Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
Företag och enskilda personer kan anmäla om de stöter på hinder när de rör sig över gränserna inom EU. Förra året kom 124 sådana anmälningar in, 17 procent fler än år 2006.
Antalet anmälningar ligger varje år på drygt ett hundratal. Hälften av anmälningarna handlade förra året om varor som blivit hindrade att röra sig inom EU:s inre marknad.
För Sverige var det främst problem med tekniska regler för fordonsprodukter. Men cirka 40 procent av anmälningarna, ett 50-tal, rör problem med socialförsäkringar. De är de vanligaste när det gäller personhinder.
Förmåner som ska flyttas Det handlar om svårigheten att vid flytt till ett annat EU-land få med sig olika typer av sociala förmåner och försäkringar som föräldrapenning, barnbidrag, invaliditetsersättning.
– Svenska pensionärer bosatta i Spanien får vi in en del anmälningar från och från människor som hamnar mellan olika länders försäkringssystem, säger Markos Montmart Stavroulakis som är chef för Solvit.
75 anmälningar av de 124 beror på problem med svenska regler som på ett eller annat sätt hindrar rörligheten.
Produktplacerare De övriga rör hinder som drabbat personer som vill flytta till något annat EU-land eller placera produkter i Frankrike, Danmark, Spanien eller Polen.
Anmälningarna gäller regler som rimmar illa med EU-rätten och den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjänster. När det gäller kapital och tjänster fungerar rörligheten uppenbarligen bättre eftersom anmälningarna är betydligt färre. Ingen anmälan gällde kapital och enbart 13 stycken var hinder mot tjänstehandeln.
SJ väljer bort pendeltågen – facket fruktar för vem som ska ta över
Under våren kommer Region Stockholm ta beslut om vem som ska ta över pendeltågen i framtiden. SJ som kör nu har valt att inte lägga ett anbud. Nu befarar facket det värsta. ”Stor risk att det blir ett oseriöst företag”, säger Victor Cruces, ordförande för Seko Pendelklubben.
”Personalen på pendeln mäktar inte med ytterligare ett arbetsgivarbyte på så kort tid. Det kan bli spiken i kistan för många av oss.”
Så avslutas det öppna brev som skickats till Trafikförvaltningen och Trafiknämnden Region Stockholm. Avsändaren är Victor Cruces, ordförande för Seko Pendelklubben. Bakgrunden är upphandlingen av Stockholms pendeltåg.
– Vi är inte redo för en ny upphandling på så kort tid efter att vår tidigare arbetsgivare kört vår verksamhet i botten. Det kommer ta många år att få pendeltågen på fötter igen, säger Victor Cruces.
– Sedan SJ har tog över kan man säga att det har lagt sig ett lugn över vår arbetsplats. Sakteligen så ser vi att saker och ting håller på att förbättras, säger Victor Cruces.
SJ uppgav då till Sekotidningen att ersättningsmodellen i avtalet innebär en för stor risk att bolaget förlorar pengar på att driva pendeltågstrafiken.
Victor Cruces är besviken på att SJ inte lagt ett anbud, samtidigt är han inte förvånad. Han ser det som en ”oroväckande fingervisning” om hur dålig upphandlingen är.
– Det tyder på att det inte går att göra vinst, och då ökar risken för att det kommer in ett oseriöst företag som försöker göra vinst på personalens bekostnad: på bekostnad av våra arbetsvillkor, våra löner, vår arbetsmiljö och vår säkerhet.
Tror på underbud
Han tror risken är stor att nästa operatör kommer att vinna på ett underbud.
Enligt nödavtalet med SJ finns det en så kallad option, en möjlighet för Region Stockholm att förlänga avtalet fram till och med 2028. Seko Pendelklubben vill att regionen ska utnyttja den möjligheten.
– Men mest av allt skulle vi vilja att Trafikförvaltningen och SL drev Stockholms pendeltåg i egen regi, säger Victor Cruces.
Det är ett krav som klubben framfört i 20 år.
– Under de senaste 30 åren som pendeltågen drivits i privat regi kan vi se att det bevisligen bara blivit sämre, både för resenärer och för personalens arbetsmiljö, arbetsvillkor och säkerhet, säger han.
Inte vågat tänka på
Vad gör ni om MTR kommer tillbaka?
– Åh herregud, det scenariot har inte ens vi vågat tänka på. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Jag skulle överväga att sluta mitt jobb.
Varför det?
– För jag vet vad det innebär att ha dem som arbetsgivare: försämrade arbetsvillkor, försämrad arbetsmiljö, försämrad säkerhet, försämrad lön, säger Victor Cruces.
Det är just de konsekvenserna fackklubben fruktar om ett underbud vinner upphandlingen.
Det öppna brevet skickades i måndags. Nästa steg är att invänta svar från regionen.
– Vi hoppas få till ett möte och en dialog, säger Victor Cruces.
Det här befarar pendelklubben
Från det öppna brevet:
”Seko Pendelklubben befarar att den pågående upphandlingen leder till randen av en katastrof då delar av pendelns verksamhet, av besparingsiver, kan komma att outsourcas till underentreprenörer.
Vi befarar att arbetsvillkor och löner utsätts för dumpning.
Vi befarar att personalstyrkan i olika yrkesbefattningar kommer skäras ner.
Vi befarar att vissa yrkesbefattningar helt kan försvinna.
Vi befarar att vår arbetsmiljö försämras.
Vi befarar att säkerheten försämras ombord på tågen och i våra stationsmiljöer.
Vi befarar att vi i framtiden inte kommer kunna köra tågen hela, rena och i tid.
Vi befarar att servicen gentemot våra resenärer försämras.
Sjukskrivna Kristina får hoppas på bidrag varje månad: ”Det är förnedrande”
Tusentals svenskar är sjukskrivna utan att få ersättning från Försäkringskassan. Kristina Bergman tvingas leva på försörjningsstöd från socialtjänsten. ”Varje månad måste jag stå med mössan i hand”, säger hon.
Klockan är sju på kvällen och Kristina Bergman har precis ätit frukost. Hon ligger på dagbädden, där hon spenderar största delen av dygnets timmar.
– Det är som att ständigt gå omkring med extrema krigsskador, men varje dag försöker jag göra det bästa av livet. För glasbitarna går inte att få loss och svärden går inte att dra ur, säger hon.
Kristina Bergman har flera kroniska sjukdomar. Mest påverkas hon av diagnoserna ME, fibromyalgi, POTS och HSD. Förenklat kan man säga att varje handling, varje intryck – vare sig det handlar om att plocka ut diskmaskinen, eller att kolla på en film förvärrar hennes tillstånd.
”Smärtorna blir värre”
Just nu känns symtomen av mer. Det är priset hon tvingas betala när hon har ansträngt sig för mycket. Förra helgen träffade hon nämligen några vänner. I går lämnade hon lägenheten för att slänga soporna, det var första gången på en och en halv vecka som hon var ute.
– Det är som ett extremt tryck i hela kroppen, som om jag kommer att implodera. Det är migrän, dimsyn, kramper. Det känns som om det går små kryp på hela kroppen. Sömnen blir värre. Smärtorna blir värre. Listan är lång.
