Sandra var hästtjej när hon växte upp. Duktig i skolan, duktig på ridtävlingarna. Sedan kom diagnosen som förändrade allt.

– Jag har varit 100 procent sjukskriven sedan jag var 16 år, säger Sandra, 34 år, som egentligen heter någonting annat.

Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Många kan vara symptomfria under långa perioder. Men den variant som Sandra har betyder att hon pendlar mellan hypomani och djup nedstämdhet flera gånger om dagen.  

Fylla år kändes som en bestraffning

Hon gick aldrig ut gymnasiet. I tio år hade hon aktivitetsersättning, ett stöd till unga mellan 19 och 29 år som har nedsatt arbetsförmåga. 

Men i aktivitetsersättningen finns en skarp åldersgräns. När Sandra fyllde 30 fick hon i stället det som kallas sjukpenning i särskilda fall. Förändringen innebar att hon förlorade ungefär 7 000 kronor i månaden. 

– Att fylla år kändes som en bestraffning, säger Sandra. 

– Som att: Jaha, nu har jag blivit så här gammal, men fortfarande inte blivit som man ska vara för att funka i det här landet. 

Ersättning under existensminimum

Sjukpenning i särskilda fall ger bara 160 kronor per kalenderdag, eller strax under 5 000 kronor i månaden före skatt.

Utöver dagsersättningen får Sandra också ett skattefritt bostadstillägg på drygt 6 000 kronor i månaden.

Sammanlagt hamnar hennes disponibla månadsinkomst klart under det så kallade normalbeloppet som är 5 717 kronor för en ensamstående. Normalbelopp kallas i dagligt tal för existensminimum och är den lägsta summa som, efter att boende är betalt, anses nödvändig för att klara vardagsutgifterna. 

Nästan alla Försäkringskassans ersättningar räknas upp årligen. Sjukpenning i särskilda fall är ett undantag. Beloppet är fastslaget i lagtext och för att ändra det krävs beslut i riksdagen. Sjukpenning i särskilda fall har inte räknats upp sedan 2012 då ersättningsformen infördes.    

– Allting har blivit så dyrt nu med inflationen. Men jag klarade mig inte innan heller, säger Sandra. 

Sjukpenning i särskilda fall

I samband med den stora sjukförsäkringsreform år 2008 – då rehabiliteringskedjan infördes – slopades förmånen tidsbegränsad sjukersättning. Tidsbegränsad sjukersättning kunde ges till människor vars arbetsförmåga var nedsatt under en längre period, men kanske inte skulle vara nedsatt hela livet.

Sjukpenning i särskilda fall infördes 2012 för att fånga upp personer som tidigare skulle ha fått just tidsbegränsad sjukersättning. Det handlar om människor som saknar sjukpenninggrundande inkomst och är för gamla för aktivitetsersättning. 

Den som har sjukpenning i särskilda fall kan som mest få 160 kronor om dagen. Ersättningen har inte räknats upp sedan 2012. 

Nästan alla Försäkringskassans ersättningar räknas upp automatiskt varje år. Det finns bara tre undantag: Sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och sjukpenning för arbetssökande

2017 tittade Försäkringskassan på vad som hände med gruppen som fyllde 30 år och miste sin aktivitetsersättning. Då fick ungefär 60 procent sjukersättning (förtidspension) medan 19 procent fick sjukpenning i särskilda fall. Resterande 21 procent hade annan försörjning, exempelvis sjukpenning grundad på tidigare inkomst eller försörjningsstöd.  

Källor: Försäkringskassan, IFAU

9 000 i månaden för medicin

Ungefär samtidigt som hon blev för gammal för aktivitetsersättningen drabbades Sandra av T-LGL-leukemi. 

– Ett uttag på sprutorna för leukemin kostar egentligen 4 900 kronor. Tabletterna för det bipolära kostar 4 000 i månaden. Jag är glad att det finns högkostnadskort så klart, men varje gång det börjar om är det ett helvete. Om inte mina föräldrar hjälpte mig skulle jag inte ha råd att hämta ut min medicin. 

Leukemin är kronisk. Ibland värker skelettet så mycket att Sandra inte kan resa sig ur sängen. Hon måste ta tre sprutor varje vecka för att hålla immunförsvaret aktivt. Ändå kan minsta infektion bli livshotande. Även om hennes psykiska hälsa hade tillåtit det så hade många yrken varit för farliga.  

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning infördes 2003 och kan ges till unga mellan 19 och 29 år som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. 

Syftet med aktivitetsersättningen är att ingen ska få sjukersättning (förtidspensioneras) redan som ung utan att omfattande insatser gjorts för att ”tillvarata individens möjligheter till utveckling och arbete”. 

Nivåerna i aktivitetsersättningen justeras automatiskt upp varje år. 2023 ligger månadsbeloppet för en 29-åring på 11 944 kronor. Dessutom finns möjlighet att söka bostadstillägg. 

Källa: Försäkringskassan

Var tionde fastnar i fem år

För tillfället har 3 340 personer i Sverige sjukpenning i särskilda fall. Tanken är inte att ersättningen ska vara för evigt. Personer som aldrig bedöms kunna jobba ska slussas vidare till sjukersättning, det som tidigare hette förtidspension. De som kan jobba ska i stället få stödinsatser för att komma ut i arbete. 

Men unika siffror som Försäkringskassan tagit fram åt Arbetet visar att var fjärde person blir kvar i ersättningsformen i tre års tid. Var tionde blir kvar i nästan fem år. 

”En enda stor ångeströra”

Sandra har ansökt om sjukersättning. Det skulle innebära mer pengar och mindre oro. Sjukpenning i särskilda fall kräver ett nytt sjukintyg varje halvår. För Sandra är varje vårdkontakt ett stressmoment. 

Försäkringskassan vill att hon genomför en arbetsförmågeutredning innan hon kan få sjukersättning. Det vill Sandra också. Men varje gång utredningen närmar sig kommer paniken.

– När vi bokar en tid så kan jag inte sova på flera veckor innan. Och kan jag inte sova så blir det värre med det bipolära. Då går det ut över maten och så blir immunförsvaret sämre och så blir allt bara en enda stor ångeströra.

Försäkringskassan kräver utredning

Arbetet har frågat Försäkringskassan varför Sandra inte beviljas sjukersättning. 

– Handläggaren har löpande försökt utreda om arbetsförmågan kan förbättras. Till exempel har hon inte prövats i  arbetslivsinriktad rehabilitering ännu eftersom det har pågått medicinsk behandling. Det har varit svårt för oss att utesluta att arbetsförmågan kan förbättras eftersom det i det här fallet fortfarande pågick vård som skulle kunna förbättra arbetsförmågan, svarar enhetschefen Emma Bergström.

Men Sandra är 34 år och har inte klarat av att jobba en dag i sitt liv?
– Det är svårt för en person som aldrig varit ute i arbetslivet, det har jag förståelse för, men Försäkringskassan är tvungen att utreda. Hon är relativt ung och man vill inte skicka folk till sjukersättning för snabbt heller. 

Fast i moment 22

Sandra känner att hon sitter fast i ett moment 22. Hon är för sjuk för att genomföra den utredning som ska visa om hon är för sjuk för att arbeta. Så länge får hon fortsätta klara sig på 160 kronor per dag. 

– Jag skulle vilka komma igång med ridningen igen men det känns så långt bort, säger hon. 

– Jag har ju egentligen inte råd med min egen medicin, hur ska jag då ha råd med en hobby?

Innehåll från Spotify

Genom att klicka på knappen godkänner du Spotifys dataskydsspolicy.