Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

De minst glamourösa myndigheterna producerar ofta de mest intressanta rapporterna. Den senaste publikationen från EU:s arbetsmiljöbyrå Osha är ett typexempel. 

Inom ramen för ett fyraårigt forskningsprogram om digitalisering har EU-Osha studerat hur arbetsmiljön påverkas när artificiell intelligens introduceras i arbetslivet.  

Det handlar exempelvis om hur företag som e-handelsjätten Amazon mäter prestation i realtid. Varje handrörelse analyseras, varje sekund räknas. Anställda som inte klarar det uppskruvade tempot tilldelas automatiskt en varning. För många varningar och jobbet ryker. Den artificiella intelligensen sållar ut de mänskliga kuggar som inte håller måttet. 

Det påpekas plikttroget att tekniken för med sig ”potentiella” arbetsmiljöförbättringar. Men rapporten handlar mest om riskerna. Och de är många.   

Den artificiella intelligensen sållar ut de mänskliga kuggar som inte håller måttet.

EU-Osha nämner ökad arbetsintensitet, prestationsstress, minskat stöd från (mänskliga) chefer, ohälsosam konkurrens mellan anställda, rädsla att bli straffad, obefintligt inflytande och utsuddade gränser mellan arbete och privatliv. Bland annat.  

Minipauserna försvinner. Du vet, när du pustar ut några sekunder. Kollar flödet på mobilen. Kanske småpratar lite med kollegan. De där minipauserna är livsviktiga för vår återhämtning. Men för den artificiella intelligensen är de bortslösad tid.

De lite längre pauserna är förvisso också i farozonen. Eftersom tempot är så uppskruvat, och den som hamnar efter hänger löst, struntar anställda i att kissa. 

Jobbar du i ett tjänstemannayrke och trodde att du var skonad? Tänk igen.  

Den brittiska banken Barclays övervakar digitalt ”tiden anställda tillbringar vid sina skrivbord eller längden på deras toalettpauser, och informerar när algoritmen anser att rasterna är för långa”.  

Jobbar du i ett tjänstemannayrke och trodde att du var skonad? Tänk igen.

Stundtals låter EU-byrån som att den pratar marxistisk sociologi. När artificiell intelligens leder och fördelar arbetet ökar risken för ”ensamhet och social isolering”. 

Annorlunda uttryckt: Alienation. 

Intressant nog varnar EU-Osha för att facken i förlängningen kan ta stryk. 

När alla sliter i sin egen algoritmbubbla innebär ”bristen på kommunikation … att miljön inte uppmuntrar till kamratskap eller stark gemenskap på arbetsplatsen”. 

Det kan i sin tur ”hindra anställda att gå samman och leda till försvagade fackföreningar och urholkad förhandlingskraft”. 

När artificiell intelligens leder och fördelar arbetet ökar risken för ’ensamhet och social isolering’

Är denna digitala dystopi ödesbestämd? Är chefen en algoritm från och med nu?   

Självklart inte. Artificiell intelligens kan fatta autonoma beslut, den kan diskriminera. Men ytterst bestäms dess valbara alternativ i programmeringen. 

EU-Osha rekommenderar att anställda garanteras information och medbestämmande. Och att beslut ska fattas av en fysisk person som kan hållas ansvarig. I det ansluter sig EU-byrån till de fackliga organisationer som nu börjat kräva inflytande över algoritmerna.