Diagnoserna som påverkar Kristina mest
ME/CFS är en neurologisk sjukdom som gör den drabbade väldigt trött och utmattad. Problemen försvinner inte av vila och man kan känna sig sjuk och ha värk i kroppen. ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för chronic fatigue syndrome, kroniskt trötthetssyndrom.
POTS ger besvär som dimsyn, illamående och huvudvärk. En störning i det autonoma nervsystemet leder till blodtrycksfall och gör att man får besvär med att hjärtat slår för fort.
Fibromyalgi är ett smärtsyndrom som påverkar stora delar av kroppen. Det kännetecknas av långvarig smärta eller värk i musklerna. Man har även ökad smärtkänslighet. Det innebär att man får ont av sådant som oftast inte gör ont hos friska personer.
HSD utgör ett mycket brett spektrum av tillstånd. Till exempel kan man vara överrörlig och lida av kronisk smärta.
Men det var värt att träffa vännerna, för det har närt själen. Hon strävar ständigt efter att skapa sig ett värdigt liv.
– Jag är inte min sjukdom. Jag är en positiv själ som alltid haft nära till skratt. Att jag är kroniskt sjuk innebär inte att jag inte kan ha roligt. Det blir som ett stigma.
Jobba, krascha, jobba, krascha
Jobba, krascha, jobba, krascha. Kristina Bergmans liv har präglats av ett tydligt mönster. Men kraschen som kom 2012 har aldrig gått över. Under 2019 förlorade hon sin sjukpenning. Hon sökte sjukersättning, och juristerna sa att det borde vara ett solklart ja, men Försäkringskassan nekade och det gjorde även Förvaltningsrätten.
Sedan dess har hon tvingats leva på försörjningsstöd från socialtjänsten, det som tidigare kallades socialbidrag.
– Det är förnedrande. Varje månad måste jag stå med mössan i hand och fråga: ”Kan jag möjligtvis få överleva en månad till?”
Försörjningsstödet är inte anpassat efter en person som henne, menar Kristina Bergman.
– Det förväntas vara en tillfällig nödlösning tills man fått ordning på sitt liv, men jag kan inte göra något åt min situation, säger hon.
Kristina Bergman är långt ifrån ensam. Under 2023 var 24 715 av alla som fick försörjningsstöd sjukskrivna av läkare. De utgjorde runt 16 procent av alla som fick stöd det året, visar Arbetets granskning av statistik från Socialstyrelsen.
Färre får ekonomiskt bistånd
År efter år ökar andelen. När Arbetet för drygt fyra år sedan, i november 2020, gjorde samma granskning var 13 procent av de med försörjningsstöd sjukskrivna av läkare. År 2017, när statistiken började, var andelen 10 procent.
Samtidigt har allt färre fått ekonomiskt bistånd av socialtjänsten totalt sett de senaste åren. Gruppen sjukskrivna har också minskat något i absoluta tal, men tar alltså successivt en allt större del av biståndskakan.
Kristinas symtom
Kristina Bergmans sjukdomar ger en mängd olika symtom som försvårar vardagen. Hon berättar bland annat om: Värk och smärta Kramper Tillfälliga förlamningar Domninga Feberkänsla/feber Tinnitus Sömnstörningar Yrsel Mjölksyra Svettningar/Frossa Hjärndimma Rusande puls Kraftlöshet
Siffrorna varierar stort i landet. I Vallentuna, där Kristina Bergman är bosatt, var nästan en tredjedel av alla som fick ekonomiskt bistånd sjukskrivna av läkare 2023. Även här har andelen vuxit.
Det är en förändring som Frida Herman, myndighetschef på socialförvaltningen i Vallentuna, har märkt av genom ökade kostnader. Främst är det fler långtidssjukskrivna som söker sig till socialtjänsten i Vallentuna, berättar hon. Hon upplever att personer som tidigare har fått ersättning från Försäkringskassan nekas oftare.
– De kommer till oss för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Som grund kan man alltid säga att det inte finns någon som vill söka hjälp från socialtjänsten, säger Frida Herman.
Faller mellan stolarna
Hon tycker att sjukvården, kommunerna och Försäkringskassan behöver gå samman i högre grad och stötta sjukskrivna från flera håll. Utan gemensam plan ökar risken att människor faller mellan stolarna, menar hon. Men för att det ska fungera krävs att samverkan prioriteras av alla instanser.
– På samhällsnivå måste vi tänka nytt och komma bort från stuprörstänket. Varken kommunerna, Försäkringskassan eller sjukvården klarar av att hjälpa de här personerna själva. Men alla har någonting att bidra med, och det borde vara huvudfokuset, säger hon.
Frida Herman sätter hopp till den nya socialtjänstlagen som väntas träda i kraft 2025. Den nya lagen ska göra socialtjänsten mer förebyggande och lättillgänglig än i dag.
Liknande tongångar, om att bättre samarbete behövs, hörs från Eva-Lena Grannas, ordförande för fackförbundet Visions Östhammar-avdelning.
Östhammar är den kommun som har störst andel sjukskrivna bland dem som lever på försörjningsstöd i Sverige: 39 procent. Bristen på samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sjukvården gör socialsekreterarnas arbete mer svårjobbat, berättar Eva-Lena Grannas.
– Om samarbetet hade fungerat bättre hade människor förmodligen fått bättre hjälp.
”Fruktansvärda följder”
Även Östhammars socialchef Svjetlana Miletic märker av ökade kostnader.
Kommunen lider av läkarbrist och enligt hennes uppfattning leder det till bristfälliga bedömningar av arbetsförmåga, vilket i sin tur resulterar i fler avslag från Försäkringskassan.
”Vi behöver arbeta mer tillsammans med vården. Det borde inte vara någon skillnad för den enskilda individen att gå från sjukskrivning till arbete som att gå från försörjningsstöd till arbete. I båda situationerna behövs en arbetsförmågebedömning, samverkan och rehabilitering”, skriver hon över mejl.
Magnus Isacson, läkare och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), har skrivit många sjukintyg genom åren.
– Alla lastar primärvården med olika typer av uppdrag utan finansiering. Skulle jag göra allt som andra tycker att jag ska göra och fylla i alla intyg perfekt skulle jag inte längre jobba som läkare utan vara sjukskriven, säger han.
Behövs fler allmänläkare
Intygen borde förenklas och det behövs många fler allmänläkare, enligt honom. Det tycker även Läkarförbundet, som nyligen gått ut med slutsatsen att det behövs ytterligare 4 400 heltidsarbetande allmänläkare för att få situationen på vårdcentralerna i balans. Magnus Isacson ser även en koppling mellan bristen på fasta läkare och ökande långtidssjukskrivningar.
– Patienter möter många olika hyrläkare som åker runt på olika vårdcentraler och de läkarna har varken tid eller incitament att göra en bra helhetsbedömning. Det blir en idiotisk besparing på vården som kostar enormt mycket pengar i andra delar av samhället.
Det leder till att människors problem i många fall aldrig tas itu med, menar han.
– Om alla hade en fast läkare hade man kunnat hjälpa de här personerna att återgå i arbetet i mycket högre utsträckning.
