Grafik: Eva Vaihinen. Klicka på bilden för att se den större.

Grafik: Eva Vaihinen. Klicka på bilden för att se den större.

Friskvårdstimmen är en förmån som kan vara på väg bort. En Sifo-mätning som gjorts åt Arbetet visar att bara 28 procent av alla anställda har rätt att träna på arbetstid. 

LÄS OCKSÅ Ojämlikt friskvårdsbidrag i Stockholm

Innebandy med arbetskamraterna? Gym på jobbet? Inte det? Nej, allt färre ser ut att kunna träna på arbetstid. När Arbetet 2010 undersökte hur många arbetare och tjänstemän som hade rätt att träna på arbetstid visade Sifos mätning att var tredje anställd, 33 procent, hade rätt att göra det. 2016 är den siffran nere i 28 procent.

Vid den första mätningen visade det sig att nästan varannan tjänsteman – 44 procent – hade möjlighet att gå ifrån för friskvård. Nu är den siffran nere i 35 procent. Men tjänstemännen än fortfarande mer lyckligt lottade än LO-grupperna.

Bland undersköterskor, metallarbetare och kallskänkor är det bara 22 procent som har rätt att träna på arbetstid. 2010 hade var fjärde anställd, 25 procent – den förmånen.

Även när det gäller friskvårdsbidrag är det, som Arbetet skrev i förra numret, en förmån som i högre grad riktar sig till tjänstemän. Bland LO-anställda var det 72 procent som får ekonomiskt stöd, mot 87 procent för tjänstemännen.

Skärmavbild 2016-05-25 kl. 08.13.59Ulrica von Thiele Schwarz, docent i psykologi vid Karolinska institutet, har forskat om träning på arbetsplatser. En förklaring till att förmåner är vanligare bland tjänstemän kan vara att arbetsgivarna tror att de underlättar möjligheten att hitta rätt personal, tror hon.

– Det kan bottna i att företag vill öka sin attraktionskraft som arbetsgivare. Det kan ha att göra med hur lätt eller svårt det är att rekrytera personal.

En förklaring till att andelen anställda som har rätt till friskvårdstimmar har sjunkit kan handla om att det är praktiskt svårt att ta ut dem, menar Ulrica von Thiele Schwarz.

– Det stora problemet är ju att de oftast bara kan tas ut när ”arbetet så tillåter”. Det är sällan man använder det systematiskt i verksamheten och gör det möjligt för personalen att faktiskt utnyttja dem.

Bakgrunden till Sifo-siffrorna kan också vara att friskvårdstimmen numera sannolikt inte upplevs som särskilt effektiv. Personal som redan tränar använder den, medan stillasittarna inte gör det.

Generellt sett så tycker Ulrica von Thiele Schwarz att friskvården tenderar att vara ogenomtänkt. Vilket problem är det som ska lösas? Vill man underlätta rekryteringar eller verkligen se till att personalen tränar mer?

Om det handlar om själva friskvården så borde förhållningssättet vara detsamma som på andra viktiga områden inom företaget.

– Man borde fundera över hur man gör med saker som är väldigt viktiga, som patientsäkerhet inom vården, och sedan hantera hälsofrågor på samma sätt. Då krävs ledarskap och att man jobbar med motivation.

LÄS TEMA FRISKVÅRD

Ojämlikt stöd till friskvård

Det här får du friskvårdsbidrag för

Nedrustad företagshälsa oroar

Sången ger kraft att klara vardagen

Morgongympa med lagbasen

”Har hälsohetsen blivit för stor?”