AI eller automation?

Debatten om människa och maskin är gammal. Samtidigt ska man skilja på begrepp som automation och AI, artificiell intelligens.

Automation syftar till att göra en uppgift eller process automatisk, oftast med hjälp av maskiner, datorer eller annan teknologi. Den gängse definitionen av AI brukar i stället vara en maskins förmåga utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens.

Det inkluderar till exempel förmågan att lära sig från erfarenheter, vara kreativ, lösa problem och fatta beslut. För den enskilde som blir av med jobbet spelar dock definitionerna mindre roll.

Konkurrerar med flera yrken

En annan skillnad jämfört med en mer klassisk maskin är att AI konkurrerar med många och breda yrkesgrupper. AI:s starka sidor ligger fortfarande kring analys och sammanställande av fakta och därmed är bedömningen att kodare, programmerare och finans- och marknadsanalytiker är de yrken som riskerar att ryka först.

I förlängningen bör även mer kreativa jobb så som författare, journalister och musiker kunna ersättas. Andra yrkesgrupper i farozonen är kundtjänstpersonal, administratörer och revisorer.

Undersköterska säkert kort

Den sociala biten är fortfarande en svaghet hos många AI-verktyg. Än så länge behöver alltså yrken där kärnan i uppdraget är mänskligt bemötande inte vara särskilt oroliga.

Exempel är sjuksköterskor, undersköterskor, socionomer, lärare, barnskötare och kuratorer. Andra säkra kort är brandman, renhållningsarbetare och städare.

Ett av fyra jobb kan försvinna

Oavsett om man tror att AI kommer att bli mänsklighetens undergång, eller om man tycker att det är det bästa som hänt sedan skivat bröd bör man ta teknikens hot mot jobben på allvar.

2013 spådde forskaren på Oxford att omkring 47 procent av arbetskraften i USA skulle ersättas av AI-verktyg de kommande decennierna. I en rapport från i somras bedömer OECD att vart fjärde arbetstillfälle inom medlemsländerna löper stor risk att försvinna på grund av AI och automation.

AI – en potentiell klimathjälte

Många förespråkare menar att AI kan verka för både ekonomisk tillväxt, bättre sjukvård, samt bidra till lösningar på klimatkrisen.

Ett svenskt exempel där AI-system använts framgångsrikt i miljösyfte är det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder. Med hjälp AI har bolaget lyckats halvera sin elanvändning sedan 2007.

Vad säger lagen?

På våren 2021 lade EU-kommissionen fram ett första regelverk för AI inom unionen, den så kallade AI-förordningen. Förslaget innebär att AI-system ska analyseras och rangordnas utifrån den möjliga faran de har för användaren.

Lite som en klassisk riskbedömning. Målet är att förordningen ska vara klubbad och klar i slutet av 2023. I så fall kan förordningen börja verka i skarpt läge mot slutet av 2025.

AI bemöter kritiken: ”Frågan är känslig”

Vad anser då Chat GPT själv om att denne och dess likar hotar försörjningen för miljontals människor? Frågan är inte enkel, medger den.

”Jag förstår att frågan om teknologins påverkan på arbete och försörjning är komplex och känslig. Mitt syfte är att assistera och inte ersätta mänsklig arbetskraft. Teknologiska framsteg, inklusive AI, kan skapa nya möjligheter och effektivisera arbetsprocesser, men det är viktigt att hantera övergången på ett ansvarsfullt sätt. Balansen mellan teknologiska framsteg och bevarande av arbetskraftens välbefinnande är en viktig diskussion inom samhället.”

Källor: OECD, SvD, Europaparlamentet, Miljö&Utveckling.