Kroniskt sjuka hamnar i kläm
Emma Bergström, enhetschef på Försäkringskassan, skriver att det är svårt att veta varför sjukskrivna söker sig till socialtjänsten.
Det kan till exempel handla om att man saknar SGI, sjukpenninggrundade inkomst, vilket är ett krav för att få sjukpenning, skriver hon. Det kan också handla om att man fått sjukpenning beviljad, men att ersättningsnivån är för låg att leva på.
”Det här skulle man behöva utreda närmare för att kunna ge ett ordentligt svar”, skriver Emma Bergström.
Enligt Kristina Bergman hamnar kroniskt sjuka i kläm mellan vården och Försäkringskassan.
– När ska reglerna ändras för oss och samhället acceptera att vi inte kan bli friska? Vi blir inte trodda.
Kristina Bergman vet att hon aldrig mer kommer att kunna arbeta. Mestadels har hon jobbat inom omsorgen – som personlig assistent, på gruppboenden, som resursperson för barn. Och även drivit ett eget företag.
– Det är inte det att jag inte vill jobba. Mitt arbetsliv borde visa på motsatsen. Jag saknar att jobba, fruktansvärt mycket, säger hon.
Sedan hon sökte sjukersättning sist har hon fått sin ME-diagnos. Snart ska hon göra ett nytt försök att få pengar från Försäkringskassan.
Att få det skulle innebära mer vila, ett värdigare liv.
– Det jag behöver i livet är sjukersättning och ett hem. Jag vill inte ligga samhället till last. Jag har bidragit till samhället så mycket, på olika sätt, under de perioder jag orkat. Men jag klarar inte av det längre. Varför skulle inte jag ha rätt till att få tillbaka av samhället då?
Hon torkar bort en tår och tillägger:
– Nu orkar jag inte mer för i dag.
Potatis har hon kokat kvällen innan i förebyggande syfte, även det här samtalet kommer att straffa sig. Hon kommer behöva släcka lamporna, lyfta upp benen på de stora kuddarna som mot hennes kropp känns som betongblock, och blunda. Länge.
Så ser det ut i din kommun
Sök i rutan nedan för att se hur stor andel (i procent) av de som tagit emot försörjningsstöd som varit sjukskrivna av läkare under 2023. Fem kommuner saknar data: Norsjö, Gällivare, Malå, Bjurholm och Vellinge.
Allt talar för att Elon Musk gjorde en Hitlerhälsning
Johannes Klenell om Elon Musks omtalade gest på Donald Trumps presidentinstallation.
Hundvisslan, alltså strategin att sända ut en signal alla införstådda hör samtidigt som du låtsas att inget hänt, ljöd som en mistlur när Elon Musk höjde armen under Donald Trumps presidentinstallation.
Jubeldagen för de miljardärer med grandios självbild som plundrar västvärlden samtidigt som de vrålande vill kalla sig själva offer.
Låt oss säga detta rakt ut. Det var inte en techmiljardär som ”slängde sitt hjärta” till publiken. Det var inte heller en kufig autist som inte riktigt visste vad han gjorde – ja, detta har också varit en ursäkt.
Det var världens rikaste man som – efter att ha fått ett eget departement, uppkallat efter sin kryptovaluta, av världens politiskt mäktigaste man – gjorde en extatisk hitlerhälsning inför en publik bestående av USA:s elit på installationsdagen – de är del av den vit makt-rörelse Republikanerna förvandlats till.
Bezos och Zuckerberg
Jeff Bezos, Mark Zuckerberg. De var alla där och har i mångt och mycket sålt ut alla eventuella progressiva ideal de en gång låtsas ha haft för att behålla sina privilegier i MAGA-regimen.
Zuckerberg har gått så långt att han ändrat Facebooks regler för att man specifikt ska kunna uttrycka sig nedsättande mot trans- och hbtq-personer på hans plattformar.
Detta efter insikten att republikaner knappt längre kan vara där om inte ändringen görs.
Nedsättande ord om HBTQ-personer är i dag hela deras politik.
Samma dag meddelade Trump att han skulle benåda de som stormat Kapitolium, flera av dem ledande högerextremister.
Musks självradikalisering
Men lite kontext här. Den är ändå viktig om vi ska anklaga någon för att heila under en presidentinstallation. De senaste månaderna har Elon Musks självradikalisering på det sociala medie han äger eskalerat på en nivå långt bortom Agnes Wold.
Miljardären har i mångt och mycket, likt en pensionär som ramlat in i Nordfronts kommentarsfält, köpt exakt alla konspirationsteorier som finns på nätet.
Han har gått på myten om att folkutbytesteoretikern och English Defence Laeague-grundaren Tommy Robinson fängslats enbart för att han sagt ”sanningen” om en över tio år gammal skandal med en pakistansk pedofilring i Rotterham. (Robinson hade trakasserat en kvinnlig journalist)
Därför har Musk utövat påtryckningar mot Storbritannien där han uppviglat för avsättandet av Labourstyret.
För någon vecka sedan höll bilhandlaren möte med tyska högerextrema partiet AfD.
Ovanpå detta har han sedan länge vid flera tillfällen givit uttryck för gravt antisemitiska konspirationsteorier.
Men tydligen spelar det ingen roll.
ADL (Anti dafamation-league), enligt sig själva den största motståndaren till antisemitism, kände sig manade att ta Musk i försvar. De kallar det hela ”an awkward gesture”.
Svarade med gråtskrattemoji
Musk hade ju inte sagt något negativt om Israels agerande i Gaza. Vilket i dagens politiska högerlandskap, tillsammans med ”vara arab”, blivit den rådande definitionen av antisemitism.
Vi talar alltså om världens mäktigaste man med en extrem historia av närhet till konspiratorisk högerextremism.
Han svarade ADL med ett tack och en gråtskrattemoji.
Det är sett i den kontexten som alla bortförklaringar om ”hjärtan” och kufighet blir en så usel krishantering.
Det här är inte heller någon ungdomsförsyndelse. Elon Musk är en gravt nätradikaliserad 53-åring med en extrem förmögenhet som stigit honom åt huvudet.
Samtidigt har det i allt större utsträckning uppdagats att Musk aldrig var något mer än en naken kejsare. En sorglig sydafrikansk gruvägarson som köpt andras uppfinningar och kallat dem sina.
MAGA tror på myten om hans geni
MAGA-rörelsen är de enda kvar som fortfarande tror på myten om hans geni. Och den här edgelorden har ett skört ego med dimensionerna hos ett svart hål, som aldrig kan fyllas med nog bekräftelse.
Så, en liten flirt i extasens rus. En gräns som knuffades långt bortom förra Trumpregimens Pepe-grodor, mjölkglas och toppen-fingertecken. Öppna spjäll.
På nätet jublade USA:s extremhöger. De förstod exakt vad som pågick när Tesla-miljardären lyfte armen.
Att heila på Trumps installationstal är tyvärr, hur både pinsamt och obehagligt det än är, helt i linje med vem Elon Musk är.
Därför är Donald Trumps rörelse dömd att gå under i inbördeskrig
I dag tillträder Donald Trump som USA:s president, men mellan valet och tillträdet har han redan ett inbördeskrig att hantera, bland sina väljare, skriver Emil Åkerö.
