En person ligger på en röd soffa i ett svagt upplyst rum. En lampa lyser på ett sidobord, och framför soffan står ett träbord med en kopp på.

Kristina Bergman förlorade sin sjukpenning 2019. Sedan dess lever hon på försörjningsstöd.

Klockan är sju på kvällen och Kristina Bergman har precis ätit frukost. Hon ligger på dagbädden, där hon spenderar största delen av dygnets timmar.

– Det är som att ständigt gå omkring med extrema krigsskador, men varje dag försöker jag göra det bästa av livet. För glasbitarna går inte att få loss och svärden går inte att dra ur, säger hon.

Kristina Bergman har flera kroniska sjukdomar. Mest påverkas hon av diagnoserna ME, fibromyalgi, POTS och HSD. Förenklat kan man säga att varje handling, varje intryck – vare sig det handlar om att plocka ut diskmaskinen, eller att kolla på en film förvärrar hennes tillstånd.  

”Smärtorna blir värre”

Just nu känns symtomen av mer. Det är priset hon tvingas betala när hon har ansträngt sig för mycket. Förra helgen träffade hon nämligen några vänner. I går lämnade hon lägenheten för att slänga soporna, det var första gången på en och en halv vecka som hon var ute.  

– Det är som ett extremt tryck i hela kroppen, som om jag kommer att implodera. Det är migrän, dimsyn, kramper. Det känns som om det går små kryp på hela kroppen. Sömnen blir värre. Smärtorna blir värre. Listan är lång.   

En kvinna med långt hår ser på sin spegelbild i en spegel och vilar hakan på handen.
”Jag är inte min sjukdom. Jag är en positiv själ som alltid haft nära till skratt.”

Diagnoserna som påverkar Kristina mest

 ME/CFS är en neuro­logisk sjukdom som gör den drabbade väldigt trött och utmattad. Problemen försvinner inte av vila och man kan känna sig sjuk och ha värk i kroppen. ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för chronic fatigue syndrome, kroniskt trötthets­syndrom.  

POTS ger besvär som dimsyn, illamående och huvudvärk. En störning i det autonoma nervsystemet leder till blodtrycksfall och gör att man får besvär med att hjärtat slår för fort. 

 Fibromyalgi är ett smärtsyndrom som påverkar stora delar av kroppen. Det kännetecknas av långvarig smärta eller värk i musklerna. Man har även ökad smärtkänslighet. Det innebär att man får ont av sådant som oftast inte gör ont hos friska personer. 

 HSD utgör ett mycket brett spektrum av tillstånd. Till exempel kan man vara över­rörlig och lida av kronisk smärta. 

Men det var värt att träffa vännerna, för det har närt själen. Hon strävar ständigt efter att skapa sig ett värdigt liv. 

– Jag är inte min sjukdom. Jag är en positiv själ som alltid haft nära till skratt. Att jag är kroniskt sjuk innebär inte att jag inte kan ha roligt. Det blir som ett stigma. 

Ett par hörselskydd hänger på en metallställning, dekorerade med trådlampor.
Ljud, ljus och dofter – allt kan få Kristina Bergmans tillstånd att förvärras. Ett par ­hörselkåpor kan ­åtminstone ge tystnad.

Jobba, krascha, jobba, krascha

Jobba, krascha, jobba, krascha. Kristina Bergmans liv har präglats av ett tydligt mönster. Men kraschen som kom 2012 har aldrig gått över. Under 2019 förlorade hon sin sjukpenning. Hon sökte sjukersättning, och juristerna sa att det borde vara ett solklart ja, men Försäkringskassan nekade och det gjorde även Förvaltningsrätten.  

Sedan dess har hon tvingats leva på försörjningsstöd från socialtjänsten, det som tidigare kallades socialbidrag.  

– Det är förnedrande. Varje månad måste jag stå med mössan i hand och fråga: ”Kan jag möjligtvis få överleva en månad till?”   

Försörjningsstödet är inte anpassat efter en person som henne, menar Kristina Bergman.  

