Jag ska skriva om hur arbetsmarknaden ser ut om 100 år. Adrian Adermon, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, vet du?
– Det finns olika idéer om hur snabbt utvecklingen går, men om 100 år kan det vara så att AI, artificiell intelligens, och robotar utför alla jobb mycket billigare än människor.

Okej …
– Alltså att det inte existerar några jobb alls för människor då. 

Oj. Va? Det här känns som ­början på en livskris. Alltså även ditt och mitt jobb?
– Ja, absolut. Vissa menar att det är något unikt med mänskligt medvetande och att det inte kan återskapas. Men de flesta skulle nog säga att det inte finns något hinder för att bygga en dator som blir minst lika skicklig som en män­niska på allt. Accepterar man det är nästa fråga: Hur snabbt går det? Det vet vi inte.

Men är vi alla verkligen arbetslösa år 2121? 
– Det finns en massa annat som kan störa ­utvecklingen, klimatförändringar och politisk oro. Men om sådana saker inte sätter käppar i hjulet så tänker jag att vi kan ha väldigt imponerande ­artificiell intelligens då. 

Men vad ska vi människor göra?
– Vi människor verkar bry oss om saker som är gjorda av människor just för att de är gjorda av människor. Objektivt kan du nog göra ett bättre dricksglas på löpande band. Men folk vill ändå ha det handblåsta. Det där kan finnas kvar och förstärkas.

De skeptiska pekar på att människor alltid oroat sig för att ny teknik ska slå ut jobben. Men nya jobb uppstår ju

Adrian Adermon

Väljer robotfrisör

Hur skulle det bli i praktiken?
– Du kanske väljer mellan en robot­frisör och en mänsklig frisör. På en billig restaurang jobbar bara robotar men på en finrestaurang en mänsklig kock? ­Eller så vill man inte jobba alls utan läser böcker i trädgården.

Men vad händer med vår ­identitet då? Jobbet är ju för många identiteten.
– Det där är superviktigt. Hur skapar vi mening när samhället förändras? Men det där är utanför min expertis. Sociologer och psykologer är nog bättre lämpade.

Men vad ska man göra med sina dagar?
– I dag far människor illa av att inte ha ett jobb. Men det kan bero på att normen är att alla ska ha ett jobb. I ett sam­hälle där normen är att ingen har ett jobb ­kanske något annat uppstår. Föreningsliv tar större plats?

Så robotarna kommer inte att ta över förenings­livet? Det kanske inte är någon poäng?
– Det beror väl på. Om de blir medvetna kanske de startar sina egna föreningar. Men det är ju ­väldigt spekulativt. 

Många av våra läsare jobbar i LO-­yrken. Kommer vi att betala mer för att få de arbets­uppgifterna ­utförda av människor? Säg en bussresa.
– Tycker människor att det finns ett egenvärde i att ha en mänsklig buss­förare?  Spontant kanske jag inte tror det, men jag vet inte. 

Egenskaper till döda ting

Men barnskötare och förskolelärare?
– Det är väl troligt att det förr eller ­senare går att bygga en förskolelärar­robot. Om man vill ha det är en annan fråga. 

Men barn behöver väl ändå mänsklig kontakt och närhet?
– Tänk på hur lätt vi har att tillskriva egen­skaper till döda ting. Barn kan ha en stark relation till ett gosedjur. Klistrar du fast låtsasögon på din självkörande gräsklippare så kanske du börjar prata med den? Något kan gå förlorat, men kanske kan du också få allt det där av maskiner. Om ­maskinerna får medvetande kan det röra sig om en genuin, äkta kontakt. 

Vi skriver om arbetsvillkor. Men om ­robotar tar över allt … blir vi onödiga?
– Då tar vi oss in på den djupaste filosofiska frågan av de alla, om medvetandet. Vissa menar att medvetande kommer på köpet vid en viss nivå av intelligens. I så fall kan vi få medvetande som en bieffekt när vi bygger artificiell intelligens. Då finns starka skäl att ge dem rättigheter. Men om de saknar upplevelse av sin egen existens finns inga skäl att bry sig.

Marsvinslättja, bygga lego och entreprenörskap – det här är arbete

100 år

Mmmm …
– Jag tror att det är en fråga som ­tidigare varit ­teoretiskt intressant men som nu får praktiska konsekvenser. 