I slutet av 2024 briserade en mindre bomb. Den skapade ett inbördeskrig i rörelsen som kommit att kallas för Make America Great Again.
En rörelse som bygger på en romantiserad bild av ett förgånget USA – kryptiskt beläget i ett ”förr i tiden” som både verkar vara 1950-talet och någon gång på 1800-talet – som ska återupprättas och återskapas.
Det är kanske att ta i att kalla MAGA för en social rörelse i sig, men vad vi ser nu är en tendens som påminner om det som sociala rörelser har genomgått.
Vad är det egentligen som hänt? Jo, Trumps nya högra hand Elon Musk, som bland annat kommer att ansvara för en utredning om att krympa statsapparaten, har sagt att det är viktigt med arbetskraftsinvandring till USA.
Rent konkret stödjer han det så kallade H-1B-visumet för personer med specialistkompetenser.Detta då för att USA:s tech-industri anser sig vara i behov av den här typen av invandring, Trump har även han ändrat åsikt i frågan och är nu för H-1B, vilket han tidigare varit emot.
Detta upprör stora delar av alla som röstat på Trump i en stark övertygelse om att jobben kommer att gå till infödda amerikaner. Den här protektionismen är inte kommen ur ingenstans.
Inga fornstora dagar
I USA:s variant av Draknästet, kallat Shark Tank, har hugade entreprenörers stora selling point de senaste åren varit att deras produktion endast sker i USA. Detta har blivit en genomgående tråd i MAGA-retoriken: Att allt ska produceras i USA, av vita infödda invånare.
Därför har också Trump gått ut med handelstariffer som kommer att göra det dyrare att importera, med tanken att allt ska produceras inrikes.
Handelstariffer som ekonomiska bedömare säger kommer att leda till högre priser på till exempel matvaror – först av importerna, sedan av att den inhemska produktionen kommer bli dyrare än import från låglöneländer.
Vad som nu har hänt inom MAGA är en uppvisning av att argumentet ”folk röstade på Trump på grund av ekonomin” är svagt. Det är rätt tydligt att delar av rörelsen har röstat på Trump för rasismen.
Vad de kommer att få är ett land som drivs som ett företag, inte ett land som återupprättar fornstora dagar med en illusion av en samlad nationell identitet.
För det är vad vi ser här, ett utslag av en kulturell föreställning om vem som är amerikan och inte.
Reagan använde HIV som slagträ
Konstnären David Wojnarowicz beskrev det här redan 1989 i texten Post Cards from America: X-rays fromHell.
Hans exempel var hur Ronald Reagan använde hiv-positiva som ett slagträ i en kamp för att framställa USA som en etnonation (en stat, ett folk) i stället för en statsnation (staten som enande faktor).
Detta får mig att tänka på en text från 1995 av sociologen Joshua Gamson, Must Identity Movements Self-Destruct? A Queer Dilemma.
I texten pekar Gamson på hur sociala rörelser har en tendens att förr eller senare självdestruera.
Fokuset för Gamson är hur rörelser förhåller sig till identitetsbegrepp, och vad som händer när det blir en konflikt om vilka som ska ingå i den.
För Gamson var det aktuella ämnet om bisexuella och transpersoner skulle inkluderas i den homosexuella frihetskampen eller inte.
Självdestruerande effekt
Detta är en fråga som än i dag är aktuell. Vi har sett ett annat exempel på detta de senaste åren, i kvinnorörelsens interna strider kring transkvinnors inkludering.
Det här är också varför vi behöver prata om spektrum istället för rörelser, eftersom det med tiden framträder målkonflikter och spänningar mellan olika grupper inom rörelsen.
Gamson såg två linjer: En bygger på att identiteten är en utgångspunkt för sociala rörelser för att knyta kampen till de gemensamma erfarenheterna. Den andra linjen fokuserar på enskilda sakfrågor, till exempel externa maktfaktorer och dess konsekvenser. Sedan landar Gamson i att bägge sidor har sina poänger.
Slutsatsen blir att fixerade identiteter är en utgångspunkt för både förtryck och politisk makt. Den centrala frågan är vilka som inkluderas i den eller inte.
Identitetnära rörelser kollapsar
En större grupp har större möjligheter att formera sig, men expansionen riskerar att späda ut kampen tills den blir innehållslös. Det självdestruerande kommer i att sidorna tenderar att inte se varandras poänger och istället försjunker i ett skyttegravskrig.
Ett sådant skyttegravskrig ser vi nu i MAGA, eller i alla fall upptrappningen till det.
Här är den centrala frågan: Vem ska inkluderas i den nationella identitet som Trumps projekt bygger på?
För de mer rasistiska krafterna inom MAGA handlar kampen just om nationell identitet. Gränserna ska stängas åt alla håll, jobb ska gå till dem som redan bor i USA och all produktion ska ske i landet av dess invånare.
För Trump och Musk handlar det snarare om vem som passar in i deras bild av en lyckad ekonomiskt styrd nation.
Draget till sin spets kan detta sägas även förklara varför begreppet liberalkonservativ är en oxymoron, (ny)liberaler och konservativa har helt enkelt oförenliga bevekelsegrunder när det kommer till kritan.
Ministern om sjukskrivna som lever på socialbidrag: ”Även den som blivit sjuk har ett ansvar”
Många sjukskrivna tvingas leva på försörjningsstöd, visar Arbetets granskning. År för år tar sjukskrivna en större del av biståndskakan. ”Behövs en bredare översyn av ansvarsfördelning och samverkan mellan myndigheter”, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
Många sjukskrivna i Sverige tvingas leva på försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag. Under 2023 var 24 715 av alla som fick stödet i Sverige sjukskrivna av läkare.
De utgjorde runt 16 procent av alla som fick stöd det året, visar Arbetets granskning av statistik från Socialstyrelsen.
Nekas ersättning
Skälet till att sjukskrivna söker försörjningsstöd kan bland annat vara att de nekas ersättning från Försäkringskassan. Det gäller för Kristina Bergman som intervjuas i granskningen. Trots att hon lever med flera kroniska sjukdomar har hon blivit av med sin sjukpenning, och nekats sjukersättning.
Läkare, fackliga företrädare och socialchefer är eniga om att brister i samarbetet mellan myndigheter och vården som bidrar till att personer faller mellan stolarna.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) delar bilden att det behövs en bredare översyn av ansvarsfördelning och samverkan myndigheter emellan.
Svarar inte på frågan
Hon svarar inte på frågan om siffrorna som Arbetet har tagit fram visar på ett problem, eller på frågan om kommunerna tar ett ansvar som Försäkringskassan borde ta.
I stället skriver hon i ett mejl till Arbetet att myndigheterna har ett uppdrag att samverka, och att myndigheternas samverkan ”ska bidra till att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna”.
Hon lyfter fram att regeringen har tillsatt en utredning som kommer lämna förslag om försörjningsstödet i februari. Hon betonar att det är ”ett tredelat ansvar” som måste vända utvecklingen.
