13 varsel om strejk och blockad har lagts i årets avtalsrörelse, enligt Medlingsinstitutets sammanställning.

Tolv av varslen har kommit från LO-förbund, det trettonde är Unionens varsel från i våras för kabinpersonal inom flyget.

Av de tolv varslen från LO-förbund har nio riktats mot Almegas medlemmar, senast mot Almega Samhallförbundet, där blockad mot övertid, mertid och nyanställningar kan inledas den 12 oktober.

– Statistiken visar att Almega inte är seriösa, kommenterar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. De är arbetsmarknadens värstingar. När de nu vägrar Samhalls anställda samma låglönesatsning som andra grupper har fått går de för långt. Det är skamligt. Vårt tålamod är slut.

Ända sedan Almega hamnade på kollisionskurs med Fastighetsanställdas förbund om fastighetsskötarnas löner i april har motsättningarna handlat om den låglönesatsning som LO-förbunden driver i årets avtalsrörelse.

LO-förbunden hävdar att riktmärket i avtalsrörelsen 2017 är löneökningar på 6,5 procent under en treårsperiod, plus låglönesatsning.

Arbetsgivarna hävdar att en eventuell låglönesatsning måste rymmas inom de 6,5 procenten.

– Alla andra arbetsgivare har böjt sig för att låglönesatsningen finns med som en del av märket, säger Torbjörn Johansson. Almega har konsekvent vägrat godkänna det som andra arbetsgivare har godkänt. Ja, de underkänner avtal som de själva har tecknat, för att varje gång gå tillbaka till sin ursprungsposition.

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef vid Almega, avvisar den beskrivningen.

– Inom Svenskt Näringsliv har vi varit överens om att låglönesatsning kräver motprestationer från den fackliga sidan som kan räknas av, så att kostnadsökningen håller sig inom 6,5 procent.

– Sedan är det här ingen exakt vetenskap. I några fall har vi ansett att vi fått full avräkning för låglönesatsningen, medan arbetstagarparten säger att de inte behövde betala. Det kan handla om förenklingar i avtalet som sänker kostnaderna för våra företag, men som facket inte ser som försämringar.

Stefan Koskinen tillägger att Almega tycker att det är olyckligt att de första, märkessättande avtalen våren 2017 inte blev tydligare.

– Avtalskonstruktionen var inte något större problem i exempelvis teknikavtalet, där lönepotter bildas i varje företag och löneökningarna anges i procent. Den blev besvärligare i avtal där löneökningarna anges i kronor och samma krontal gäller för hela avtalsområdet. Det kan förklara ett antal varsel mot Almega Tjänsteförbundet, menar han.

Sedan många år hävdar Svenskt Näringsliv att det är för lätt för facket att ta till stridsåtgärder, och att politikerna borde skärpa konfliktreglerna.

Visserligen går färre arbetsdagar förlorade till följd av strejk i Sverige än i de flesta länder – men det beror på att arbetsgivarna ser sig tvungna att gå facket till mötes så fort facket varslar, resonerar Svenskt Näringsliv.

Torbjörn Johansson säger att Almega provocerar LO-förbunden att varsla för att förvärra varselstatistiken, och på så sätt driva fram mer restriktiva konfliktregler.

– Vi kommer inte att acceptera statistiken. Varsel som lagts för att Almega tvingar oss till det borde inte räknas, säger Torbjörn Johansson.

Stefan Koskinen är helt oförstående inför LO:s beskyllning.

– Skulle vi vilja ha konflikt för konfliktens egen skull? Nej. Våra medlemsföretag har ingen politisk agenda, deras uppdrag till Almega är att vi ska teckna kollektivavtal. Och det gör vi – inte med LO, utan med LO:s medlemsförbund.