Reaktionära krafter tenderar att stötta och förstärka varandra.

Vare sig man håller med varann eller inte blir försöken att förstärka eller överrösta bensin på elden.

Denna hetsens logik har med hjälp av sociala medier blivit en del av vår vardag både digitalt och analogt.

Salwan Momika har på kort tid gjort sig ett namn genom att livesända koranbränningar på plattformen TikTok. Via livesändningar – där han kritiserar, bränner och trampar på koraner – har han dragit stor uppmärksamhet till sig.

Reaktionerna har varit många, både för och emot. Negativ uppmärksamhet har riktats mot Sverige vilket lett till både diplomatiska olägenheter och höjd terrorhotnivå.

Snabbutreder förbud

För bara några dagar sedan valde Danmark att efter en snabbutredning gå framåt med ett förbud av just koranbränningar. Nu pågår diskussioner kring vad Sverige bör göra.

Momika blir både hatad och påhejad och trafiken har genererat pengar via donationsfunktioner på TikTok. Men det har också, utöver diskussioner kring både Momikas och Sveriges säkerhet, inneburit en diskussion kring plattformens ansvar.

Sedan ett tag tillbaka har många av techjättarna fått kritik för hur de utformar sina algoritmer.

Sensationellt innehåll, däribland rena provokationer och lögner, premieras då de gör det plattformarna tjänar pengar på: skapar reaktion och ökar aktiviteten bland användare.

Digitala kreatörer har kunnat göra sig ett namn, tjäna en hacka men också påverka det offentliga samtalet genom att medvetet sprida hot, hat, provokationer och rena lögner.

Reaktionära krafter belönas och ihop med marknadslogik blir de en farlig hetscocktail.

Påhejad av SD

Det är därför ingen högoddsare att Salwan Momika uttrycker tacksamhet och stöd för Richard Jomshof och hans Sverigedemokrater.

Det är inte heller förvånande att det är just Sverigedemokraterna som ensamt står kvar i den helt okritiska ringhörnan och skriker “yttrandefrihet” när andra politiska rörelser i alla fall är ense om att dagens situation är ohållbar.

Kommer det att gå att begränsa? Visst regleras dessa tech-jättar löpande. Senast i förra veckan gjorde EU ett försök att få bukt på problemen. EU-lagen DSA, Digital Services Act, började gälla för 19 techbolag, däribland X (f.d. Twitter), Facebook och TikTok.

Bland annat ska en användare kunna stänga av de flöden som plattformarna skapar som förslag. Syftet är att försöka ge användaren mer makt över sina egna flöden istället för att de matas med sensationsdrivet innehåll.

Utan gräddfil

Den nya datalagen trädde i kraft den 25 augusti och ambitionerna är i vanlig ordning höga. Syftet är att begränsa innehåll riktat mot barn, öka kontrollen när det kommer till hatiskt eller olagligt innehåll men också att begränsa bedragare.

Efterlevnaden är svår att kontrollera, konstaterar Ekots teknikreporter Sven Carlsson i Studio Ett.

I teorin kan till exempel näringsförbud skrämma företagen in i ledet men vad effekterna blir i praktiken återstår att se. Dock kan man redan nu konstatera att techbolagen inte erbjuds samma gräddfil i EU som i USA, vilket är glädjande.

TikTok har, efter kritiken, helt okommenterat stängt av donationsknappen för Momika. En krishantering, får vi anta.

Trots detta ligger äldre material kvar och TikTok fortsätter alltså att tjäna pengar på annonsintäkter när någon tittar på Momikas äldre videos. Att konstatera är att pressen på plattformarna ökat.

Jomshof, Åkesson och Sverigedemokraterna är försvarare av och den naturliga hemvisten för en ensam galning som äventyrat Sveriges säkerhet och diplomatiska relationer.

Oaktat åsikt om koranbränningarnas vara och icke vara behöver denna oheliga allians adresseras.