Nyheter

Bantade krav på schysta villkor

Bygg-vd:n Carin Stoeckmann tror det blir svårt att hålla koll på alla avtal som är inblandade i ett bygge – både för entreprenören och för upphandlaren. Foto: Jenny Leyman

ARBETET GRANSKAR. ”Urvattnat”, anser LO om regeringens nya förslag om arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling. Men experten Kerstin Ahlberg bedömer det som en ”hyfsad kompromiss”.

LÄS OCKSÅ Riskbransch 1: ”De som vill göra fel kan fortsätta att göra det”

Nu gör regeringen ett nytt försök att driva igenom att arbetsrättsliga krav ska finnas med vid offentlig upphandling. Efter att ha justerat förslaget flera gånger når regeringen nu majoritet i riksdagen.

Facket hade önskat mer. Men experten Kerstin Ahlberg, föreståndare för institutet för social civilrätt vid Stockholms universitet, konstaterar att lösningarna inte är enkla.

– Då är det här kanske en hyfsad kompromiss, man får vara glad för det lilla, säger hon.

Regeringen föreslår att villkor enligt kollektivavtalets lägsta nivå i vissa fall ska krävas när det gäller arbetstid, lön och semester. Det handlar om upphandlingar som landar över EU-reglernas tröskelvärden.

Det innebär drygt 1,2 miljoner kronor vid statliga upphandlingar, drygt 1,9 miljoner för kommuner och landsting samt knappt 48 miljoner vid upphandling av byggentreprenader.

Begränsningen till större upphandlingar fanns inte i det lagförslag som i höstas röstades ned i riksdagen.

Enligt regeringen ligger var tredje offentlig upphandling över gränserna. Det betyder dock inte att kraven om arbetstid, lön och semester alltid måste ställas. Det måste bara ske då man tycker att det behövs för att undanröja risker för oskäliga villkor.

LÄS OCKSÅ Riskbransch 2: Effekten kan dröja flera år

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) är inte helt nöjd, men ser förslaget som ett viktigt steg framåt.

– Problemen finns främst i färdtjänst, i städbranschen och i bygg. Tittar man på de upphandlingarna är de normalt sett stora.

Han säger att problemen varit störst vid färdtjänstupphandlingar i Stockholm.

– Där pratar vi om väldigt stora upphandlingar. Så det här får en stor effekt på problembranscherna och förbättrar situationen för de som sliter i offentligt finansierad verksamhet, säger han.

Kristdemokraternas vikarierande partiledare Jakob Forssmed har bekräftat att partiet står bakom förslaget.

– Vi gör det här för att vi ser att förslaget värnar goda arbetsvillkor för anställda i riskbranscher sam-tidigt som det värnar småföretagares möjlighet att delta i upphandlingar. Samtidigt undviker vi dryga böter från EU.

Han syftar på EU-direktiv som kräver att Sverige reglerar den här typen av krav.

Det är inte första gången förslaget görs om för att passa en majoritet i riksdagen. I ett tidigt utkast fanns det med krav som rörde tjänstepension och försäkringar. De försvann redan våren 2016. Sedan röstades lagförslaget ner i riksdagen i höstas och har nu justerats ytterligare. Från fackligt håll har det kommit kritik upprepade gånger längs vägen.

– Avsaknaden av tjänstepension och försäkringar är en av de vikti-gaste konkurrensfördelarna för företag som saknar kollektivavtal. Den fördelen kommer de att kunna ha kvar, sa Kommunals jurist Oskar Taxén till Arbetet i maj förra året.

LÄS OCKSÅ Liten seger över lönedumparna – Yonna Waltersson

Byggnads ordförande Johan Lindholm förde ännu tidigare i processen fram kritik, i tidningen Byggnadsarbetaren, mot att man talar om kollektivavtalsenliga villkor och inte om faktiska krav på svenska kollektivavtal. När det nuvarande förslaget blev känt i förra veckan kallade LO:s -andre vice ordförande Berit Müllerström det otillräckligt:

– Det är ett litet steg i rätt riktning men det är ett urvattnat förslag. Jag tycker att det är ganska bedrövligt att allianspartier och SD inte vill stödja det här.

Juristen Kerstin Ahlberg tycker att det var problematiskt att det tidigare förslaget inte satte någon gräns för hur små upphandlingar reglerna skulle omfatta. Hon menar att det vore ohanterligt om alla småkommuner skulle jobba med dessa krav. När lagen går igenom väntar arbetet med att identifiera krav för respektive bransch. Det ska ske i samarbete med parterna.

– Jag tror att det kommer vara mycket svett i början, men jag tror också att parterna har börjat inse att om det ska bli något av det här måste de försöka komma fram till någon form av konsensus om vad som gäller, säger Kerstin Ahlberg.

Så ska upphandlingskraven fungera

Vilka krav ska ställas?
Lön, semester och arbetstid som minst motsvarar lägstanivån i kollektivavtal eller lag (om lagen är bättre). Villkoren ur avtal ska plockas fram i samverkan med parterna. Om det inte går att fastställa vilken nivå som gäller upphör skyldigheten att ställa krav i upphandlingarna. Kerstin Ahlberg konstaterar att det blir en ”intressant fråga” för förbund som å ena sidan vill ha upphandlingskrav men å andra sidan har sifferlösa avtal, där det alltså inte finns någon lönenivå att hänvisa till.

När ska kraven ställas?
I offentliga upphandlingar som omfattar mer än EU:s tröskelvärden. Men det gäller inte alla sådana upphandlingar, utan dem där det anses behövligt på grund av risk för oskäliga villkor. Den upphandlande enheten ska avgöra detta med stöd av Upphandlingsmyndigheten. Det företag som får kontrakt med sådana här krav ska också ställa kraven på underentreprenörer de anlitar.

Hur ska kraven följas upp?
När det inte finns kollektivavtal där facket kontrollerar efterlevnaden blir detta helt enkelt en del av uppföljningen av själva upphandlingen, som ska skötas av den som gjort upphandlingen.