Så är en arbetsdag på Arbetet

”Jag har fått ett tips om smygövervakning. Vad tror ni om detta?” Det är morgonmöte i nyhetsgruppen med reportrar och redaktörer.

Mötet, som tidigare hölls i redaktionssofforna, är digitalt. Vi har covidjobbat hemifrån sedan i mars 2020 men börjar sakta återgå till kontorsarbete. Nu jobbar flera fortfarande hemifrån medan andra hellre kommer till redaktionen. 

Artiklar diskuteras liksom tips som kommit in, och vad som händer i omvärlden.

Men också hur vi ska presentera nyheterna vi skriver om. Ska det vara en vanlig artikel, en snabb lista eller kanske en film? Och hur ska vi sprida nyheten på nätet så att den får många läsare? 

Hård prioritering av nyheter

Prioriteringen är hård. Arbetsmarknaden är stor och det finns mycket att skriva om. Men tipset om smygövervakning går vi igång på.

En reporter kollar så att det stämmer, fakta om företaget och liknande fall. Hon söker på internet och ringer runt och samlar information. Hon intervjuar en jurist, anställda på företaget, facket och arbetsgivaren. Sedan skrivs artikeln. 

När den lästs av redaktören lägger webbredaktören ut den ut på arbetet.se och vi hjälps åt att sprida den i sociala medier.

En bra dag har det gått ett par timmar från att tipset kom in tills nyheten är ute, men det kan också ta dagar eller veckor om det är en komplicerad historia och om redaktionen vill gräva djupare.

Reportrar pratar mycket i telefon

Mycket av reporterjobbet sker i telefon och framför datorn. Särskilt detta pandemiår. Vi saknar att vara ute i det vi kallar ”verkligheten”, det andra kallar på jobbet.

Att få hänga med er läsare när vi ska skriva reportage, sitta med vid fika­bordet och höra snacket, är det bästa med att vara reporter. 

Fast kanske slås det av känslan när man är något stort på spåren i ett granskande reportage. Eller när segdragna rundringningar plötsligt ger svar på frågor som hur nya las kan bli, innan utredningen blivit offentlig.

Nyhetspulsen slår hårt i journalisthjärtan när vi vet något andra inte vet och blir först med att publicera det. Det är sådant vi lever, eller i alla fall arbetar, för.

Det är också sådant vi måste minnas de där dagarna när ingen svarar i telefon. När orden fastnar i fingrarna och inte vill ut till tangentbordet, och det känns som om man redan skrivit och läst allt intressant förr. 

Formgivare gör magasinet

Men Arbetet finns ju inte bara på nätet, och det är inte bara nyhetsreportrar och redaktörer som jobbar för att få ihop magasinet du håller i din hand. Utan ledare och kulturtexter blir inte magasinet komplett.

Men framför allt: utan layout och redigering blir det ingen tidning. Formgivarna ser till att materialet presenteras slagkraftigt, med vassa rubriker, bra bilder och grafik. 

Tillsammans jobbar vi för att du ska få veta vad som händer i arbetslivet. Det är vårt arbete på Arbetet.

Och vem vet, kanske kommer nästa tips vi går igång på från dig! 

Från inkorg till brevlåda – så blir magasinet Arbetet till

1 Tips kommer in

Ett tips mejlas eller rings in till redaktionen. Redaktör och reportrar diskuterar tipset och beslutar om det ska kollas upp.

2 Research

Reportern gör research: Kollar upp om tipset stämmer och samlar in information. Det görs med internetsökningar, via mejl och samtal med människor som kan berätta mer. 

3 Intervjuer

Nu är det dags att ringa upp eller gå ut och träffa personerna som sedan citeras i artikeln. 

4 Skiss

När reportern vet ungefär vilket material som finns kopplas layouten in. Vilka bilder eller illustrationer behövs? Ska det vara flera artiklar, faktarutor, något annat?

5 Bilder

Fotograf eller illustratör anlitas för att ta, eller teckna bilder. För reportage och granskningar skissar tidningens AD på hur bilderna ska se ut och vad de ska förmedla.

6 Dags att skriva

När materialet är på plats börjar skrivandet. Utkastet läses av redaktör och ibland kollegor som kommer med synpunkter. Artikeln skrivs om och vässas.

7 Formgivning

AD eller redigerare formger artikeln i layoutprogrammet, ritar grafik och behandlar bilder. De gör också sidorna klara för tryck.

8 Korr och finputsning

Korrekturläsning och finputsning. Rubriker och ingresser dubbelkollas särskilt. När alla tidningssidor är klara, görs en sista koll av hela redaktionen på ett så kallat klappmöte. 

9 Sidor skickas

Tidningssidorna skickas digitalt till tryckeriet som trycker och falsar pappersarken. Dessa klamras ihop med omslaget till ett färdigt magasin, adresseras och levereras till Post Nord.

10 Tidning i lådan

Brevbäraren lägger tidningen i din brevlåda. God läsning!

Arbetet 100 år