Ojämlikt stöd till friskvård
Allt fler har rätt till friskvårdsbidrag, visar Arbetets Sifo-mätning. Men glappet mellan arbetare och tjänstemän är fortfarande märkbart. Regeringen vill öka jämlikheten i systemet.
LÄS OCKSÅ ”Det viktigaste är att inte sitta still”
”Positivt”, lyder professor Stig Vinbergs spontana kommentar till det faktum att fler anställda av allt att döma får ekonomiskt stöd från sin arbetsgivare för att motionera.
– Man kan se det som ett uttryck för arbetsgivarens vilja att faktiskt satsa på sin personal, säger Stig Vinberg, verksam vid avdelningen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska institutet, instämmer:
– Det är bra. Det betyder sannolikt att arbetsgivaren tar sitt ansvar och förhoppningsvis utnyttjar folk bidraget.
I en Sifomätning som Arbetet lät göra 2010 svarade 67 procent av alla som tillfrågades att de får friskvårdsbidrag från sina arbetsgivare. Drygt fem år senare har den siffran stigit till 79 procent.
Möjligheten att få ett ekonomiskt bidrag från sitt företag för att motionera på fritiden har ökat både bland arbetare och tjänstemän. Men fortfarande är det vanligare att tjänstemän får del av stödet.
– Det här är ju kopplat till utbildningsnivå och tyvärr växer det gapet, förklarar Mai-Lis Hellénius.
Stig Vinberg tycker att det är dags att agera.
– Det är inte rimligt att man glömmer arbetarkollektivet som ofta jobbar i yrken som är utsatta för påfrestningar i arbetsmiljön med exempelvis tunga lyft. Man borde satsa på att jämna ut skillnaderna.
Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) påpekar att han tänker göra just det.
– Det finns en inbyggd ojämlikhet, något som vi känner igen från samhället i stort. Vi har visserligen en hälsotrend där vissa grupper motionerar mer, men sedan har vi andra grupper som rör på sig mindre än vad man kanske någonsin har gjort tidigare. Det här är ofta klassbundet, förklarar han.
Regeringen har därför flaggat för en översyn av friskvårdsbidraget under den här mandatperioden. Det handlar, enligt Gabriel Wikström, inte bara om komma till rätta med den kritik som huvudsakligen handlar om att stödet inte går att använda i den kvinnligt dominerade ridsporten – utan också om att i ett bredare perspektiv skapa en ökad jämlikhet och jämställdhet i systemet.
Folkhälsoministern är särskilt oroad över att många över huvud taget inte har rätt till något stöd.
– Det handlar om den som är arbetslös, sjukskriven, den som befinner sig helt utanför arbetslivet. Där finns en stor utmaning.
Det är för tidigt att säga vad översynen ska landa i, understryker Gabriel Wikström, men han påpekar att vissa länder använder sig av mer generella skatteavdrag som omfattar en större del av befolkningen än dagens svenska system.
Är de ekonomiska incitamenten viktiga?
– Det är också en fråga som måste prövas. Det kanske är så att man i en översyn kommer fram till att pengarna skulle kunna användas på ett bättre sätt. Men det återstår att se. I första hand måste vi ha en bra genomlysning för att undersöka vilka som gynnas och vilka som missgynnas av den nuvarande konstruktionen, säger Gabriel Wikström.
TEMA FRISKVÅRD
Det här får du friskvårdsbidrag för
Sången ger kraft att klara vardagen
”Har hälsohetsen blivit för stor?”
Kraftsamling för att minska sjukfrånvaron
• Regeringen och Försäkringskassan har tagit gemensamt krafttag för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Målet med vårens kraftsamling är att mobilisera de aktörer som kan arbeta för att bryta utvecklingen med de ökande sjuktalen i Sverige.
• Under fyra konferenser som hölls under april möttes bland andra representanter för arbetsgivare, hälso- och sjukvård, kommuner och landsting, Arbetsförmedlingen.