Mögligt och utan dagsljus – razzior vid boenden för arbetare på Northvolt

– Total misär på alla sätt och vis, säger räddningsledaren Alexander om det värsta exemplet. 

Sedan hösten 2022 genomför myndigheter i Skellefteå gemensamma razzior för att hitta otillåtna bostäder – ett problem som uppdagats i och med Northvolts expansion. 

Inspektionsrapporterna från razziorna avslöjar usla levnadsförhållanden. Arbetare bor utan brandskydd, med mögel, i smuts. I husen råder sanitära olägenheter, fuktskador och trångboddhet. Sängar har skuffats in i skrubbar utan tillgång till dagsljus, fönster är igenspikade eller trasiga och luftventiler förtejpade. Nedgångna villor kan husera upp emot 33 sängar. Hyran ligger ofta på mellan 7 000 och 14 000 kronor per person. 

– Vi försöker hitta dem som har det sämst och de som har det sämst bor i en fastighet där ingen borde bo, säger Jon Josefsson, kommunens risksamordnare. 

Befarar stort mörkertal

Två enplanshus på en adress mellan Skellefteå och Skelleftehamn är föremål för dagens razzior. Förutom räddningsledare och samordnaren finns poliser och kommunala inspektörer från Bygg- och Miljökontoret på plats. De flesta vill inte medverka med fullständiga namn och bild. Gruppen ska undersöka om fastighetsägarna efterföljer lagar och regelverk.

– Det finns i princip alltid något att anmärka på, säger polisen Patrik Gellner.

Hittills har man genomfört ett 30-tal insatser i hus som man oftast hittar till genom tips. 

– Mörkertalet är nog jättestort, säger Patrik Gellner. 

”Perfekt storm”

I det första huset man granskar i dag finns boende närvarande. En synbart sömndrucken man tittar ut genom dörren. Det visar sig att alla de nio personerna som bor där jobbar på Northvolt. 

Bostadsbristen är skriande i Skellefteå – det har skapat en lukrativ marknad. Byggandet hänger inte med, det finns ett bestånd av dåliga fastigheter och många människor som är beredda att betala för att bo där, berättar samordnaren Jon Josefsson. 

– Det är en perfekt storm, säger han. 

Innan myndigheterna går in i husen försöker man komma i kontakt med fastighetsägarna. Om de inte svarar bryter man sig in. 

”Jagar spöken”

De som äger bostäderna man granskar kan både vara privatpersoner och bolag. Bolagen har ofta säte någon annanstans än i Skellefteå och ibland är leden långa, berättar Jon Josefsson.

Han exemplifierar: En fastighetsägare har en förvaltare som hyr ut till en bostadsförmedling, som hyr ut till ett utländskt bolag, som i sin tur anställer personerna som bor i huset. 

– Den typen av femstegsraket är väl det längsta vi ha sett. Det påminner om hur det blir med underentreprenörer, det blir rörigt, säger han. 

– Ibland känns det som att man jagar spöken, säger Carin, räddningsledare. 

Fastighetsägarna till de två husen som kontrolleras i dag är två olika bolag, det ena registrerat i Skellefteå, det andra i Skåne. 

Det skånska bolaget äger fem fastigheter som används som arbetarboenden i Skellefteå, enligt Jon Josefsson.  

– Det är bra business och så köper de mer och mer. Sådana bolag tjänar så ruggigt bra med pengar på det här så det finns inte.

Northvolt inblandad

I dag får man tag på fastighetsägarna över telefon. Fastighetsägaren baserad i Skåne uppmanar myndigheterna att kontakta Northvolt – det visar sig vara storbolaget själv som förmedlar bostäderna till arbetarna. Det är första gången som myndigheterna genomför en razzia i bostäder där Northvolt figurerar som mellanhand. 

Lite senare dyker det upp två medarbetare från företagets ”Welcome Service” med bil. 

De hälsar artigt på myndighetspersonerna som står utanför ingången till ena huset. Men när de får reda på att en journalist är närvarande ändras tonen.  

– Vi säger ingenting, vi ska inte säga någonting, säger den ena kvinnan och nämner namnet på en presskontakt, innan båda snabbt rör sig mot ingången till huset och försvinner in.

När det har gått en stund kommer de ut igen. De vill inte svara på frågor utan skyndar sig tillbaka till bilen efter att lämnat kontaktuppgifter till kommunikationschefen.

4 000 för fyra kvadrat

När alla gjort sitt samlas gruppen för att utvärdera razzian. I ett av husen ”saknas det vanliga”, konstaterar en räddningsledare. Alltså: brandvarnare, brandväggar, brandsläckare och lämpliga utrymningsvägar. Det är förenat med livsfara om det skulle börja brinna, enligt räddningsledarna. 

Dessutom saknar fastigheterna rätt bygglov och ventilationen har brister. Bland annat kändes det varmt och instängt i ena huset och en boende klagade på huvudvärk. Det upptäcktes även en man som bor i ett rum på uppskattningsvis fyra kvadratmeter med en igentäppt luftventil. Han betalade 4 000 kronor i hyra. Polisen fick också fram några fall av folkbokföringsbrott. Och byggnaderna saknade det tillstånd som krävs om man hyr ut mer än fem gästrum. 

Trots att gruppen konstaterar att det var bättre standard än vanligt uppstår irritation. 

– Att en sådan stor aktör som Northvolt hyr in sig utan att ha koll på vad skicket är, säger någon. 