– Det förväntas vara en tillfällig nödlösning tills man fått ordning på sitt liv, men jag kan inte göra något åt min situation, säger hon.  

En person med lockigt hår ligger på en gul kudde och håller jade-rollers mot sin nacke.
Kylklampar kan dämpa några av Kristina Bergmans symtom för stunden.

Kristina Bergman är långt ifrån ensam. Under 2023 var 24  715 av alla som fick försörjningsstöd sjukskrivna av läkare. De utgjorde runt 16 procent av alla som fick stöd det året, visar Arbetets granskning av statistik från Socialstyrelsen. 

Färre får ekonomiskt bistånd

År efter år ökar andelen. När Arbetet för drygt fyra år sedan, i november 2020, gjorde samma granskning var 13 procent av de med försörjningsstöd sjukskrivna av läkare. År 2017, när statistiken började, var andelen 10 procent. 

Samtidigt har allt färre fått ekonomiskt bistånd av socialtjänsten totalt sett de senaste åren. Gruppen sjukskrivna har också minskat något i absoluta tal, men tar alltså successivt en allt större del av biståndskakan. 

­Kristinas ­symtom

Kristina Bergmans sjukdomar ger en mängd olika symtom som försvårar vardagen. Hon berättar bland annat om:
Värk och smärta
Kramper 
Tillfälliga ­förlamningar
Domninga
Feberkänsla/feber
Tinnitus
Sömnstörningar
Yrsel
Mjölksyra
Svettningar/Frossa
Hjärndimma
Rusande puls
Kraftlöshet

Siffrorna varierar stort i landet. I Vallentuna, där Kristina Bergman är bosatt, var nästan en tredjedel av alla som fick ekonomiskt bistånd sjukskrivna av läkare 2023. Även här har andelen vuxit. 

Det är en förändring som Frida Herman, myndighetschef på socialförvaltningen i Vallentuna, har märkt av genom ökade kostnader. Främst är det fler långtidssjukskrivna som söker sig till socialtjänsten i Vallentuna, berättar hon. Hon upplever att personer som tidigare har fått ersättning från Försäkringskassan nekas oftare. 

– De kommer till oss för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Som grund kan man alltid säga att det inte finns någon som vill söka hjälp från socialtjänsten, säger Frida Herman.  

Faller mellan stolarna

Hon tycker att sjukvården, kommunerna och Försäkringskassan behöver gå samman i högre grad och stötta sjukskrivna från flera håll. Utan gemensam plan ökar risken att människor faller mellan stolarna, menar hon. Men för att det ska fungera krävs att samverkan prioriteras av alla instanser.  

– På samhällsnivå måste vi tänka nytt och komma bort från stuprörstänket. Varken kommunerna, Försäkringskassan eller sjukvården klarar av att hjälpa de här personerna själva. Men alla har någonting att bidra med, och det borde vara huvudfokuset, säger hon.  

Frida Herman sätter hopp till den nya socialtjänstlagen som väntas träda i kraft 2025. Den nya lagen ska göra socialtjänsten mer förebyggande och lättillgänglig än i dag. 

Liknande tongångar, om att bättre samarbete behövs, hörs från Eva-Lena Grannas, ordförande för fackförbundet Visions Östhammar-avdelning.

Östhammar är den kommun som har störst andel sjukskrivna bland dem som lever på försörjningsstöd i Sverige: 39 procent. Bristen på samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sjukvården gör socialsekreterarnas arbete mer svårjobbat, berättar Eva-Lena Grannas.  

– Om samarbetet hade fungerat bättre hade människor förmodligen fått bättre hjälp.  

”Fruktansvärda följder”

Även Östhammars socialchef Svjetlana Miletic märker av ökade kostnader.

Kommunen lider av läkarbrist och enligt hennes uppfattning leder det till bristfälliga bedömningar av arbetsförmåga, vilket i sin tur resulterar i fler avslag från Försäkringskassan.

”Vi behöver arbeta mer tillsammans med vården. Det borde inte vara någon skillnad för den enskilda individen att gå från sjukskrivning till arbete som att gå från försörjningsstöd till arbete. I båda situationerna behövs en arbetsförmågebedömning, samverkan och rehabilitering”, skriver hon över mejl.