”Samhället har ett stort ansvar genom bland annat hälso- och sjukvården och våra socialförsäkringar för att hjälpa den som blivit sjuk tillbaka i arbete”, skriver Anna Tenje.
”Väldigt stort ansvar”
”Arbetsgivaren har ett väldigt stort ansvar i att skapa hållbara och trygga arbetsplatser för att förebygga skador men också anpassa och stötta vid återgång till arbete. Bland annat ska arbetsgivaren upprätta planer för återgång till arbete och bistå”, fortsätter hon i mejlet.
”Men även den som blivit sjuk har ett ansvar att exempelvis aktivt delta i möten med arbetsgivare och myndigheter och i den egna rehabiliteringen.”
Socialförsäkringsministern skriver också att ”det är väl känt att läkare upplever att arbete med sjukskrivningar är utmanande”.
På frågan om vilka konkreta politiska åtgärder skulle behövas för att förbättra situationen för socialtjänster, de berörda myndigheterna, läkare och sjukskrivna, lyfter hon fram en några av regeringens satsningar inom hälsa- och sjukvårdsområdet.
”Ser över hela lagen”
”Min kollega Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall ser över hela socialtjänstlagen och min kollega Acko Ankarberg Johansson genomför ett digert arbete för att stärka hälso- och sjukvården i hela landet”, skriver Anna Tenje.
I höstas kunde Arbetet avslöja att de nya hårdare reglerna som föreslogs i regeringens utredning om sjukförsäkringen stoppats av Sverigedemokraterna. Över mejl bekräftar Anna Tenje att man inte går vidare med förslagen.
”Vår ingång är i stället att nu genomföra ett omfattande program för att minska sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt”‚ skriver Anna Tenje.
Detta ska bland annat ske genom samordning av rehabiliteringsinsatser och ökade möjligheter till studier för den som har sjuk- och aktivitetsersättning, meddelar socialförsäkringsministern över mejl.
Tusentals väntar fortfarande på svar om studiestödet
Skolstarten för Sveriges universitet och högskolor närmar sig, och fortfarande väntar över 8 000 personer på besked om omställningsstudiestöd. Ändå är CSN-chefen Elina Andersson positiv. ”Det sker förbättringar hela tiden”, säger hon.
Vårterminen för de flesta universiteten och högskolorna kickar igång på måndag, den 20 januari.
Men många som tänkt börja plugga väntar fortfarande på besked från CSN om de kommer att ha någon inkomst. Det handlar om omställningsstudiestödet som ger möjlighet för den som varit anställd länge att studera med mer pengar än vanligt studiestöd. Men stödet har sedan det infördes 2022 tampats med strul och problem.
När Arbetet når Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet, på torsdagen har bara 3 046 personer fått beslut om stödet inför skolstarten.
Det kan jämföras med de 11 550 ansökningar om omställningsstudiestöd till vårterminen som kommit in till myndigheten. Det innebär alltså att drygt 8 600 fortfarande väntar på besked.
Dessutom väntar fortfarande över 2 000 personer som hade studiestart i höst på besked om stödet, berättar Elina Andersson. Men med tanke på hur handläggningstiderna sett ut tidigare terminer ser hon positivt på siffrorna.
– Under vissa perioder har takten på handläggningen fördubblats, så det är en stark positiv utveckling, säger hon.
Från 60 till 130 personer
Fler handläggare och ett nytt handläggningssystem har effektiviserat arbetet på CSN.
– Systemet infördes i mars och är inte färdigbyggt, det sker förbättringar hela tiden, säger Elina Andersson.
Till en början var handläggningen manuell, alltså fanns inget datasystem till stöd.
Numera jobbar 130 personer med omställningsstudiestödet. Hösten 2023 var det bara 60 stycken som delade på arbetsbördan.
Målet är att majoriteten av de som söker stödet i oktober 2025 ska ha fått besked innan studiestart.
– Men det är viktigt att komma ihåg att det är en målsättning – det är ett fortsatt komplext regelverk, säger Elina Andersson.
Långa handläggningstider
I november förra året röstade riksdagen igenom olika lagändringar för att förenkla regelverket. Bland annat kommer det bli lättare för CSN att utreda ett av villkoren för att få stödet – att man ska ha jobbat åtta år de senaste 14 åren.
– I stället för att man ska behöva skicka in lönebesked för 14 år bakåt i tiden ska vi kunna hämta inkomstuppgifter från Skatteverket och göra bedömningen utifrån det, säger Elina Andersson.
Omställninggstudiestödet har alltså tampats med långa handläggningstider sedan det infördes för tre år sedan. Det kan ha fått konsekvenser för viljan till att söka stödet, säger Elina Andersson.
– Man kan ju tänka sig att folk har valt att inte studera för att man inte har fått besked eller att man inte vågar börja studera med omställningsstudiestöd, och det är ju superolyckligt och så ska det inte vara.
Hon känner dock att mer och mer faller på plats.
– Det ha varit stora utmaningar och det är tråkigt att vi inte kunnat leverera bättre fram till nu, men jag tycker vi har börjat lösa saker.
Elon Musks lögner om Diablo IV gör det sjukt pinsamt att äga en Tesla
Johannes Klenell om varför Elon Musk återigen tvingar oss att ta fram skämskudden.
Att bli man över 45 är att varje dag släpa sig upp ur sängen, stirra in i badrumsspegeln och säga: ”inte idag”, din jävel.
Ännu en dag då inte medelålderskrisens löften om evig ungdom genom exempelvis MC-körkort, en ung fru eller knark styr bort en från det enda som är viktigt i livet: att åldras med värdighet.
Då är det oerhört skönt att Elon Musk finns.
Varje gång jag tror att mänskligheten inte kan bli skämmigare levererar världens rikaste man nya nivåer av krisbeteende.
En man som döper sina barn till typ roten ur π och samtidigt dödförklarar den avkomma som haft mage att genomgå en könskorrigering.
Som lyckats med bedriften att boomer-radikaliseras inför öppen ridå av det sociala medie han själv äger.
Futtigheten i hans senaste bedrift är som ett svart hål.
Dataspel en superkraft
Under en sittning med poddaren Joe Rogan – världens största megafon för den radikalkonservativa eliten – satt Musk och briljerade med sin kompetens som gamer.
Rogan, en vandrande reklampelare för cannabis skadeverkningar, konstaterade om att du måste vara en oerhört exceptionell människa om du tillhör dataspelseliten.
Med ett nöjt leende påstod sig Musk ranka bland de topp 20 bästa i världen på rollspelet Diablo IV.
I gamercommunityt höjdes mer än ett ögonbryn.
Orimligt påstående om Diablo IV
För att spela på den nivån krävs nämligen att du lagt ned extremt mycket tid.
Och Musk påstod sig i samma intervju gå helt upp i spelandet, vilket alltså skulle innebära att han negligerat allt annat sedan Diablo IV släpptes 2023.
Musk har under samma tidsintervall hunnit med att lansera en fullständigt livsfarlig Tesla cybertruck, kampanja för och få ett eget departement av Donald Trump, ha stormöten med europeiska högerextremister och dra ett par miljoner föråldrade MAGA-skämt på X.
I och för sig bara bedrifter i bottennapp. Men ändå.
