Det började med en skyddsrond. Pierre Pettersson, ombudsman på Byggnads Västerbotten, träffade en grupp indiska byggarbetare som saknade både ID06 och riktiga anställningskontrakt. 

– Jag lyfte det här med Northvolt men för att vara diplomatisk togs det inte på så stort allvar. Vi blev anklagade för att bedriva en häxjakt och leta problem, säger Pierre Pettersson till Arbetet. 

Razzia på batterifabriken

I november 2021 genomförde flera myndigheter en gemensam razzia på Nortvolts batterifabrik i Skellefteå.

I samband med insatsen genomfördes kontroller av anställda hos underleverantörer. Resultatet bekräftade fackets bild. Tolv byggnadsarbetare från Indien och Serbien saknade arbetstillstånd och rätt att vistas i Sverige.  

Nu åtalas en Nortvoltchef som haft personalansvar för brott mot utlänningslagen. Åklagaren skriver i stämningsansökan att chefen ”begick gärningarna med uppsåt”. 

Åklagaren vill också att Northvolt ska betala 618 000 kronor. 

Northvolt förnekar brott

”Northvolt och den åtalade bestrider åtalspunkterna”, skriver företagets kommunikationschef Anders Thor i ett mejl till Arbetet.

Enligt Anders Thor samverkar företaget med fackförbund och myndigheter för att stänga ute fuskande företag från batterifabriken. 

”Men tyvärr hittar oseriösa aktörer hela tiden nya sätt att ta sig in på byggarbetsplatser, vilket innebär att vi ständigt måste utveckla nya metoder för att granska dem och hålla dem borta.” 

Det är otroligt ensamt ute på den norrländska tundran som fackligt ombud.

Pierre Pettersson, ombudsman Byggnads

Facket: Northvolt visste

Ombudsmannen Pierre Pettersson säger att det skett en attitydförändring från Northvolt sedan razzian. Numera får facket information om vilka underleverantörer som finns på plats. Det gör att ombudsmännen slipper ett omständligt detektivarbete. 

Men att Northvolt förnekar brott ger Pierre Pettersson inte mycket för. 

– Jag kan köpa att personen som står åtalad inte visste om att det saknades arbetstillstånd. Men vi har informerat hennes kollegor flera gånger. De visste om det här hela tiden. 

”Skulle kalla det människohandel”

Enligt facket kontrollerades bara en del av de utländska arbetarna under razzian på batterifabriken. Pierre Pettersson önskar sig fler myndighetsinspektioner. 

– Det är otroligt ensamt ute på den norrländska tundran som fackligt ombud kan jag säga.

Han välkomnar åtalet. Men lider samtidigt med de utländska arbetarna.

– De här arbetstagarna som utvisades, det är ju dem som är förlorarna i det här. De har åkt hit för att skapa sig en bättre framtid och så drabbas de av detta. De är 110 procent offer, säger Pierre Pettersson. 

– Det här gör mig så förbannad och upprörd. Det finns så otroligt många oseriösa företag där ute som sysslar med det jag skulle kalla människohandel. 

Tolv avvisades efter razzian på Nortvolt

Sju indiska och fem serbiska medborgare avisades från Sverige efter razzian på Northvolt i november 2021. 

De indiska medborgarna arbetade åt ett slovakiskt företaget som var underentreprenör i tredje led. I polisförhör uppger en indisk arbetare att månadslönen var 1 200 euro, motsvarande 13 500 svenska kronor. 

De serbiska medborgarna arbetade för ett kroatiskt företag. I förhör berättar en av dem att månadslönen är 2 000 euro, eller 22 600 svenska kronor.  

Källa: Polisen