En man i blå sjukhuskläder står i en korridor och ser in i kameran.
– Patienter möter många olika hyrläkare som åker runt på olika vårdcentraler, säger läkaren Magnus Isacsson.

Magnus Isacson, läkare och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), har skrivit många sjukintyg genom åren.  

– Alla lastar primärvården med olika typer av uppdrag utan finansiering. Skulle jag göra allt som andra tycker att jag ska göra och fylla i alla intyg perfekt skulle jag inte längre jobba som läkare utan vara sjukskriven, säger han.  

Behövs fler allmänläkare

Intygen borde förenklas och det behövs många fler allmänläkare, enligt honom. Det tycker även Läkarförbundet, som nyligen gått ut med slutsatsen att det behövs ytterligare 4 400 heltidsarbetande allmänläkare för att få situationen på vårdcentralerna i balans. Magnus Isacson ser även en koppling mellan bristen på fasta läkare och ökande långtidssjukskrivningar.  

– Patienter möter många olika hyrläkare som åker runt på olika vårdcentraler och de läkarna har varken tid eller incitament att göra en bra helhetsbedömning. Det blir en idiotisk besparing på vården som kostar enormt mycket pengar i andra delar av samhället. 

Det leder till att människors problem i många fall aldrig tas itu med, menar han.  

– Om alla hade en fast läkare hade man kunnat hjälpa de här personerna att återgå i arbetet i mycket högre utsträckning.  

Kroniskt sjuka hamnar i kläm

Emma Bergström, enhetschef på Försäkringskassan, skriver att det är svårt att veta varför sjukskrivna söker sig till socialtjänsten.  

Det kan till exempel handla om att man saknar SGI, sjukpenninggrundade inkomst, vilket är ett krav för att få sjukpenning, skriver hon. Det kan också handla om att man fått sjukpenning beviljad, men att ersättningsnivån är för låg att leva på.

”Det här skulle man behöva utreda närmare för att kunna ge ett ordentligt svar”, skriver Emma Bergström.

Enligt Kristina Bergman hamnar kroniskt sjuka i kläm mellan vården och Försäkringskassan. 

– När ska reglerna ändras för oss och samhället acceptera att vi inte kan bli friska? Vi blir inte trodda.  

Kristina Bergman vet att hon aldrig mer kommer att kunna arbeta. Mestadels har hon jobbat inom omsorgen – som personlig assistent, på gruppboenden, som resursperson för barn. Och även drivit ett eget företag.  

– Det är inte det att jag inte vill jobba. Mitt arbetsliv borde visa på motsatsen. Jag saknar att jobba, fruktansvärt mycket, säger hon.

En person håller en smartphone som visar ett gränssnitt för en hemautomationsapp med kontroller för olika enheter.
Via en app tänder och släcker Kristina lamporna.

Sedan hon sökte sjukersättning sist har hon fått sin ME-diagnos. Snart ska hon göra ett nytt försök att få pengar från Försäkringskassan.  

Att få det skulle innebära mer vila, ett värdigare liv.  

– Det jag behöver i livet är sjukersättning och ett hem. Jag vill inte ligga samhället till last. Jag har bidragit till samhället så mycket, på olika sätt, under de perioder jag orkat. Men jag klarar inte av det längre. Varför skulle inte jag ha rätt till att få tillbaka av samhället då?  

Hon torkar bort en tår och tillägger: 

– Nu orkar jag inte mer för i dag.  

Potatis har hon kokat kvällen innan i förebyggande syfte, även det här samtalet kommer att straffa sig. Hon kommer behöva släcka lamporna, lyfta upp benen på de stora kuddarna som mot hennes kropp känns som betongblock, och blunda. Länge. 

Så ser det ut i din kommun

Sök i rutan nedan för att se hur stor andel (i procent) av de som tagit emot försörjningsstöd som varit sjukskrivna av läkare under 2023. Fem kommuner saknar data: Norsjö, Gällivare, Malå, Bjurholm och Vellinge.