Arbetsförmedlingen gett stöd till arbetsgivaren.

Varje månad fick han in runt 12 000 kronor efter skatt, alltså flera tusen kronor under kollektivavtalets miniminivå.

– Han tyckte att det var jättejobbigt och kände sig lurad och besviken, säger Anette Olsson som berättar om fallet eftersom mannen inte vill berätta själv.

Mannen hade inte fått några lönespecifikationer, och när Hotell- och restaurangfackets (HRF) ombudsman Anette Olsson begärde ut dem var arbetsgivaren först motvillig.

När hon till slut fick se dem stod det klart att mannen hade fått runt 5 000 kronor för lite i lön varje månad.

Arbetsgivaren betedde sig väldigt illa, så det slutade med att vi fick hjälpa den här killen därifrån

Anette Olsson, ombudsman HRF

Ändå såg allt rätt ut på pappret när Arbetsförmedlingen inför anställningen stämde av med HRF.

Det fanns kollektivavtal, lönen på 22 000 kronor låg rätt enligt avtal och det fanns inga tidigare tvister med arbetsgivaren.

När facket krävde arbetsgivaren på den innestående lönen reagerade arbetsgivaren starkt, enligt HRF:s Anette Olsson.

– Arbetsgivaren betedde sig väldigt illa, så det slutade med att vi fick hjälpa den här killen därifrån. Det gick inte att vara kvar.

Anette Olsson vill inte gå in på detaljer om vad som hände, eftersom mannen vill vara anonym. Men hon berättar att det uppstod en hotfull situation efter att mannen kontaktat facket.

Enligt Anette Olsson vägrade först arbetsgivaren att gå med på fackets krav. Men efter att HRF kontaktat Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren förstod att de inte skulle få rätt till stöd medan tvisten pågick vände plötsligt kaféägaren.

– Så fort de förstod det gick de med på att betala allting. Så här är det ofta i förhandlingar när det ligger stöd i botten, och det gör det nästan alltid.

Anette Olsson är kritisk till det nuvarande systemet med anställningssubventioner.

– Den här arbetsgivaren hade hela tiden flera anställda med stöd. De var till och med öppna med att de inte gick runt utan stöden.

I framtiden kommer hon att avråda Arbetsförmedlingen från att betala ut stöd till arbetsgivaren. Men eftersom facket inte får veta om arbetsförmedlarna lyssnat på fackens synpunkter är det svårt att följa upp.

Av de fall som kommer in till HRF ser hon att arbetsförmedlare ibland ger arbetsgivare rätt till lönestöd trots att facket avrått.

Det som är frustrerande, menar Anette Olsson, är att det är svårt att hjälpa alla de medlemmar som hör av sig till HRF och vill ha hjälp i liknande fall.

– De har ofta inga anställningsbevis, inga lönespecifikationer. De har nästan ingen handling alls som styrker att de faktiskt varit där och jobbat.

I ett möte som Anette Olsson nyligen hade med myndigheten fick hon veta att alla sådana handlingar är sekretessbelagda.

En anställd kan alltså inte begära ut de lönespecifikationer som gäller hen själv och som arbetsgivaren varje månad måste skicka in till Arbetsförmedlingen.

– Arbetsgivaren kan i princip skicka in en lönespecifikation som inte alls stämmer för att få ut det här stödet, för det finns ingen som kontrollerar att det stämmer. Det är det värsta med de här stöden – att det går så mycket skattepengar till arbetsgivare och att det inte finns någon kontroll. Arbetsförmedlingen lämnar inte ut uppgifter till någon, så då kan ingen kolla om det är sant.

Arbetet följer upp med kommentarer från Arbetsförmedlingen.

Så fungerar subventionerade anställningar:

• Det finns runt tolv subventionerade anställningsstöd i dag, beroende på hur man räknar. De vänder sig till nyanlända, långtidsarbetslösa och personer med funktionsvariation.

• En arbetsgivare som vill anställa någon med subvention tar kontakt med Arbetsförmedlingen.

• Arbetsgivaren kan redan ha en person i åtanke eller så kan Arbetsförmedlingen hjälpa till med matchningen.

• Ett av stöden, nystartsjobb, är en rättighet för arbetsgivaren. Uppfyller man villkoren, får man bidrag direkt.

• För de andra stöden gör Arbetsförmedlingen en bedömning. I det ingår ett så kallat samråd med fackförbundet, där lön och andra villkor ska vara enligt kollektivavtal. Arbetsgivaren behöver inte ha kollektivavtal.

• Arbetsförmedlingen ska även kontrollera att arbetsgivaren inte har näringsförbud, skatteskulder eller en betalningsanmärkning ”som inte är obetydlig”.