Obegripligt i Elden Ring
Tidigare har Teslamästaren stoltserat med sin utrustning i rollspelet Elden Ring.
Även här kliade många sina huvuden. Min sambo som är betydligt kunnigare än mig på det här spanade in hans ”build”.
Hon fnissade och kallade det hela en ”glass cannon”.
Karaktären hade förvisso hög nivå, men spelaren själv verkade inte ens förstå grunderna i spelet.
Många undrade om han respekterar själva ”grindandet”.
Alltså att bli bättre genom att bekämpa monster på monster. I veckan föll domen. Då gällde det spelet Path of Exile 2. Även där tillhör bilhandlaren den absoluta eliten.
Högerextrema hundvisslor
”What we kek in life echoes in eternity!” hundvisslade miljardären med en grod-emoji på sin plattform när han klev in på världsrankingen.
Kek är en gamerterm snarlik LOL som användes inom MAGA-rörelsen för snart ett decennium sedan. Musks dåvarande karaktär Kekius_Maximus hade uppnått imponerande level 94 när denne tyvärr gick bort.
Nu skulle Musk, under en stream, visa upp sina skills med nästa övermäktiga avatar, Percy_Verance. Den här gången var bevisen än påtagligare. Den världsrankade Musk förstod inte ens sin egen inventory och klickade febrilt på kartdelar han inte hade tillgång till.
En åskådare beskrev upplevelsen som att ”lyssna på en mellanstadieelev som återberättar en bok han inte läst.”
Konsensus är att någon betalats för att göra grovjobbet att ta entreprenörens karaktärer till nivån han försökt spela på.
Percy_Verance, avled senare mycket tragiskt, samtidigt som Musk höll en digital intervju med högerextrema AfD.
Att äga en Tesla blev oerhört pinsamt
Det skämmiga i en juridiskt vuxen miljardär, så besatt av att vara bäst på något fullständigt meningslöst, leder tankarna till när Nordkoreas diktator Kim Jong Il gjorde fem hole in one – under sitt livs första och enda golfrunda.
Pinsamheten är så enorm att den borde skrämma bort exakt alla livskrisande män som mig själv från att någonsin kompensera vårt glesnande hårfäste med att äga en Tesla. Skammen är för stor.
Elon Musk har nu raserat all credd han haft hos den grupp vars respekt och kärlek han så desperat sökt – manliga gamers.
På något vis är det talande för en modern superkapitalist som under så lång tid köpt sig till en självpåtagen geniroll utan att egentligen ha skapat speciellt mycket själv.
Vare sig betalsystemet Paypal som gjorde honom rik eller elbilen är hans uppfinningar.
En livstid av att ta cred för andras arbete har tagit honom hit.
Får man vejpa på jobbet? – sex svar om e-cigg i arbetslivet
Får man vejpa på jobbet om alla tycker det är okej? Och vem vänder man sig till om man är less på fruktdoftande ånga från arbetskamraterna? Arbetet reder ut vad som gäller för elektroniska cigg.
Texten uppdaterades
Bild:
Tony Dejak
1Vad är en vejp?
Det är ett annat namn för elektroniska cigaretter. Även kallade e-cigg, vapes eller vaporizers. De drivs av batterier och innehåller en vätska med bland annat nikotin och smakämnen. När vätskan hettas upp blir den ånga som man andas ner i lungorna. Det finns både vejps med och utan nikotin.
2Får man vejpa på jobbet?
Innehåller vejpen nikotin är svaret solklart nej, enligt Arbetsmiljöverket. Då utsätter du nämligen dina arbetskamrater för skadlig rök, så kallad passiv rökning, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om hygieniska gränsvärden. Det spelar ingen roll om utsläppet av farlighet är mindre än för ”vanliga” cigaretter. Om det finns rökrum eller rökrutor så kan man dock röka där. Men gäller det en nikotinfri vejp är det inte ett lika glasklart nej-svar.
3Så vad gäller då?
I den nya tobakslagen från 2018, som även gäller olika former av vejps, står att chefen ansvarar för att arbetstagaren inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök och liknande, exempelvis vejps. Det finns också regler i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning som säger att man ska undvika försämring av luftkvaliteten. Även om vejpen luktar gott försämrar den luftkvaliteten ur ett arbetsmiljöperspektiv. Men det gör även exempelvis parfym, så var gränsen går är inte helt tydligt. Och på vejpfronten saknas vägledande domar.
4Vad gör man om vejpandet sker mot ens vilja men chefen inte gör något?
Då kan man kontakta sitt skyddsombud eller någon facklig på arbetsplatsen för att få hjälp med att driva frågan.
5Men om alla på jobbet tycker det är okej?
Om man är en liten arbetsplats och alla tycker det är härligt med vejping – och den är nikotinfri – så bör det vara okej, enligt Fredrik Haux, expert på luftkvalitet på Arbetsmiljöverket. Men det förutsätter att ingen på arbetsplatsen har någon invändning mot ångorna.
6Finns det några specialregler för vissa arbetsplatser?
Ja. I tobakslagen listas platser där rökning alltid är förbjudet, så även för anställda. Platserna är bland annat hälso- och sjukvård, skola, barnomsorg, i kollektivtrafiken, på restauranger, barer och kaféer.
Källa: Fredrik Haux, expert på luftkvalitet på Arbetsmiljöverket och Hjärt-lungfonden.
Arbetslösheten den högsta på tre år: ”Många unga känner hopplöshet”
Arbetslösheten fortsätter öka, och pessimismen gror bland unga, visar en ny undersökning. ”Många känner en hopplöshet”, säger LO:s ungsekreterare Elsa Alm.
Arbetslösheten är den högsta på tre år, visar färska siffror från Arbetsförmedlingen.
Vid årsskiftet var 377 000, vilket motsvarar 7,1 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa. Ett år tidigare låg siffran på 6,6 procent.
– Arbetslösheten ökade brett. Såväl bland kvinnor som män, bland inrikes och utrikes födda samt bland yngre och äldre är fler inskrivna som arbetslösa idag än för ett år sedan, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Märks en oro
Och en oro för arbetslöshet märks bland unga. För andra året har LO genomfört den årliga undersökningen ”Ungdomskoll” där drygt 2 000 personer i åldrarna 18–29 år intervjuats av analysföretaget Novus.
Där framkommer bland annat att 29 procent tror att det skulle vara svårt att hitta ett nytt jobb, med minst lika bra lön och villkor, om man plötsligt blir arbetslös. År 2023 låg den siffran på 22 procent. En ganska stor skillnad, tycker Elsa Alm, LO:s ungsekreterare.
– Här ser vi svart på vitt att pessimismen ökar och att unga upplever otryggheten på arbetsmarknaden som allt större, säger hon.
”Svårt att få in en fot”
Hon märker av en utbredd oro.
– Oavsett om man har gått en utbildning eller inte – även yrkesutbildningar – upplevs det som svårt att få en fot in på arbetsmarknaden. Och även om man har fått en fot handlar det ofta om kortsiktiga kontrakt.
Många unga uttrycker att de vill ha en fast anställning och jobba heltid, i undersökningen, berättar Elsa Alm.
