Det har blivit svårare för anställda att ta ledigt för att gå fackliga kurser. Det svarar nästan alla LO-förbund i en enkät som Arbetet och medlemstidningarna i LO Mediehus skickat ut. En förklaring är att arbetslivet blivit tuffare.

– Många har otrygga anställningar och då är det svårt att vara borta från jobbet. Timanställda som sitter och väntar vid telefonen på att få jobb begär inte ledigt för facklig utbildning, säger Dag Leander, studieombudsman på Transport.

Problemet är stort inom tjänstesektorn, men även anställda i industrin har fått det svårare att ta ledigt för fackliga studier.

– Organisationerna är mer tajta och nu så slimmade att någon måste jobba övertid om man är borta tre dagar för fackliga studier. Då blir det ett tryck, inte bara från arbetsgivarna utan också från jobbarkompisarna att strunta i utbildningen, säger P-A Pettersson, studieombudsman på Pappers.

Trots ett tuffare klimat tycker förbunden ändå att de håller ungefär samma utbildningsnivåer från år till år. Om det verkligen är så är svårt att säga. Varje år satsar LO och medlemsförbunden flera hundra miljoner på facklig utbildning men det finns ingen samlad bild av hur många och vilka som går kurserna.

– Det borde vi kanske ha, men det är mer en fråga för varje förbund. Det viktiga är att vi lägger energi på att nå ut med utbildningarna, säger Ingela Edlund, LO:s andre vice ordförande, som ansvarar för fackliga studier.

Hon säger att det är en självklarhet för facket att prioritera utbildning.

– Utbildningen är ryggraden i det fackliga arbetet. Utan välutbildade förtroendevalda får vi ingen bra facklig verksamhet, och medlemmarna måste förstå  vilka rättigheter de har.

För att nå fler krävs nya former för utbildning, till exempel över internet, tror Ingela Edlund, men också mer resurser. För 20-30 år sedan fick fler medlemmar facklig utbildning då det fanns ett statligt bidrag för korttidsstudier, och det vill LO nu ha tillbaka.

En motion till LO-kongressen som föreslår att LO ska verka för ett nytt korttidsstudiestöd gillas av förbundsstyrelsen, och det är troligt att även kongressen bifaller motionen. Det skulle inte bara gynna fackliga studier utan även andra korta utbildningar.

– Vi i facket tar ett stort ansvar för att lågutbildade ska få utbildning och när det fungerar som det ska blir det inte bara utbildning i fackliga frågor, utan samhällskunskap, språk och mycket annat, säger Ingela Edlund.

Hon tillägger att behovet av studier ökar för lågutbildade i takt med att arbetslivet kräver mer. De fackliga studierna kan i många fall fungera som en inkörsport till andra vuxenstudier.

– Många har berättat för mig att de vågat söka en kommunal vuxenutbildning när de tagit steget och gått en facklig medlemsutbildning och det är oerhört viktigt.

LÄS OCKSÅ

HRF:s recept: sätt mål för hur många som ska utbildas

Så satsar LO-förbunden på utbildning

Det fackliga ljuset tänds i skolbänken

Enkät om facklig utbildning

Fackliga utbildningar

Fackliga utbildningar hålls både tvärfackligt och förbundsspecifikt, och det finns många varianter. I grunden kan de dock delas in i tre olika nivåer:

1.Facklig introduktion 
En kort utbildning på några timmar eller en dag som ger grundläggande kunskaper om facket och arbetsvillkor. Öppen för alla medlemmar och ofta även för blivande medlemmar.

2.Medlemsutbildning
Kan hållas som kurs eller studiecirkel. ”Medlem i facket” är en vanlig grundkurs på tre dagar. Det finns också facklig politisk medlemsutbildning, och en del andra varianter i olika förbund, till exempel om kollektivavtalen.

3.Förtroendemannautbildningar
För dem som valts till fackliga uppdrag finns betydligt fler utbildningar att välja på  beroende på upp-drag. LO:s kunskapssystem innehåller till exempel kurser i arbetsmiljö, arbetsrätt, försäkringar, bolagsstyrning och opinionsbildning.

Dessutom finns det särskilda ungkurser, för fackligt aktiva under 30 år.