– De måste ju kunna ställa krav på fastighetsägarna, säger en annan. 

Northvolts svar

Över mejl poängterar Nortvolts kommunikationschef Sanna Bäckström att fastighetsägaren har det yttersta ansvaret för boendemiljön. Företaget hyr fastigheterna och hyr i sin tur ut dem till sina medarbetare. Northvolt hyr totalt tre bostäder i Skellefteå, dessutom har de bostadsbank med ett 20-tal bostäder som de förmedlar. 

”Vi har själva inte fått någon återkoppling från hyresvärden om resultatet från tillsynen, och vi kommer självklart prata med hyresvärden för att se till att eventuella brister åtgärdas”, skriver Sanna Bäckström. 

Hon skriver att Northvolt gör kontroller av bostäderna de hyr till medarbetarna. På frågan hur det har varit möjligt att missa de brister som upptäcktes under razzian avböjer Sanna Bäckström att kommentera vidare då man ”inte fått någon återkoppling ännu från hyresvärden”. 

“En skuggbefolkning”

Sedan Northvolt etablerats i Skellefteå har befolkningskurvan gjort en tvärvändning. Antalet invånare är nu fler än någonsin tidigare. Som ett svar på bostadsbristen bor nu många arbetare i baracker i tillfälliga modulbyar som växt fram på sina håll i staden. Förutom de runt 3 500 anställda som jobbar på Northvolt Ett, arbetar ungefär 3 000 personer, främst gästarbetare, med att bygga ut fabriken.

– Det blir som en skuggbefolkning, säger Jon Josefsson. 

Kallar baracker för bunkrar

En av de stora barackbyarna är belägen i Solbacken, i utkanten av Skellefteå. En solig kväll står där ett gäng och grillar korv och dricker öl vid en samlingsplats. Från en högtalare dånar elektronisk musik. De har alla halvårskontrakt på batterifabriken. 

– Vi kallar dem för bunkrar, säger Robi Tabaj om barackerna och skrattar. 

Han kommer från Slovenien och berättar att första intrycket när han kom hit var ”väldigt dåligt”. 

– Jag kände skräck den första natten här. Men morgonen efter mötte jag massa trevliga människor och sedan dess har jag vant mig. 

Martin Wagner, från Tjeckien, konstaterar att man förändrar sin identitet genom att bo så här och att det har sina för- och nackdelar. 

– Det blir en speciell sammanhållning, men efter några månader börjar man känna att man låtsas vara någon man inte är och man börjar längta hem. 

Han anser att man borde se till att det finns bättre boendealternativ om man vill att människor ska vara kvar här under en längre tid. 

”Skitplats” kallar en polsk man en annan barackby, belägen i Ursviken. Han har bott där i totalt tre år då han i olika omgångar jobbat som elektriker på batterifabriken.

– Att bo i barackerna har varit det värsta med att vara här, det har varit psykiskt påfrestande, säger han. 

Snart ska han återvända hem. 

Kritiken: Borde ta mer ansvar

Pierre Pettersson, ombudsman på Byggnads menar att främst bristen på permanenta bostäder utgör ett stort problem. Enligt hans uppfattning har gästarbetarna som bygger fabriken, och som pendlar mellan Skellefteå och sina hemländer, oftast inget att anmärka på boendena eftersom de ser sin tid här som begränsad. 

– Men det är anmärkningsvärt att man anställer folk från andra sidan jorden som fortfarande efter nästan ett år i Skellefteå tvingas bo i en sex kvadratmeter stor finlandsfärjahytt, säger han om barackerna.

Han poängterar att företag förr byggde bostäder åt arbetarna när det gjordes stora industrietableringar. 

– Att ett sådant stort företag inte tar större ansvar för att se till att det åtminstone på sikt ska finnas riktiga bostäder åt sina egna anställda är orimligt. Konsekvensen blir att vi inte får den inflyttning vi behöver för att vi inte kan erbjuda drägliga boenden.

Vill att staten kliver in

Hur ser Northvolt då på huruvida företaget har ett ansvar att hitta bostäder till de som flyttar till Skellefteå? 

Över mejl skriver kommunikationschefen Sanna Bäckström att Northvolt har en avdelning som enbart jobbar med stötta medarbetarna med flytten till Skellefteå. 

Hon skriver att det ekonomiska läget påverkat byggandet, att företaget samarbetar med kommunen och fastighetsbolag och att de hoppas på en ljusning. 

”Vi tycker att staten bör stötta tillväxtkommuner som Skellefteå på ett bättre sätt”, skriver Sanna Bäckström. 

Oron: ”Vad händer efter Northvolt?”

Skelleftehamn huserar många av byggnaderna där man genomfört razzior. Här varvas välskötta villor med förfallna kåkar. Förut utgjorde orten kommunens pulsåder då det jobbade 8 000 på Rönnskärsverken runt hörnet. I dag har smältverket omkring 800 anställda. Numera är det en annan aktör som lockar boende hit. Läget är attraktivt – härifrån tar det ungefär 10 minuter för att köra till Northvolt Ett. 

På en pizzeria i tätorten sitter två oroliga lokalbor. De oroar sig för att företagets expansion går för fort, och främst oroar de sig för bostadssituationen. 

– Om den svarta dagen kommer, vad ska man göra då? Vad händer efter Northvolt? Om det inte funkar? Kommer det vara tusentals tomma bostäder då? Säger Majid Aghili.