– Jobb är så grundläggande för en människas trygghet, och forskningen visar tydligt på vad arbetslöshet leder till: ökad risk för sjukdomar, psykisk ohälsa, stress och press.
Elsa Alm varnar för att en utbredd pessimism inom ungdomsgenerationen kan få långtgående konsekvenser.
– Det påverkar inte bara ungas syn på arbetsmarknaden, utan även synen på deras framtid och på samhällets framtid. Många känner en hopplöshet.
”Inte satsat tillräckligt”
Hon tycker man inte satsat tillräckligt på att få unga in i yrkesprogram. Att man har misslyckats med att lyfta vilken möjlighet det innebär. Det finns ganska många lediga jobb i Sverige, betonar hon. Människor måste få rätt arbetsmarknadsutbildningar, det måste finnas en fungerande arbetsförmedling.
– Samhället måste hjälpa till att matcha människor in på de arbeten som finns, jag tror att vi behöver investera väldigt mycket mer i just de systemen, säger hon.
Även i Svenskt Näringslivs senaste undersökning om gymnasieval framkommer en attitydförändring. Andelen som uppger att de har anpassat sitt val efter hur arbetsmarknaden förväntas se ut i framtiden uppges öka över tid.
Att unga verkar fundera mer över jobbfrågor är positivt, enligt Johan Olsson, Svenskt Näringslivs kompetensförsörjningsexpert. Däremot är orsaken – lågkonjunkturen – tråkig.
– Det är viktigt att unga tar medvetna och genomtänkta beslut kring jobb oavsett konjunkturläge, säger han.
Få söker yrkesprogram
Organisationen uttrycker också oro för att för få söker yrkesprogram i Sverige.
– Ska vi minska arbetslösheten och få ett ökat välstånd är yrkesprogrammen avgörande. I förlängningen ställer det här till det för Sverige som nation, sa Johan Olsson till Dagens Nyheter i veckan.
Av 130 000 elever som sökte in på ett gymnasieprogram inför läsåret 2024/25 var det 36 procent som sökte till ett yrkesprogram. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar behöver antalet öka med 20 000 elever varje år för att möta arbetsmarknadens behov.
Arbetsmarknaden i december
7,1 procent var inskrivna som arbetslösa. Sammanlagt 376 517 personer.
8,3 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Sammanlagt 44 872 ungdomar.
149 647 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer.
172 614 personer deltog i program med aktivitetsstöd.
Den fackfientlige mångmiljardären Elon Musk har blivit Donald Trumps högra hand. Bedömare menar att den svenska Tesla-strejken är en del av hans politiska radikalisering. Frågan är hur långt Musk kommer att gå för att beskära fackens makt?
Det är en ljum onsdagkväll i november på Donald Trumps residens Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida. En vecka har gått sedan Trumps valseger mot Kamala Harris.
Några av den blivande presidentens närmaste allierade, klädda i aftonklänningar och mörka kostymer, har samlats i trädgården, omringade av vajande palmer, för att fira. Från scenen ropar en talare, Trumps rådgivare Brooke Rollins: ”Var är högerns George Soros?”, och syftar på den ungersk-amerikanska miljardär som donerat enorma summor till Demokraterna. Elon Musk ler och sträcker högerhanden i luften. Festdeltagarna jublar, och Brooke Rollins utbrister: ”Gud välsigne dig Elon. Vi är så, så tacksamma.”
Musks förmögenhet har ökat med miljarder
Elon Musk – världens rikaste man – donerade motsvarande drygt tre miljarder kronorför att få Trump och andra republikanska politiker valda under 2024. Sedan dess har han mer eller mindre flyttat in på Mar-a-Lago, och syns ständigt vid Trumps sida.
Musks investeringar i Trump är kaffepengar jämfört med hur mycket han redan har tjänat på valsegern. Sedan valet har hans förmögenhet ökat med 170 miljarder dollar – drygt 1 800 miljarder kronor – tack vare stigande Tesla-aktier.
Elon Musk belönas också med stor politisk makt. Han kommer att leda Trumps nya ”effektiviseringsdepartement” Doge, tillsammans med en annan miljardär, Vivek Ramaswamy.
Planen är att de ska skära bort minst 2 000 miljarder dollar (ungefär 22 000 miljarder kronor) från regeringens budget. Den nya maktpositionen kommer att innebära en rad intressekonflikter eftersom Musk, vars företag regleras av amerikanska myndigheter, nu själv ska styra över den regleringen.
Motarbetar fack på Teslafabriker
Elon Musk har fungerat som en sidekick till Trump, men är också en tung politisk profil i egen kraft, med över 200 miljoner följare på X, och med ett eget tydligt politiskt varumärke: En populist, motståndare till etablerade medier (Musk beskrev sitt köp av X år 2022 som ett motgift mot ”fake news”) som sprider konspirationsteorier och högerextrem propaganda.
Till hans politiska profil hör också ett starkt motstånd mot fackföreningar. Själv har han formulerat det som att han ”inte håller med om själva idén om fackföreningar”.
Elon Musk har motarbetat bildandet av fack på sina Teslafabriker och har anklagats för att hota och avskeda anställda som försöker organisera sig fackligt. I Sverige strejkar IF Metall sedan över ett år på Teslas verkstäder och serviceställen mot att företaget vägrar teckna kollektivavtal.
Målet: Att krossa lagen som skyddar arbetare
För USA:s fack väntar nu fyra osäkra år. Elon Musk väntas rikta in sig på arbetsmarknadsmyndigheten National Labor Relations Board, NLRB.
Myndigheten har drivit en process mot Musk efter att han sparkat anställda på sitt privatägda rymdbolag Space X som kritiserat honom i ett öppet brev. Musk svarade med att hävda att den hundraåriga myndigheten saknar legitimitet, vilket han vill pröva i domstol.
Musks mål är att krossa National Labor Relations Act, som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i den privata sektorn. Han har stöd i den ambitionen från andra fackfientlig jätteföretag, som Starbucks och Amazon.
– Jag är säker på att Musk och Trump kommer att avskeda den nuvarande chefen för NLRB och ersätta henne med någon som helt och hållet tar arbetsgivarnas parti, säger Jeff Hauser, som leder tankesmedjan Revolving Door Project och har en bakgrund inom AFL-CIO, USA:s motsvarighet till LO.
Musk vill gynna Tesla
Elon Musk väntas ha flera stora planer för sin tid som Trumps förtrogne i Vita huset, förutsatt att de båda alfahannarna kan hålla sams. Bland annat vill Musk avveckla regleringar som han anser hindrar Space X.
– En av hans vänner, miljardären Jared Isaacman nominerades just till att leda NASA, säger Jeff Hauser, och fortsätter:
– Musk vill också gynna Tesla och påverka regleringen av bilar i USA, till exempel när det gäller självkörande fordon. Han vill troligen också påverka lagstiftningen kring artificiell intelligens, sänka skatterna och få bort begränsningarna för rasdiskriminering vid anställningar.