Ganska snart då?
– Ja, kanske. Kanske ganska snart. För ett par år sedan gjordes en enkät bland dem som jobbar med AI. De fick gissa hur långt in i framtiden robotar kan utföra alla arbetsuppgifter. Median­gissningen låg på om 120 år.

Lönedelen krymper i ekonomin

Och det här med inkomstspridning i samhället. Hur ska allt fördelas?
– Om maskiner gör mer av jobbet får kapitalägarna mer av kakan. Då krymper lönedelen i ekonomin. Eftersom kapitalägande är mer ­koncentrerat än löneinkomster skulle det ge ­kraftigt ökad ojämlikhet. Om inget görs. Ett sätt är att höja kapitalskatten. Ett annat att fördela ­ägandet mer jämlikt. 

Att man äger sin egen robot som går till jobbet varje dag?
– Ja, eller någon slags extrem version av kollektivt ägande. Att staten äger allt.

Så ren kapitalism eller ren kommunism? Men styr AI-utvecklingen mer mot någon av de här modellerna
– Teknikutvecklingen i sig ser ut att leda mot mer ojämlikhet, om inte poli­tiken förändras. Men det är svårt att tro att politiken inte skulle ­förändras om ojämlikheten fortsätter att öka. Du ­kanske kan ringa en statsvetare? 

Kan man lita på framtidsprognoser?
– Det är svårt. Jag har forskat om vilka jobb som blivit fler och färre, kopplat till teknisk utveckling. Och föreläst om den mer spekulativa framtiden. Men jag ser inget sätt för mig att göra seriös forskning på det. 

Företag och konsulter släpper framtidsrapporter. Jag läste om exoskelett, ett skyddande hölje som äldre har runt kroppen för att orka jobba.
– Det är mycket osäkerhet. Vissa ­menar att vi står inför en AI-explosion. När du kan bygga en AI som är smart nog för att designa en bättre AI blir det plötsligt en intelligensexplosion. En AI tusen gånger smartare än människan. 

Roboten Pepper kan läsa av mänskliga känslor redan nu.

Nya jobb uppstår

Många prognoser slår fel. Kanske även denna gång?
– De skeptiska pekar på att människor alltid oroat sig för att ny teknik ska slå ut jobben. Men nya jobb uppstår ju. Det finns en bok, The second machine age, som nyanserar det. Vid industriella revolutionen ersatte maskinell muskel­kraft mänsklig muskelkraft. Det fri­gjorde tid för oss att fokusera på vår hjärnkraft. Författarna menar att vi nu står inför en automatisering av den hjärnkraften. Vad blir då kvar och hur hittar männis­kan sin fördel över maskinerna? Jag tror kanske att det är det där mänskliga i sig, det handblåsta glaset. 

Nu ska jag skriva min artikel. Tusen tack för din tid.
– Förresten, det finns en chattrobot som heter GPT-3. Den matas med enorma textmängder och kan sedan skriva en text på ett chockerande över­tygande sätt. Det har väckt en diskussion om roboten i någon bemärkelse vet vad den gör eller om det bara ser imponerande ut, men saknar substans.

Menar du … att om den roboten fick den här ­intervjun så skulle den kunna efter­likna någon typ av … journalistiskt arbete?
– Ja.

Eh … till och med bättre än om en ­människa ­skriver?
– Ja, det finns ju redan AI som används för att skriva sport- och börsreferat. 

Jo, men de är lite stolpiga.
– Det är de dåliga. De bra noterar du nog inte ens att de är skrivna av ­maskiner. 

Okej, hm … men då ska jag jobba på lite här.

Fotnot: Den här artikeln är skriven av en människa. 

Blev du inspirerad? Här kan du läsa mer om ­framtiden 

AI-experter siar om takten på utveck­lingen: ”Viewpoint: When will AI exceed human performance? Evidence from AI experts” jair.org

Artikel om robotar, kapitalägande och ojämlikhet: “Who owns the robots rules the world” wol.iza.org

Artikel om att fokus för arbete kan skifta mot ”mänskliga” varor och tjänster: ”Is a cambrian explosion coming for robotics?” aeaweb.org

Lite tvivel inför tanken att alla jobb försvinner: ”Why are there still so many jobs? The history and future of work­place automation” aeaweb.org

Om textroboten GPT-3: ”OpenAI’s new language generator GPT-3 is shockingly good — and completely mindless” techno­logyreview.com

Bok om hur maskiner gått från att ersätta vår muskelkraft till vår hjärnkraft: ”The second machine age” av Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee. 

Arbetet 100 år