– Det borde vara obligatoriskt för företagen att satsa på friskvård, tycker Tessa Kreusch. Foto: Anders Wiklund/TT

Både friskvårdsbidrag och möjlighet att träna på arbetstid. Karolinska institutet håller – så klart – en hög hälsoprofil. Men satsningarna i all ära; det viktigaste är att inte sitta still under arbetsdagen.

LÄS OCKSÅ Ojämlikt stöd till friskvård

”If I were sorry”, dånar ur högtalarna när Martina Knutsson med lite hjälp äntrar en klassisk höghjuling. Hon sätter sig högst upp på det stora hjulet med det lilla som en svans bakefter. Det är Cykeldag för alla anställda och studenter på Karolinska institutet i Solna och det ges möjlighet att pröva på alla sorters tvåhjulingar. Enhjulingen som också finns på plats är det emellertid inte många som vågar sig på.

– Alla vi som jobbar här kan bli bättre på att leva som vi lär själva, säger Martina Knutsson som
testar höghjulingen på Karolinska institutets
Cykeldag. Hon tar gärna en friskvårdstimme då och då, men bidraget har hon inte utnyttjat. Foto: Anders Wiklund/TT

KI:s egen friskvård är en av arrangörerna. Var någonstans om inte på ett medicinskt institut ska väl friskvården vara genomtänkt?

– KI:s vision är att förbättra människors hälsa och många medarbetare brinner för att vara med och bidra till det. Däremot kan alla vi som jobbar här bli bättre på att leva som vi lär, säger Martina Knutsson, KI-anställd sedan ett drygt halvår.

Hon är övertygad om vikten av ett friskvårdsarbete i vardagen, men poängterar att det krävs resurser för att det ska bli en del av kulturen.

I KI:s höga friskvårdsprofil ingår ett bidrag på 1 500 kronor om året, en friskvårdstimme i veckan och eget gym. Erbjudandet går till alla anställda, även till den som bara jobbar 20 procent. Ännu har Martina Knutsson inte kvitterat ut sitt bidrag, däremot tar hon en friskvårdstimme då och då.

– Det finns en beachvolleyboll bana där borta, den har vi använt. Sedan är vi några som brukar ge oss ut och jogga.

Förutom föreläsningar inne i biblioteket och prova på-cyklingen så kan man den här dagen också snabbreparera cykeln. I reparationskön står forskningsadministratören Gunilla Sonnebring, som arbetat 18 år på KI. Hon vill ha hjälp med sin kedja.

– Klart att vi som är ett hälsouniversitet ska föregå med gott exempel. Hur skulle det se ut om vi jobbade ihjäl oss?

Gunilla Sonnebring brukar använda bidraget. Det har gått till både dans och yoga. Svårare är det med friskvårdstimmen, den hinns sällan med. Doktoranden Viktor Oskarsson som också passerar förbi skulle träna en hel del även utan friskvårdsbidrag. Stödet täcker emellertid bara cirka en fjärdedel av vad hans gym-kort kostar.

Skärmavbild 2016-05-18 kl. 07.48.51Skärmavbild 2016-05-18 kl. 07.48.46– Friskvårdstimmen däremot använder jag inte. Det är inte heller något som uppmuntras särskilt.

Tyskan Tessa Kreusch, studerande från Göttingen, som står i cykelkön, tycker att det borde vara tvingande för företag att satsa på friskvård.

– Det är en av de saker jag gillar med Sverige att ni stiftar sådana lagar. Ta bara en sådan sak som er föräldraledighet.

Inne i biblioteket håller professor Mai-Lis Hellénius en kort föreläsning under den här dagen. En av hennes viktigaste poänger är att stillasittandet riskerar att ha ett högt pris ur hälsosynpunkt. Friskvårdsbidrag och motion på arbetstid är bra, men det ”viktiga är alla timmar där emellan”.

– Hälsoeffekterna om man rör sig under dagen är stora. Att ta en bensträckare med jämna mellanrum visar tydligt på det. Smårörelserna är oerhört viktiga.

Själv utnyttjar Mai-Lis Hellénius inte de förmåner som hennes arbetsplats erbjuder även om hon är påtagligt medveten om att det är viktigt.

– Jag hinner helt enkelt inte. Men jag har lanserat walk and talk-möten. Att gå ut på en promenad för att diskutera med varandra är inte att smita från jobbet.

TEMA FRISKVÅRD

Det här får du friskvårdsbidrag för

Nedrustad företagshälsa oroar

Sången ger kraft att klara vardagen

Morgongympa med lagbasen

”Har hälsohetsen blivit för stor?”

Skärpt arbetsskadeförsäkring drabbar kvinnor hårdast

• Under perioden 1994 till 2014 minskade antalet godkända arbetssjukdomar, vilket framförallt har drabbat kvinnor. Det visar statistik från AFA Försäkring, som presenterades i april.

• De största grupperna diagnoser som får avslag, i förhållande till antalet anmälningar, är psykiska sjukdomar och sjukdomar i skelettet och rörelseorganen. Största orsaken till denna minskning är skärpningar i lagen om arbetsskadeförsäkring.