Stridsvilja hos USA:s arbetare
De senaste fyra åren har USA:s fack haft medvind. Arbetare lyckades organisera sig på notoriskt fackfientliga arbetsplatser som Amazon och Starbucks. Joe Biden har setts som den mest fackföreningsvänliga presidenten någonsin. Det har dessutom funnits en stridsvilja hos amerikanska arbetare i kölvattnet efter pandemin. Hundratusentals har strejkat, stundtals med stor framgång, som i fallet med bilarbetarfacket United Autoworkers strejk mot de tre största amerikanska biltillverkarna år 2023 som ledde till stora löneökningar.
– Det mesta tyder på att strejkvågen kommer att fortsätta de kommande fyra åren, säger Tobias Higbie, arbetarhistoriker på universitetet UCLA:s Institute for Research on Labor and Employment i Los Angeles.
– De höga levnadsomkostnaderna i USA sätter väldigt hård press på arbetarna, vilket har varit drivkraften i strejkerna. Utöver att strejka kommer facken förstås organisera sig inför valet till USA:s kongress 2026. Målet är att Demokraterna ska ta tillbaka åtminstone en av kongressens kammare och göra det svårare för Trump att få igenom sin politik, säger Tobias Higbie.
Kluven syn på facket
Synen på fackföreningar är kluven och komplicerad i den tillträdande Trump-regeringen. – Det finns en auktoritär, populistisk del av Republikanerna som vill föra in fackföreningar som Teamsters och bilarbetarfacket UAW under partiets paraply, säger John Logan, professor i arbetsmarknadsstudier vid San Francisco State University. – De har noterat att medlemmarna i de facken är mycket mer konservativa än ledningen, och att de i hög grad röstar på Trump. Musk vill å sin sida absolut inte införliva UAW i Republikanerna. Han vill krossa facket eller åtminstone se till att de inte kan komma i närheten av hans företag, säger John Logan. – För Elon Musk är kontroll viktigast av allt. Han vill absolut inte dela beslutsfattandet i sina företag med någon annan. Hela idén att en fackförening ska kunna ha synpunkter är helt otänkbart för honom.
Nedstängda fabriker påverkade Musk
Den 53-åriga tiobarnspappan har gjort en snabb politisk resa högerut. Elon Musk ska i tidigare presidentval ha röstat på Biden, Clinton och Obama. Men i maj 2022 vände han, och uppmanade sina följare på Twitter att rösta på Republikanerna med hänvisning till att Demokraterna står för ”splittring och hat”. Efter att ha köpt Twitter och döpt om plattformen till X använde han den för att lansera republikanen Ron DeSantis valkampanj.
Skiftet tycks ha skett under pandemin, då Covid-restriktionerna ledde till att Teslas fabriker i Kalifornien och Kina stängdes tillfälligt. Det gjorde att företagets aktier tappade kraftigt i värde. Synen på pandemin var kraftigt politiserad i USA, och Musk tydde sig till högersidan som var motståndare till nedstängningarna.
Elon Musk har själv lyft fram att erfarenheterna med sin dotter Vivian, som är trans och har bytt juridiskt kön, varit en viktig faktor i hans högersväng, och i att han blivit en ledarfigur i det amerikanska kulturkriget.
– Som jag ser det är min son död, dödad av ”woke-viruset”, sa Musk i en intervju med den kanadensiske psykologen och högeraktivisten Jordan B Peterson.
– Så jag lovade att förstöra woke-viruset efter det. Och vi gör vissa framsteg, fortsatte Musk.
”För mycket för hans känsliga ego”
I en annan nyckelhändelse i Musks politiska utveckling lät Joe Biden bli att bjuda in honom till ett möte om elbilsindustrin i Vita huset år 2021. Vd:arna för biljättarna General Motors, Ford och Stellantis var på plats, liksom UAW:s ordförande, men inte Elon Musk trots att Tesla står för omkring sju av tio sålda elbilar i USA. Anledningen till den uteblivna inbjudan antas ha varit Musks fackfientlighet.
– Det blev för mycket för hans väldigt känsliga ego, säger Jeff Hauser.
– Han är en mycket märklig man.
Jeff Hauser tror även att den svenska Tesla-strejken spelat en roll i Elon Musks radikalisering.
– Den är en delförklaring till varför Musk är en så hängiven motståndare till facket, och varför han lägger så mycket tid och pengar på politik. Han var inte en särskilt politisk figur för fyra år sedan, säger Jeff Hauser.
– Och jag tror att om amerikansk arbetsrätt förstörs av Musk kommer amerikanska fack att betrakta Sverige och andra länder med en stark arbetarrörelse som en förebild för vad man ska göra härnäst.
National Labor Relations Act
Lagen, som kom till 1935, slår fast anställdas rätt att organisera sig och uppmuntrar kollektivavtal på den amerikanska arbetsmarknaden. Lagen erbjuder ett skydd så att anställda i privata företag kan arbeta för att förbättra sina arbetsförhållanden utan risk för repressalier. De flesta anställda omfattas av lagen oberoende om de är med i ett fack eller inte.
Källa: nlrb.gov
Musks intressekonflikter
Elon Musks roll i ledningen för Trumps nya effektiviseringsdepartement ”Doge” väntas göra världens rikaste man ännu rikare. Så här kan hans företag och dess arbetsplatskonflikter påverkas.
Tesla
Den amerikanska trafikmyndigheten NHTSA utreder Teslas autopilot som har kopplats till 13 dödliga olyckor. Om myndighetens resurser stryps kan det påverka utredningen.
Elbilsjätten har också hamnat i juridiska processer för sitt motstånd mot fackföreningar. Företaget har stoppat anställda som delat ut fackliga flygblad, förbjudit fabriksarbetare att bära fackliga t-shirts och hotat anställda med att de kan bli av med sina aktier om de går med i facket. Musk har också hotat att avskeda strejkande anställda. Tesla anklagas också för problem med sexuella trakasserier, rasism och skador på jobbet.
Arbetsmarknadsmyndigheten NLRB har agerat mot Tesla, som nu väntas försöka påverka myndigheten.
Space X
Rymdbolaget Space X har fått uppdrag för motsvarande 150 miljarder kronor av USA:s regering sedan Elon Musk tog över företaget. Space X jagar efter fler uppdrag, bland annat för bredbandstjänster via Starlink och månfärder.
Musk har avskedat anställda på Space X som kritiserat honom offentligt, vilket är olagligt enligt NLRB. Här finns risk att Musk rekommenderar nedskärningar på NLRB, vilket kan påverka hans företag.
xAI
xAI är Elon Musks startup för artificiell intelligens. Planen är att bygga världens största superdator i delstaten Tennessee. Detta projekt har kritiserats för att orsaka utsläpp i området. Elon Musk har redan flera konflikter kring Tesla och SpaceX med miljömyndigheten EPA – en myndighet som ”Doge” kan kunna påverka.
Kryptovaluta
Namnet på Elon Musks nya effektiviseringsdepartement ”Department of Government Efficiency”, eller Doge, är en referens till hans favoritkryptovaluta Dogecoin. Valutan har stigit med 100 procent sedan valet. Musk har även gjort stora investeringar i andra kryptovalutor. Uppluckrade regler kring kryptovalutor kommer att ha en stor effekt på Musks privatekonomi.